Hoppa till huvudinnehåll

Många kommuner ställer om sina hyror för att likna den privata marknaden - alla är inte övertygade

Tre monopolhus placerade på tre olika höga staplar mynt.
Tre monopolhus placerade på tre olika höga staplar mynt. Bild: Copyright � 2014 Roland Magnusson, all rights reserved Bostadspriser,bostäder,priser,pengar,mynt,ekonomi,//Hus,marknadspris

Kommuner och städer har i snabb takt gjort om sina interna hyror så att de liknar de privata företagen. Till exempel i Kimitoöns kommun steg de interna hyresutgifterna från 3,1 miljoner till 5,7 miljoner euro.

Hela kommunens interna hyreskostnader har alltså stigit med 2,5 miljoner euro. De interna hyrorna cirkulerar inom kommunen, och vissa säger att storleken på den interna hyran därför inte spelar någon roll eftersom pengarna bokföringsmässigt bara flyttas runt.

Men till exempel vid äldreboendet Almahemmet ökade enhetens hyreskostnader från 188 000 euro till 278 000 euro på ett år. Vårddygnspriset har därför ökat med cirka 14 euro per dygn per klient.

En intern hyra, är en hyra som betalas till sig själv. Till exempel hyr kommunen skolor och daghem av sig själv. Då man bedriver verksamhet i en byggnad så går det åt el, vatten och annat som gör att det kostar. Det kallas för driftskostnader och tas in som driftshyra.

Inne i ett patientrum på Jorv sjukhus
Almahemmets vårddygnspris har stigit som en effekt av höjda interna hyror. Inne i ett patientrum på Jorv sjukhus Bild: Yle/Carolina Husu sjukhus,Jorv sjukhus,Esbo,äldreomsorg,terminalvård,patientrum

För att göra verksamheten mer jämförbar med privata aktörer, och tydligare visa fastigheternas egentliga kostnader har många städer och kommuner tagit i bruk en modell där man räknar med en så kallad kapitalhyra.

Till sin hjälp har många anlitat konsulten Harri Isoniemi som äger företaget Trellum Ab.

- Det är sant att det blir dyrare för till exempel klienter inom äldrevården med de nya kapitalhyrorna om inte kommunen subventionerar (betalar) kostnaden. Det är ett exempel på att hyror och verksamheten blir mer korrekt och samtidigt genomskinlig, säger Isoniemi.

- När man lägger till en kapitalhyra ger det en mer rättvis bild av kommunens verkliga fastighetskostnader om man jämför dem med privata aktörer, säger Isoniemi.

Strategin är den att konsultföretaget ger ett tekniskt värde på kommunens alla fastigheter. Det tekniska värdet för till exempel Ämbetshuset i Dalsbruk bedömdes vara 2,5 miljoner euro.

Den nya kapitalhyran får man ungefär genom att ta 6% av det tekniska värdet. Det är Trellum Ab som föreslår 6% men det är ingen officiell rekommendation.

Många - men inte alla kommuner höjer sina interna hyror

Vid en rundringning framkommer det att de flesta städer, bland annat Raseborgs och Pargas stad infört kapitalhyra och man är nöjd med systemet. Vid Hangö stad är man på gång med att höja de interna hyrorna och fastigheterna är redan värderade av Trellum Ab.

I Korsnäs kommun med drygt 2000 invånare har man däremot beslutat att inte räkna om sina hyror. Kommundirektör Christina Båssar tycker att det gamla systemet fungerar bra.

- Egentligen frågar jag mig varför kommunerna måste jämföra sig med företag. Vi beräknar de interna hyrorna enligt faktiska kostnader, driftskostnaderna. Jag tycker att det är tydligare så, säger hon och fortsätter.

Hand med penna över pappersark med matematikuppgift. Miniräknare.
Hand med penna över pappersark med matematikuppgift. Miniräknare. Bild: Mostphotos elever,matematik,Miniräknare,skolan (fenomen),läxor

- Jag ser inte att vi behöver ha avkastningskrav på vårt kapital på kommunens egna enheter. Det tycker jag låter lite dumt. Avskrivningarna som vi påför ska finansiera återinvesteringarna så att man kan hålla byggnaderna i skick.

Också vid kommunförbundet säger man att en omställning av de interna hyrorna med 6% ränta på kapitalet inte är en officiell rekommendation.

- Det kan vara en god idé att ställa om hyrorna, men vi vet ju fortfarande inte exakt hur socialreformen ser ut eller när den kommer. Sex procents ränta på kapitalet är ingen officiell rekommendation, säger Sari Korento, sakkunnig vid kommunförbundet.

Niklas Guseff (SFP) sitter med i Kimitoöns fullmäktige och är ordförande i omsorgsnämnden. Enligt honom tog man i bruk systemet i och med att vårdreformen var på kommande.

- Det gjordes för att få största möjliga hyra av landskapet när vårdreformen skulle komma. Genom att lägga de interna hyrorna på en realistisk nivå ville man få högsta möjliga hyra - inklusive kapitalhyra av landskapen, säger han.

Ett upplyst Almahemmet, fotad i mörkret.
Hemvården flyttade ut ur Almahemmet. Ett upplyst Almahemmet, fotad i mörkret. Bild: Amanda Vikman/Yle byggnad,almahemmet

- De höjda hyrorna påverkar till viss del hyresgästerna i sådana fall när kommunen har externa hyresgäster och om man vill ta in alla kostnader för fastigheten av klienterna. Äldreomsorgen är ett sådant exempel, säger Guseff.

Ett annat resultat av hyresjusteringarna är att hemvårdens utrymmen i Almahemmet nu kostar 37 000 euro jämfört med 24 000 euro året innan. Hemvårdarna har nyligen flyttat ut ur Almahemmet till lokaler som hyrs från den privata marknaden.

Konsulten skrev handboken

Via kommunförbundets hemsida kan man ladda ner och studera boken Sisäinen vuokra kunnassa ja kuntayhtymässä. Den är skriven av Harri Isoniemi, samme konsult som samarbetat med städerna och kommunerna som räknat om sina hyror.

Ett hus och en eurosymbol balanserar på en planka.
Ett hus och en eurosymbol balanserar på en planka. pravda

Isoniemis företag Trellum Ab har inte ensamrätt på konsultuppdragen men verkar vara det mest anlitade företaget som anlitas för jobbet. Det senaste året har de hjälpt över 50 städer och kommuner med att räkna om sina hyror.

- Jag vet inte om det finns andra konsulter som gör likadana utredningar, jag har inte själv stött på någon sådan hittills. Vissa kommuner jobbar mer självständigt med värderingarna, säger han.

Vidare är det enligt Harri Isoniemi bra att räkna om hyrorna för fastigheterna så att det blir mer kännbart om de står tomma, eller inte används maximalt.

- Kommunen kan fråga sig varför man har tomma lokaler stående, och om de kunde användas mer effektivt eller säljas, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland