Hoppa till huvudinnehåll

ÅUCS senaste forskningsresultat minskar oron för barn som föds för tidigt

Lastenklinikka keskosten tehohoito
Lastenklinikka keskosten tehohoito Bild: Jouni Immonen / Yle prematurer,Neonatal intensivvård

Prematurvården på Åbo universitetscentralsjukhus tillhör redan världseliten. Nu visar ÅUCS senaste forskningsresultat att de flesta prematurbarnen inte heller får några bestående men.

År 2001 inleddes en långtidsstudie på barnkliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus. Syftet med studien är att följa prematurbarns beteende och funktionsförmåga från spädbarnsålder fram till skolåldern.

– Det räcker inte med att ett prematurbarn överlever. Vårt mål måste vara att prematurbarn ska få en normal utveckling och kunna fungera normalt både i skolan och i arbetslivet, säger Liisa Lehtonen, avdelningsöverläkare och ansvarsområdeschef vid kliniken för barn och unga vid ÅUCS.

I studien har man följt över 200 prematurbarn från födseln fram tills att de har fyllt 11 år. Forskningen gäller små prematurbarn som är födda innan vecka 32, eller som vägde under 1 500 gram vid födseln.

Liisa Lehtonen, avdelningsöverläkare och ansvarsområdeschef vid kliniken för barn och unga vid ÅUCS.
Liisa Lehtonen, avdelningsöverläkare och ansvarsområdeschef vid kliniken för barn vid ÅUCS. Liisa Lehtonen, avdelningsöverläkare och ansvarsområdeschef vid kliniken för barn och unga vid ÅUCS. Bild: Yle / Peter Karlberg Åbo universitetscentralsjukhus,Liisa Lehtonen, avdelningsöverläkare och ansvarsområdeschef vid kliniken för barn och unga vid ÅUCS.

Vid 11 års ålder hade 84 procent av barnen i studien normal motorik och 90 procent hade en normal IQ.

– Det är också väldigt positivt att 75 procent av alla våra små prematurbarn nu är i normala klassrum och på en normal nivå. Men det berättar också att vi ännu har lite att jobba med för att kunna komma ikapp ännu mer.

Vården av prematurbarn har blivit bättre de senaste decennierna och det syns i resultaten.

Prematurbarn kan lättare drabbas av koncentrationssvårigheter. En för tidig födsel kan också leda till ett lägre IQ och en sämre motorik.

Det är därför viktigt att följa prematurbarns utveckling för att deras familjer ska få information om eventuella svårigheter i barnets utveckling.

– Vi har lärt oss mycket om hjärnans utveckling, riskfaktorer och stödjande faktorer. Vården av prematurbarn har också blivit bättre de senaste decennierna och det syns i resultaten.

Syftet med undersökningarna vid 11 års ålder

Att undersöka prematurbarnets kognitiva och neuropsykologiska utveckling samt akademiska färdigheter vid 11 års ålder.

Att bedöma riskfaktorer och skyddande faktorer som påverkar den kognitiva utvecklingen och skolprestationer med hjälp av det material som samlats i långtidsstudien.

Att undersöka exekutiva funktioner och arbetsminne och bedöma hur de påverkar skolprestationen.

Enligt Liisa Lehtonen har man framför allt blivit bättre på att välja rätt stödåtgärder.

– Den stora skillnaden är att prematurbarnsvården har blivit mer patientvänlig. Man har blivit bättre på att undvika onödiga åtgärder, mediciner och för intensiv vård, vilket är viktigt då sådana vårdmetoder också har biverkningar.

Föräldrarna har fått en större roll

Man har också satsat på att inkludera föräldrarna betydligt mer än tidigare.

– En sak som vi jobbar mycket med är hur vi ska integrera föräldrarna mer i prematurvården. Familjens roll och betydelse för utvecklingen för ett prematurbarn är enormt stor.

– Det är också väldigt viktigt att minimera separationer mellan föräldrar och deras barn. Även om barnet behöver någon speciell vård så borde det inte förhindra att föräldrarna kan vara nära sina barn.

Åucs u-sjukhus.
Barnkliniken finns i U-sjukhuset som är en del av ÅUCS sjukhusområde. Åucs u-sjukhus. Bild: Yle/Marie Söderman Åbo,tyks

Fram till 11 års ålder är enligt Liisa Lehtonen magnetröntgen det viktigaste verktyget för att förutspå utvecklingen för prematurbarn.

– När vi magnetröntgar för tidigt födda barn vid den normala födelsetiden kan vi lugna många föräldrar eftersom resultaten i de flesta fall är normala. Den vägen kan vi förutspå en normal utveckling och det i sin tur tar bort mycket oro och stress för många föräldrar.

"Forskning är basen för att utveckla vården"

Finlands och Åbos prematurvård anses redan vara en av världens bästa. Hur mycket betyder det här för er fortsatta forskning?

– Forskning är basen för att utveckla vården. Vår forskningsaktivitet är grunden för vår vård och utan vår forskning skulle vi inte ha en så bra vård som vi har. Vi tar också ett stort ansvar när vi tar emot utländska patienter och det ansvaret motiverar oss att hela tiden utveckla oss själva, säger Lehtonen.

Fotnot: PIPARI-forskningsprojektet är en långtidsstudie som inleddes på barnkliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus år 2001. I projektet följs utvecklingen av sammanlagt 478 barn (232 prematurbarn och 246 barn i kontrollgruppen) från födseln fram till skolåldern.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland