Hoppa till huvudinnehåll

Småbönder i Brasilien kämpar mot Stora Enso

“Väktarna kom med yxor och hotade att döda oss ifall vi inte ger oss av"

Stora Enso är inblandat i inflammerade marktvister i delstaten Bahia i Brasilien. Bolaget Veracel, som till hälften ägs av Stora Enso anklagas för korruption och våld mot småbönder och jordlösa. Kampen om marken är både hård och ful.

Det är bra att ni kommer, säger Antonio Ferreira när han möter oss på den smala sandvägen i södra Bahia.

- De brasilianska medierna vill inte tala med oss. Antingen jobbar de för bolaget eller så bryr de sig inte om oss vanliga brasilianare.

Med bolaget menar Ferreira Veracel, som ägs till hälften av Stora Enso. Veracel äger stora områden mark här i trakten.

Äger eller inte äger, förresten. Problemet är att det i flera fall verkar oklart vilken mark Veracel egentligen äger och hur bolaget i så fall har kommit över den.

En flicka går längs en väg i Bahia, Brasilien
Längs med vägarna i södra Bahia finns det på många håll små barackbyar med jordlösa brasilianer. En flicka går längs en väg i Bahia, Brasilien Bild: Jessica Stolzmann / Yle Brasilien

Den lilla byn där vi befinner oss kallas för Santa Cruz Cabrália. Den har vuxit fram på en omtvistad mark en kort bilväg utanför staden Eunápolis i södra Bahia.

Längs vägkanten lutar en lång rad skjul. I dem bor sextio familjer som lever på att odla bönor och kassava på åkrarna runt omkring. Kassavan som också kallas för maniok är den viktigaste grödan här i trakten. Rotknölarna mals till mjöl som används i all matlagning.

Byborna odlar för att få mat på bordet. Det som kanske blir över säljer de på marknaden.

Vi stiger in i ett av skjulen. Koppar och kastruller är prydligt radade längs väggen. Här finns inget rinnande vatten och elektriciteten kommer och går.

Ris och bönor kokas på öppen eld i ett utekök.

En mor och en dotter i sitt hem i Brasilien
De här familjerna har fått bygga upp sina hem flera gånger efter att de har blivit förstörda. En mor och en dotter i sitt hem i Brasilien Bild: Jessica Stolzmann / Yle Stora Enso,Brasilien

- Vi har rätt till den här marken men bolaget kommer hit och förstör allt vi har, säger Ferreira. Det här är statlig mark, Veracel äger den inte.

Ferreira hänvisar till den brasilianska grundlagen enligt vilken jordlösa har rätt att ta i besittning mark som ägs av staten, om de visar att de kan bruka den effektivt.

Antonio Ferreira och de andra i byn har kämpat mot Veracel i åratal. De har organiserat sig. På flaggan mitt i byn står det URC (União da Resistência Camponesa, på svenska ungefär “Unionen för böndernas motstånd”)

Senast kom Veracel och polisen hit för några veckor sedan, säger Ferreira och visar en video han filmat med sin mobiltelefon.

De borde ha haft en officiell vräkningsorder för att alls kunna vräka oss, men det hade de inte, förklarar Ferreira.

- Bolaget säger att det är de som bestämmer här, att inga papper från domstolen behövs.

De hade yxor med sig och högg först ner våra vänners hus. Sen kom de till oss.― Maria da Silva
Tre brasilianska flickor och en mamma
Maria da Silva med sina barnbarn. Tre brasilianska flickor och en mamma Bild: Jessica Stolzmann / Yle Stora Enso,Brasilien

En av byborna, Maria da Silva, berättar om en gång för några år sedan då Veracels säkerhetsvakter kom och rev ner hela byn.

- De körde in här sent på kvällen med släckta lyktor då vi låg och sov. De hade yxor med sig och högg först ner våra vänners hus. Sen kom de till oss, men jag var vaken. Jag skrek åt dem att här finns folk, men de bara fortsatte. Vi är rädda för dem.

När Maria da Silva hör att vi ska träffa Veracels vd vill hon skicka en hälsning.

Skogen där fåglarna inte sjunger

Veracels verkställande direktör Andreas Birmoser tar emot oss i en finsk stockstuga lite utanför Eunápolis som är den största staden i södra Bahia. Stockstugan fungerade som bastu då finländarna etablerade sig här år 2005.

Nu är bastuugnen borta och en luftkonditioneringsapparat kyler ner stugan i stället. Utanför är det fyrtio grader i skuggan.

- Vi har problem med vissa jordlösa organisationer, men vi använder aldrig våld mot dem. Våra vakter är tränade i att respektera mänskliga rättigheter, säger Birmoser och tillägger att byborna som skickade hälsningen ockuperar deras mark olagligt.

Ryktet om att finska journalister är i Bahia har spridit sig. Ungefär samtidigt som vi träffar vd:n för Veracel får vi ett meddelande. En man som säger sig jobba för Veracel som säkerhetsvakt vill träffa oss för att han har något att berätta. Vi stämmer träff några dagar senare.

Det är många rättsfall på gång mot Veracel för tillfället.― Markus Kröger, forskare HU

Veracel ägs till hälften av den finsksvenska pappersjätten Stora Enso och till hälften av det brasilianska bolaget Suzano. Den största enskilda ägaren i Stora Enso är den finska staten, via Solidium, FPA och Ilmarinen.

Bolaget tillverkar 1,1 miljoner ton blekt cellulosa årligen. Hälften går till Stora Enso som skeppar cellulosan till Finland och Asien. Där blir den bland annat konstpapper, kosmetikaförpackningar och nudelkoppar, alltså varor som den växande asiatiska marknaden inte kan få nog av.

I södra Bahia har Veracel över 200 000 hektar mark. På hälften av arealen odlas eukalyptus.

Förhållande är gynnsamma. Här finns lagom med sol, värme och regn. Eukalyptusträden kan avverkas redan efter sex år, medan det i Finland skulle ta sextio till sjuttio år för ett motsvarande träd att växa till full storlek.

Inuti plantagerna är allt annat växt- och djurliv dött.

Det är helt tyst, det hörs inga fåglar eller andra djur. Bara torra blad som prasslar på marken.

Förr bredde den atlantiska regnskogen, Mata Atlântica, ut sig över stora delar av södra Bahia. Regnskogen är ett av världens mest artrika ekosystem och också ett av de mest hotade. Bara sju procent av den ursprungliga regnskogen finns kvar efter årtionden av jordbruk och boskapsskötsel.

Över tusen rättstvister kring Veracel

Under åren har Veracel varit inblandat i över tusen rättstvister kopplade till bland annat arbetsrättsliga frågor, miljöbrott och marktvister.

- Det är många rättsfall på gång för tillfället. Till exempel den högsta juridiska myndigheten i Brasilien, Commissão Nacional de Justicia, undersöker om Veracel och lokala magistraten har förfalskat dokument så att bolaget kan påstå att de äger mark där de här jordlösa håller till, säger Kröger.

Vi har fullständig laglig och juridisk grund att operera på vår mark.― Markus Mannström, Stora Enso

Både Veracel och Stora Enso, som säger sig ha full insyn i Veracel, förnekar att så skulle vara fallet. Enligt Veracels vd Andreas Birmoser har all mark förvärvats i god tro och bolaget har alla sina papper i skick.

Veracel får stöd av Markus Mannström som sitter i Stora Ensos ledningsgrupp och också i Veracels styrelse. Vi träffar honom på huvudkontoret i Helsingfors.

Markus Mannström, Stora Enso
Markus Mannström som sitter i Stora Ensos ledningsgrupp och i Veracels styrelse besöker ofta Bahia. Markus Mannström, Stora Enso Bild: Taisto Lapila / Yle Stora Enso,Markus Mannström

- Vi har fullständig laglig och juridisk grund att operera på vår mark. Vi har förvärvat största delen av marken tillsammans med vår partner i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet. Vi har papper på all mark.

Mannström är medveten om att det finns en del missnöje bland byborna. Det var orsaken till att Veracel gick in för en aktivare dialog med några av de jordlösa rörelserna för sju år sedan.

Vissa småbönder har slutit avtal med Veracel

Veracel har ingått ett avtal med tio stycken rörelser som företräder de jordlösa och påstår sig ha sålt eller donerat 20 000 hektar mark till dessa under de senaste åren.

- Det är inte för att vi inte skulle äga vår mark som vi nu börjat göra oss av med den, säger Veracels vd Birmoser. Vi har velat hitta en hållbar situation för de här familjerna.

För att visa att företaget bär sitt samhällsansvar tar Veracel med oss på en rundtur. Vi träffar familjer som förr var jordlösa men som nu har ingått ett avtal med Veracel. En av byarna har fått en kvarn att mala sin kassava med.

- Förut tyckte jag att Veracel var ett monster men de har gjort mycket gott för oss, säger Raquel Figuiredo och pekar på en hög eukalyptusstockar som Veracel donerat.

En annan by där det bor pataxóindianer har fått en skola och en brunn.

En man vid sin brunn i Bahia, Brasilien
Ubiratan Silva visar nöjt upp brunnen som de har fått av Veracel. Brunnen har gjort vardagen lättare för byn sinvånare. En man vid sin brunn i Bahia, Brasilien Bild: Jessica Stolzmann / Yle Brasilien

Ubiratan Silva är den så kallade hövdingen eller caciquen för den här indianbyn. Han sitter och ser på ett matprogram på teven då vi kommer på besök. Han är nöjd med att hans by ingick ett avtal med Veracel.

De väntade först i några år på att eukalyptusen som Veracel hade odlat kunde fällas och efter det fick de flytta in.

- Jag vet att alla pataxóindianer inte har velat samarbeta med Veracel och det har lett till splittring bland oss, säger Ubiratan Silva.

Mark säljs och köps, men vem äger den på riktigt?

Lú Souza, som är talesman för den jordlösa rörelsen Associação 2 de Julho, fattade sitt livs svåraste beslut förra hösten.

En kvinna i Bahia, Brasilien
Lú Souza säger sig vara säker på att Veracel inte äger marken de köpt av bolaget. En kvinna i Bahia, Brasilien Bild: Jessica Stolzmann / Yle Brasilien

Rörelsen hade fått ett erbjudande av Veracel om att köpa mark. Lú Souza och byns 126 familjer tvekade länge. Slutligen gick de med på köpet.

Nu har de ändå börjat ångra sig. Familjerna blir allt mer oroliga för att de aldrig kommer att få några ägarintyg på sin dyrbara mark.

De misstänker nämligen att Veracel egentligen inte ägde marken man sålde.

- Vi är många här som är säkra på att den här marken är statens och därför ville vi egentligen inte ingå avtal med Veracel, säger Lú Souza som är byns talesman.

Byborna bestämde sig ändå tillsammans för att underteckna avtalet.

De säger att Veracel har rivit deras by sju gånger och att de inte orkade bygga upp allt ännu en gång.

Avtalet som bönderna motvilligt gick med på var inte heller utan villkor. Byn måste bland annat lägga ner alla skadeståndskrav mot Veracel och tillåta bolaget att odla på delar av marken.

Om en familj inte betalar har Veracel rätt att häva avtalet, förklarar Lú.

Bönderna ska betala cirka 2 miljoner euro för marken, och över 100 000 euro varje år i 17 års tid. Det betyder cirka 800 euro om året för varje familj.

- Hur ska vi få ihop pengarna? Här finns familjer som inte ens äter lunch varje dag.

På Stora Enso är Markus Mannström väl insatt i avtalen. Han säger att byborna fick marken förmånligt, under marknadspris.

- Det här byggde på frivillighet, det fanns ingen som tvingade dem att gå med, säger han.

Veracel kunde inte ha sålt marken om de inte hade dokument på att de äger den, tillägger Mannström.

De har trampat in på gårdar och sagt att de skjuter invånarna om dessa inte försvinner― Markus Kröger, forskare HU

I ett arbetsrum vid Helsingfors Universitet ett stenkast från Stora Ensos huvudkontor ser vi bevis på det motsatta.

Markus Kröger, som forskar i de brasilianska myndigheternas ägarregister över marken i södra Bahia, plockar fram en hög med officiella dokument.

Bland dokumenten hittar han ett som ger Lú Souza rätt. Åtminstone delar av den mark där byn 2 de Julho ligger, tillhör staten och inte Veracel.

- Det här är officiella register och dokument från den statliga åklagarens arkiv, förklarar Kröger.

Enligt Kröger finns det bevis på att Veracels föregångare på 80- och 90-talet roffade åt sig mark med våld.

- De har trampat in på gårdar och sagt att de skjuter invånarna om dessa inte försvinner. Det finns många historier och vittnesmål om att det gick till på det sättet.

Biträdande professor Markus Kröger, HU
Forskaren Markus Kröger har vistats långa tider i Bahia då han forskat i marktvisterna där. Biträdande professor Markus Kröger, HU Bild: Yle Helsingfors universitet,Biträdande professor,Development studies

Enligt Kröger kan man hitta utlåtanden hos delstatspolisen från 80-talets början där polisen berättar att stora områden togs över olagligt, varefter dokumenten förfalskades.

Anonym säkerhetsvakt påstår att Veracel mutat polisen

Veracels reklamer hörs i bilradion när vi åker kors och tvärs över södra Bahia. Veracel gör reklam för sin aktiva roll i samhället och hur de jobbar för miljön.

Få mediebolag rapporterar om konflikterna med Veracel. Enligt en journalist som vi talar med beror det på att Veracel har ingått reklamavtal med medierna och på det sättet tystat ner dem.

I bilradion berättar en pigg röst att Veracel har odlat regnskog, på en yta motsvarande 96 fotbollsplaner, på sin mark.

Det är bolaget i och för sig tvunget att göra enligt lagen. Alla markägare är förpliktade att odla regnskog på en del av sin mark.

En åsna med vagn i Brasilien
Många av de jordlösa och småbönderna säger att Veracel har stor ekonomisk och politisk makt i området. En åsna med vagn i Brasilien Bild: Jessica Stolzmann / Yle Stora Enso,Brasilien
De kör med rena maffiametoderna. De vet att vårt vaktbolag har vakter som inte tvekar att ta till våld.― Anonym säkerhetsvakt

Under vår sista dag i Bahia träffar vi säkerhetsvakten som tagit kontakt med oss. Det har varit svårt att hitta en tid som passar eftersom han jobbar på nätterna och sover på dagarna.

Han är nervös och rädd för att bli igenkänd. Han vill inte att någon förbipasserande ska se honom tala med utländsk media.

Han berättar att han jobbar för vaktbolaget Visel, som är Veracels underleverantör.

När vi frågar honom varför han har tagit kontakt säger han att han är trött på det smutsiga spelet som Veracel gör sig skyldig till.

Vi går med på att inte avslöja hans identitet. Ämnet är känsligt och han tar stora risker.

- På Veracel måste alla veta om vad som försiggår, från vd:n och ledningen nedåt. De kör med rena maffiametoderna. De vet att vårt vaktbolag har vakter som inte tvekar att ta till våld. Som skymfar och skadar bönderna.

Mannen hävdar också att en anställd vid Veracel via mellanhänder skulle ha betalat polisen för att sköta bolagets smutsiga arbete.

Den komplicerade kedjan av transaktioner mellan företag, myndigheter och enskilda anställda som han skissar upp följer ett mönster som är välbekant i Brasilien, där korruptionen är utbredd.

Markus Mannström avfärdar anklagelserna. Både Veracel och Stora Enso är fullständigt emot alla former av korruption.

- Om det uppdagas mutor i vår verksamhet så ingriper vi genast och de personer som jobbar med sådana verktyg får inte jobba hos oss längre, säger Mannström.

Bönder i Bahia, Brasilien
Byborna i Santa Cruz de Cabrália har samlats för att rensa bönorna tillsammans. Bönder i Bahia, Brasilien Bild: Jessica Stolzmann / Yle Brasilien

Tillbaka vid vägkanten hos Antonio Ferreira har byborna samlats. De har brett ut bönorna på en stor duk och satt sig runt omkring med skålar i famnen där de samlar de rensade bönorna.

De inkomster de får för odlingarna går till hela byn.

Antonio Ferreira tänker inte ge upp. Han vill inte samarbeta med Veracel. Han tror att det en dag kommer att visa sig att marken inte är Veracels utan statens.

Då har han enligt den brasilianska grundlagen rätt att odla marken för att få mat för dagen. Lagen skrevs för att de jordlösa inte skulle tvingas leva på sociala stöd utan skulle ha en möjlighet att försörja sig.

Det är bara det som Ferreira vill. Försörja sig.

- Jag har en hälsning åt er finländare. Vi förstår om Finland behöver Brasilien för att klara sig, men vi måste också kunna leva.