Hoppa till huvudinnehåll

Tina Landén vill göra barnens vardag mer jämställd: ”Lär flickor att säga ifrån och pojkar att visa känslor”

Tina Landén står invid en byrå med en grön växt.
Tina Landén vill sprida kunskapen om genuspedagogik till andra som jobbar med barn. Tina Landén står invid en byrå med en grön växt. Bild: Malin Valtonen / Yle lärare,Ekenäs,Genuspedagogik,tina landén

Tina Landén är läraren som började rannsaka sina egna arbetssätt så att de inte sätter pojkar och flickor i en ojämlik situation. Nu kan hon inte sluta läsa om genusvetenskap.

Ekenäsbon Tina Landén jobbar som klasslärare i Höjdens skola i Tenala och det var där vändpunkten kom.

Det var en vanlig skoldag för ett år sedan då jämställdhetsplaner i skolan plötsligt kom på tal i lärarrummet. Landén minns att kollegor diskuterade om lärare behandlar tjejer och killar olika.

- Menar ni faktiskt att vi gör det, sa jag. Och jag hörde hur dum frågan lät, säger hon.

Frågor som ”hur gör vi?”, ”vad gör vi?” och ”vad håller vi på med?” föddes. Och det var startskottet till hennes numera stora intresse för genuspedagogik.

Språkbadselever på Vaasan Keskuskoulu.
Det är inte ovanligt att flickor placeras mellan busiga pojkar så att det ska bli lugnare i till exempel klassrummet, säger Tina Landén. Språkbadselever på Vaasan Keskuskoulu. Bild: Yle/Joni Kyheröinen elever,klassrum

Men egentligen föddes hennes tankar om hur män och kvinnor behandlas olika i ett mycket tidigare skede. Hon minns att hon redan i barndomen irriterade sig på hennes mammas ställning i hemmet som hon uppfattade var lägre än hennes pappas.

- Jag tyckte det var fel att pappa hade så mycket makt i hemmet. Han jobbade och hade ansvar för ekonomin och mamma var hemmamamma.

Varför är det tjejerna som gör grovjobbet i grupparbeten och killarna bara glider med?― En fråga som Tina Landéns dotter frågade henne

Under årens lopp har liknande tankar snurrat i huvudet, speciellt när hennes två egna döttrar började skolan.

Döttrarna frågade ibland sin mamma varför det är så märkvärdigt när killarna i klassen någon gång markerar medan ingen uppmärksammar att tjejerna gör det hela tiden.

Varför är det tjejerna som gör grovjobbet i grupparbeten och killarna bara glider med?

- Jag har uppmanat mina döttrar att fråga läraren varför det är så och vad man kan göra åt det. Kanske läraren inte är uppmärksam på det? berättar Tina Landén.

En person läser boken Ihmeellinen Minna ja suomalaiset supernaiset av Elina Lappalainen.
I dag finns det barnböcker som bryter gamla könsroller. Flickor ses i rollen som superhjältar och pojkar leker med Barbiedockor. En person läser boken Ihmeellinen Minna ja suomalaiset supernaiset av Elina Lappalainen. Bild: Malin Valtonen / Yle Genuspedagogik,barnböcker,barnlitteratur,Elina Lappalainen,Ihmeellinen Minna ja suomalaiset supernaiset

Förra sommaren lånade hon alla böcker hon kunde komma över med temat genus och genuspedagogik på biblioteket. Hon hittade en massa litteratur om genus i småbarnsfostran – ett område hon är väldigt bekant med.

Tina Landén jobbade nämligen som barnträdgårdslärare i femton år innan hon studerade till lärare och blev färdig år 2011.

- Jag förstod vad de menade och vad de har gjort. Oj vad det var intressant.

Intresset slutade inte på biblioteket utan ledde till studier i genuspedagogik vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Allt detta gjorde hon vid sidan om sitt jobb som klasslärare.

Vad ska vi göra med pojkarna?

En ofta återkommande fråga som Tina Landén har grubblat på handlar om pojkarna och deras roll i skolan. Hur ska läraren göra för att alla ska trivas?

Under sin långa karriär, först som barnträdgårdslärare och senare som lärare, har hon märkt att pojkar överlag är busigare och flickor mera beskedliga och snälla.

Det här gäller främst när de är i förskolan eller de lägre klasserna och luckras senare upp när barnen blir äldre, poängterar hon.

Flickor är redan mogna att ta in prat och instruktioner på ett annat sätt än pojkar i förskola och första klassen. Men trots att vi vet det här så har vi ändå inte ändrat på arbetssätten i skolan

Nu har hon rannsakat sitt eget sätt att jobba med eleverna. Hon har bland annat frågat sig själv om den planering och organisering av skolarbetet som hon gjort har lämpat sig bättre för flickor.

Vanliga, traditionella arbetssätt i skolan är lättare för flickor att anamma i tidig ålder, konstaterar hon.

- Flickor är redan mogna att ta in prat och instruktioner på ett annat sätt än pojkar i förskolan och första klassen. Men trots att vi vet det här så har vi ändå inte ändrat på arbetssätten i skolan.

Tina Landén sitter i en träsoffa med hunden Knut i famnen.
Tina Landén är i dag mera medveten om genusfrågor och vill förändra sitt sätt att arbeta så att alla barn behandlas jämlikt. Tina Landén sitter i en träsoffa med hunden Knut i famnen. Bild: Malin Valtonen / Yle lärare,Ekenäs,Genuspedagogik,tina landén

Hon medger att hon varit en av de lärare och barnträdgårdslärare som delat upp barnen enligt kön, gjort en grupp för flickorna och en för pojkarna. Eller placerat flickor mellan busiga pojkar för att få det lugnare i klassen.

- Det är inte okej att flickorna använts till sådant. Där måste man tänka om, säger hon och tillägger att det inte är någon liten sak att ställa om sig själv.

- Inte vet jag om jag har svar på det ännu heller men jag funderar på det. Jag är medveten hur jag har gjort och nu borde jag göra på något helt annat sätt.

Daghemsbarn i regnkläder köar för att komma in till dagiset.
Det är inte okej att klä på pojkarna först bara för att få dem snabbt ut och låta flickorna sitta och vänta, säger Tina Landén. Daghemsbarn i regnkläder köar för att komma in till dagiset. Bild: Linus Hoffman / Yle Galonbyxor,regnkläder,Dagisbarn,daghem,dagvård,stövlar,gummistövlar,Barnens regnkläder,daghemsbarn

En sak som hjälper till att komma bort från gamla, ojämställda arbetssätt i skolan är den nya läroplanen. Enligt den ska eleverna bli mera medvetna om sitt sätt att lära sig, hur de är och hur de samarbetar.

Tina Landén tycker det är bra att barnen ska ta ansvar för sitt eget lärande och bli uppmärksam på det man inte är så bra på.

- Förr lät man pojkarna glida med i grupparbetet i stället för att lära dem hur man grupparbetar.

Stämpla inte barnen enligt vilket kön de har

Hur förändrar man då barnens vardag med hjälp av genuspedagogik? Tina Landén säger att mycket handlar om tolerans - att vidga vyerna och inte placera in barnen i fack enligt kön.

I det långa loppet vill vi väl att våra flickor och pojkar ska må bra

Eftersom barnen inte bara uppfostras i skolan eller dagis så gäller det också för föräldrarna att för barnens skull inte fastna i stereotypier. Pojkar och flickor kan vara på många olika sätt.

- I det långa loppet vill vi väl att våra flickor och pojkar ska må bra.

Artikeln fortsätter efter faktarutan.

Kom ihåg-lista för föräldrar

Flickor behöver träna på att:

  • Säga ifrån
  • Ta mera plats
  • Träna matematiskt tänkande

Pojkar behöver träna på att:

  • Tala om känslor
  • Sätta ord på sina tankar
  • Träna att känna empati
  • Lyssna på andra

Landén konstaterar att den mansroll som pojkarna förutsätts hitta är ganska snäv i Finland i dag. Män ska vara fysiskt och psykiskt starka och inte visa känslor. Att uppfattas som feminin ses som något negativt.

Hon tror att människor överlag skulle må bättre om alla skulle vara mer toleranta mot det som avviker mot normen. Att pojkar kunde få vara på många olika sätt.

Ett barn leker vid en bilbana.
Tjejer behöver inte automatiskt leka med dockor eller sy bara för att de är flickor. Ett barn leker vid en bilbana. Bild: Malin Valtonen / Yle daghem,barn,lek,Bilbana,Lojo,seela raita

Landén påpekar att Finland uppfattas som ett modernt land med modernt tänk. Då måste också gamla normer kunna luckras upp och förändras.

- Man kan inte gå i gamla spår och köra på utan man måste vara medveten om hur man tänker och gör.

Tina Landén försöker nu föra vidare all den kunskap hon har fått under det senaste året. Hennes allra första föreläsning hölls för en tid sedan för ett tjugotal personer som jobbar inom småbarnspedagogiken i Ekenäs.

På föreläsningen kom det fram att många av de anställda, speciellt de unga, försöker jobba så att pojkar och flickor skulle bli så jämlikt behandlade som möjligt.

- Det var ju bara ett skrap på ytan och det behövs diskussioner i kollegiet då man vill förändra saker, tillägger hon.

Det skulle vara bra om man vågade fråga varför det bara är pojkarna som får spela fotboll, kanske det bara är det att de inte är så medvetna om det― Tina Landén tipsar föräldrar att ta orättvisor till diskussion med personalen på daghemmet eller skolan

Landén, 46, upplever att unga överlag är mer medvetna om vilka problem det finns.

- Människor i min ålder som levt så stor del enligt de normer som funnits så länge tänker på olika sätt om de här sakerna.

Hon tycker det är viktigt att diskutera med läraren eller dagispersonalen om man som förälder upplever att något är orättvist eller ojämställt.

- Det skulle vara bra om man vågade fråga varför det bara är pojkarna som får spela fotboll, kanske det bara är det att de inte är så medvetna om det.

- Att prata om de här sakerna gör att utvecklingen går lite snabbare. Så behöver vi inte vänta på en ny generation lärare, säger hon.

Fem tips till dig som jobbar med barn

  • Se alla barn som individer och inte enligt vilket kön de har. Var lyhörd och empatisk. Finns det flickor som hellre leker med bilar eller pojkar som hellre leker med dockor, märk det och hjälp barnet att få vara som det är
  • Var uppmärksam med vem du hjälper först. Är det så att du alltid hjälper pojkarna med utekläderna först för att få dem snabbt ut och låter flickorna sitta och vänta? Låt flickorna ta mera plats
  • Placera inte flickor automatiskt i dockvrån och killarna i snickarboa
  • Uppmuntra barnen att visa känslor
  • Planera verksamheten så att den upplevs lika meningsfull för alla barn, oberoende kön

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland