Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: Skogen kan inte binda mer koldioxid samtidigt som vi hugger ner mer av den, säger de flesta beräkningsmodellerna

Peter Olander röjer skog på Emaslö i Borgå
Peter Olander röjer skog på Emaslö i Borgå Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,skogsarbete,peter olander

Beräkningarna för hur skogsavverkningen påverkar Finlands kolsänkor varierar kraftigt, enligt en ny rapport från Finlands klimatpanel. Det här hjälper inte beslutsfattarna att fatta hållbara beslut om skogen. Nu är det bråttom att ge politikerna tillgång till mer forskning i frågan.

Att klimatmålen kan pressa Finland att minska på skogsavverkningen är ett känsligt tema för många partier. Frågan försvåras av att politikerna inte har enhetlig forskning att grunda sina beslut på: modellerna för vad som är hållbar skogsavverkning varierar kraftigt.

Finlands klimatpanel har tittat på sex olika beräkningsmodeller för skogsavverkningens klimatpåverkan. Resultaten i modellerna varierar så mycket att skillnaden motsvarar nästan hela mängden fossila utsläpp i Finland i dag.

Klimatpanelen har tittat på sex olika modeller

Klimatpanelen har tittat på sex olika modeller, uppdelade på tre olika nivåer av skogsavverkning

Modellen "Låg" innebär en avverkning på 40 miljoner kubik per år, modellen "Politik" en avverkning på 80 miljoner kubik per år och modellen "Högsta hållbara" 85 miljoner kubik per år, det vill säga den mängd klimatpanelen anser är den högsta möjliga mängden avverkning för Finland. Prognoserna i modellerna sträcker sig antingen till 2065 eller 2100.

Modellerna har så varierande resultat att skogsavverkning för ett ton koldioxid innebär minskade kolsänkor på allt från 1,2 till 2,3 ton koldioxid, beroende på vilken beräkningsmodell man tar till.

Hur mycket koldioxid skogen kan binda beror på också andra faktorer än avverkningsmängden. Att modellerna har olika resultat beror till stor del på att de har olika beräkningar för hur snabbt skogen växer, och för hur mycket koldioxid skogens mark kan binda.

Skogsavverkningen i Finland i dag ligger på ungefär 70 miljoner kubik per år, enligt naturresursinstitutet Luke. Regeringens satsningar på bioekonomi innefattar ett mål om att öka på skogsavverkningen till 80 miljoner kubik per år, vilket oroar både miljöorganisationer och forskare.


Om kolsänkorna minskar måste utsläppen också minska

Kolsänkor är natur som binder koldioxid, det vill säga till exempel skogsmark, kärr, åkrar och till och med hav.

Ökad skogsavverkning innebär enligt de flesta beräkningsmodellerna mindre kolsänkor. Om skogsavverkningen ökar innebär det i sin tur högre krav på att minska på utsläppen inom andra sektorer i Finland, som till exempel trafik.

Enligt EU:s och Finlands klimatmål måste Finlands utsläpp minska med 40 procent fram till år 2030 jämfört med nivån år 1990. Riksdagspartierna har kommit överens om att skärpa klimatmålen ordentligt.

Trots de stora variationerna är det bara en enda av modellerna som stöder regeringens mål, det vill säga att det går att både öka på skogsavverkningen och på kolsänkorna samtidigt de närmaste decennierna.

Enligt Tuomo Kalliokoski, forskare vid Helsingfors universitet, är budskapet tydligt: kolsänkor växer mera när skogsavverkningen minskar.

- Om vi vill göra en effektiv kolsänkepolitik för markanvändningen så stöder en ökning av skogsavverkningen till 80 miljoner kubik inte det målet, säger Kalliokoski.

Oklart hur plantering påverkar och vad marken binder

I beräkningsmodeller som Klimatpanelen har tittat på varierar skogsavverkningen mellan 40 miljoner och 85 miljoner kubik per år.

Men skogens förmåga att binda koldioxid påverkas inte bara av avverkningen, utan också av hur snabbt skogen växer. Det är främst på den punkten modellerna avviker från varandra.

I en del modeller minskar skogens tillväxt redan om tjugo år om skogsavverkningen minskar, i andra modeller är det tvärtom så att tillväxten ökar vid mindre skogsavverkning.

En annan osäker faktor i beräkningsmodellerna är hur mycket marken i skogarna binder koldioxid.

Också jordbrukets utsläpp borde beräknas

Nu är det bråttom att ge beslutsfattarna mer pålitlig information om skogens utveckling, konstaterar Finlands klimatpanel.

Förutom en analys av skogsavverkningen behövs också forskning om jordbrukets inverkan på utsläppen och kolsänkorna i Finland i dag.

Markanvändningens kolsänkor och utsläpp är i avgörande ställning i klimatpolitiken där målet är att bromsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Rapporten finns i sin helhet på Klimatpanelens webbplats (på finska).

Finlands naturresursinstitut gick i vintras ut med fel siffror i sin prognos för hållbar skogsavverkning. De rättade sina siffror men också de nya kritiseras av natur- och miljöföreningar.

Läs mera:

Vinterskog.

Nya siffror visar att det går att hugga mer skog och ändå uppfylla klimatmålen - miljöfolk protesterar: Bioekonomin går framom klimatet

Finlands kolsänkor är större än man tidigare uppgett, visar naturresursinstitutet Lukes senaste siffror. Finland verkar dessutom uppnå sina klimatmål, även om vi överskrider gränsen för hållbart skogsbruk: 80 miljoner kubikmeter virke årligen. Miljöfolket protesterar ändå. Bioekonomin går före klimatet här, anser de.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes