Hoppa till huvudinnehåll

Halla-aho utmanar ekonomernas kritik - vill bromsa världshandeln

Jussi Halla-Aho
Jussi Halla-aho. Jussi Halla-Aho partiledare,Jussi Halla-aho

Jussi Halla-aho går mot sitt elddop i politiken. Just nu har Sannfinländarna gallupframgångar, men vilka budskap tänker man komma med i de stundande valdebatterna?

När Svenska Yle intervjuar partiledarna inför riksdagsvalet får de själva välja platsen. Jussi Halla-aho väljer Helsingfors universitets Porthania-byggnad.

Här fanns läroämnet ryska språket och litteraturen år 1995, då han skrev in sig.

– Språk har alltid intresserat mig och ryskan blev jag intresserad av i början av 90-talet. Det hände mycket i världen, speciellt just hos grannen i öst. Jag ville förstå hur världen såg ut därifrån.

Numera talar Halla-aho ryska "alltid när det finns behov för det".

Jussi Halla-aho

 Perussuomalaisten puheenjohtaja Jussi Halla-Aho.
Jussi Halla-aho på Helsingfors universitet. Perussuomalaisten puheenjohtaja Jussi Halla-Aho. Bild: Sasha Silvala / YLE Jussi Halla-aho,Sannfinländarna,riksdagen,invandring

Ålder: 47 år.
Bor: Helsingfors.
Bakgrund: Född i Tammerfors. Magistersexamen vid Helsingfors universitet år 2000, doktorerade 2006.
Jag är politiskt engagerad för att: Jag är orolig över en hurudan värld vi överlämnar till mina barn.
Min politiska gärning jag är mest stolt över: Jag tror att jag haft en roll i att politisera invandringsdebatten i Finland.
Min största kris: Jag vill inte dryfta mina kriser i offentligheten.

1990-talet var en period av optimism, speciellt inom västvärlden. Kalla kriget tog slut och det såg ut som man både inom östblocket, men också i tredje världen, oundvikligen gick mot den liberala demokratin som samhällssystem.

I Finland betydde 90-talet bland annat att Sovjetunionen som inrikespolitisk faktor försvann. Jussi Halla-ahos upplevelse av 90-talsfriheten påverkades främst just av det.

– Kommunismen hade dött också inom universitetskretsarna. Den andliga miljön var ganska frigjord.

Kränkhetens kultur

Det har förändrats. Jussi Halla-aho skyller på en kränkthetskultur där det lönar sig att framstå som offer. Man kan, enligt Halla-aho, hindra andra från att tala fritt genom att hänvisa till att man känner sig kränkt eller diskriminerad.

Debatten kan ibland gå i cirklar när den som känner att den inte får tala fritt i sin tur tar på sig offerkoftan och utnyttjar kränkthetskulturen i egen sak.

Förekommer kränkthetskultur hos Sannfinländare också?

– Nog kan människor känna sig kränkta när de blir utsatta för personliga attacker. Men jag menade fenomenet att man försöker kriminalisera eller tysta ned såna uttalanden som kan såra någon annan.

Halla-aho har själv dömts till dagsböter i två olika fall för skriverier på sin blogg. Han dömdes skyldig till brott mot trosfrid och hets mot folkgrupp. Den ena domen gavs i Högsta Domstolen år 2012.

Jussi Halla-aho står nu inför sitt elddop – riksdagsvalet i april – efter ett och ett halvt år som partiledare. Han har tvingats hänge sig åt hela spektret av finländsk politik, inte bara invandrings- och kulturfrågor.

Ibland kommer svaret naturligt som i diskussionen om den låga nativiteten. Halla-aho har utmärkt sig bland partiledarna i att inte erbjuda någon politisk lösning på problemet.

– Nativiteten är högst där de sociala förmånerna är svagast, det vill säga i utvecklingsländerna. Jämförelsevis är nativiteten lägst där det är tryggast och lättast att få barn, i västvärlden.

Enligt Halla-aho beror de låga födelsetalen på ändringar i samhällskulturen och kan inte fås upp med hjälp av socialpolitik.

Vill hålla energipriserna nere

I andra frågor har Halla-aho haft det kämpigare. Ekonomen och skribenten (och f.d. verksamhetsledaren för liberala tankesmedjan Libera) Heikki Pursiainen anser att Halla-aho har dimmiga uppfattningar i ekonomiska frågor.

Enligt Pursiainen förespråkar Halla-aho en protektionistisk politik som skulle göra Finland fattigare.

Halla-aho säger att han inte känner sig kränkt av vad "vänstertypen" Pursiainen skriver.

– De (globaliseringsivrarna) vill kämpa mot klimatförändring, men håller fast i de globala strukturer som ökar klimatuppvärmningen, säger Halla-aho.

Halla-aho nämner den ökande handeln som exempel som leder till att man skeppar kinesiska "billighetsprodukter" till Finland.

Under 2010-talet har visserligen de flesta indikatorer pekat på att världshandeln saktar in.

Halla-ahos kritik låter lite som miljöaktivisters varningar för att ökad världshandel innebär ökade utsläpp. De flesta miljöorganisationer vill ändå lösa problemet med globala överenskommelser, till exempel utsläppsrätter.

Sannfinländarna däremot talar i sitt miljöprogram om att Finland ska sluta ödmjukt buga i miljöfrågor i olika EU-möten, men ger inga exempel på hurdana internationella överenskommelser som Finland borde delta i.

Det som förvånar ekonomerna är Halla-ahos agg mot öppna internationella marknader, både EU:s inre marknad och den globala världshandeln. För Finlands ekonomi ses de vanligen som livsviktiga.

Har vi inte blivit ett rikt land just på grund av världshandeln?

– Ja, vad är rikedom? Vi har allt fler som har det dåligt, och allt färre industriella sektorer som kan sysselsätta lågutbildade människor.

– Vi är beroende av exporten, men företagen kan inte tävla med löner. Det är viktigt att vi håller energi- och transportpriser i styr.

Behöver vi inte mer världshandel för att hålla exporten igång?

– Jo, vi behöver en rättvis världshandel, men å andra sidan går hälften av exporten till euro-området som är en inre marknad ändå.

I frågor om etnicitet och kultur är Halla-aho mer bekväm. Visserligen är han trött på etnicitetsdebatten.

Den blossade upp när partiets ungdomsförbund fick en radikalare ledning i höstas. Flera inom den nya ledningen (och några tidigare avskedade medlemmar) tycker om att dryfta frågor som vem som kan godkännas som finländare.

Här kan svårigheter med termerna spela in.

Jag är säker på att varenda en bland Svenska Yles publik vet skillnaden mellan "finländare" och "finne”. I finskan finns inte två olika ord för de här begreppen. Det skapar förvirring.― Sannfinländarnas partiordförande Jussi Halla-aho.

Det är alltså svårt att veta om talaren menar att till exempel finlandssvenskar och tatarer inte är finländare eller om de inte är finnar. Vanligen menar de flesta det senare alternativet.

Halla-aho vill ändå klargöra en sak – han godkänner ingen etnisk diskriminering inom Sannfinländarna.

– Den stränga invandringspolitik som vi vill föra behöver inga etniska teorier som stöd.

Invandringspolitiken, ja. Det är invandring och integration som är partiets levebröd.

Efter de misstänkta våldtäktsfallen i Uleåborg har partiet fått vatten på kvarn för sina hotbilder om att invandring leder till otrygghet. Partiet hänvisar till brottsstatistik som visar att vissa invandrargrupper har en oproportionellt hög representation bland sexbrottsmisstänkta.

Om ni värnar om tryggheten, varför skrev bara en sannfinländare under lagförslaget att införa krav på samtycke i fråga om våldtäkt?

– Förslaget går inte in på den centrala frågan, det vill säga de obetydliga domar som ges för sexual- och våldsbrott.

I flyktingpolitiken har partiet sagt att man vill stoppa den humanitära invandringen helt och hållet. Desto mera konkreta besked ger man inte ännu, men Halla-aho vill sluta släppa in människor som själv tar sig till Finland för att söka asyl.

Enligt Halla-aho är människor som kommer via Sverige inte berättigade asylsökande.

– De som flyr krig hjälper vi allra bäst i flyktingläger nära deras hem.

Hur sannolikt är det att någon som flyr bödlar, eller en förtryckande kultur i det egna landet klarar sig i ett flyktingläger nära sitt hem?

– Oftast går det så olyckligt att när de flyr ända hit så träffar de sina bödlar här, för de kommer också hit.

Så lösningen är att stänga ut båda två?

– Vi kan inte lösa andra länders strukturella kulturbundna problem genom att flytta deras befolkning hit.

Hur ska man då lösa såna problem? Borde man sprida västerländska värderingar mer aktivt?

– Det finns ganska lite bevis på att man kan plantera västerländska värderingar i såna samhällen som inte vill ha dem.

Men du och Sannfinländarna vill vinna ett riksdagsval och förmodligen förändra saker – varför är du i politiken?

– Jag är i politiken för att jag vill göra Finland en bättre plats …

Inte världen?

– Världen också så gott det nu går … men vilken regering i Finland eller i Europa har lyckats lösa tredje världens problem?

Sannfinländarna: För- och nackdelar inför valet

+ Sannfinländarna har långsamt karpat upp sig från det djupa hack i gallupsiffrorna som partisplittringen sommaren 2017 orsakade. Man har möjlighet till en "jytky" i miniformat.
- Stödet för partiet verkar främst lyfta när invandringsfrågor är på tapeten. Om Sannfinländarna fortsättningsvis sitter i opposition marginaliseras man troligen allt mer i den politiska periferin.
! Sannfinländarna positionerar sig som det strängaste partiet i budgetfrågor. Man vill minska på statsskulden, sänka skatter och dessutom skära ned i statliga utgifter.

Rättelse 19.2.2019 kl. 7.58 Meningen: "Debatten kan ibland gå i cirklar när den som känner att den inte får tala fritt i sin tur tar på sig offerkoftan och utnyttjar kränkthetskulturen i egen sak.", tillskrivs reportern, inte Jussi Halla-aho.

Här kommer du till Yles valkompass

Läs mera:

En hand håller i en mobilskärm framför riksdagshuset.

Yles partimätning - hur skulle finländarna rösta om valet hölls nu?

Hur skulle finländarna rösta om det var val idag? Vilket parti har störst stöd bland kvinnor och vem lockar flest under 35-åringar? Här är Yles färskaste partimätning.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle