Hoppa till huvudinnehåll

Yles klimatenkät: De flesta partier är redo för en stor skattereform kring bilismen

Bildkollage med kolkraft, skog och privatbilism.
Bildkollage med kolkraft, skog och privatbilism. klimat

Det måste bli billigare att både köpa och köra miljövänligare bilar, tycker de flesta partier. Men trafiken är bara en av flera stora klimatfrågor nästa regering måste ta tag i. I Yles klimatenkät svarar partiledarna på frågor om också utsläppsmål, skogsbruk och kärnkraft.

Nästa regering kommer att ha många svåra klimatpolitiska beslut att fatta. I Yles klimatenkät till de nio riksdagspartierna svarar ordförandena på flera klimatrelaterade frågor.

Enligt rapporten från FN:s klimatpanel är de närmaste åren de viktigaste i mänsklighetens historia, och det är bråttom att bromsa klimatuppvärmningen till bara 1,5 grader i stället för 2.

Rapporten var en väckarklocka för också finska politiker. I december kom åtta av nio riksdagspartier överens om att jobba för mer ambitiösa klimatmål, särskilt under Finlands period som EU-ordförande i höst.

Konkreta åtgärder är ändå svåra för flera partier - särskilt när det gäller bilarna

Flera partier lyfter nu upp miljö- och klimatfrågor i sina valprogram, och särskilt efter den parlamentariska överenskommelsen i december är det tydligt att partierna är överens om många frågor.

En fråga som ändå är klart svår för flera partier är bilismen. Trafiken står för en femtedel av utsläppen i Finland, och ändå är bara Vänsterförbundet och De gröna redo att höja bränsleskatten.

Yle har bett Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel, att gå igenom partiledarnas svar. Han tycker det är tydligt att flera partier inte fullt har förstått vad klimatöverenskommelsen i december kommer att kräva för åtgärder.

- Ju mer klimatpolitiken rör enskilda medborgare, desto mer politisk risktagning för det med sig och desto försiktigare är partierna, säger Ollikainen.

 Finland borde minska på sina egna utsläppt med minst 55 % till år 2030 (jämfört med nivån år 1990), även om EU-länderna inte når en överenskommelse om saken.   Ja: VF, SDP, Gröna, SFP. Nej: C, Sannf, Blå, KD, Saml.
Finland borde minska på sina egna utsläppt med minst 55 % till år 2030 (jämfört med nivån år 1990), även om EU-länderna inte når en överenskommelse om saken. Ja: VF, SDP, Gröna, SFP. Nej: C, Sannf, Blå, KD, Saml. klimatpolitik

Regeringspartierna vill inte ha nationella utsläppsmål för 2030

Ett av huvudbudskapen i överenskommelsen partierna gjorde om klimatfrågor i december var att Finland ska driva klart ambitiösare klimatmål på EU-nivå: målet för utsläppsminskningen borde vara 55 procent till år 2030 i stället för dagens 40 procent.

När Yle frågar partierna om de vill driva det målet nationellt, också om EU-länderna inte kommer överens om det, säger ordförandena för samtliga nuvarande regeringspartier och även Sannfinländarna och Kristdemokraterna ändå nej.

Samlingspartiets Petteri Orpo understryker i enkätsvaret till Yle att Samlingspartiet kommer att driva att målet höjs på EU-nivå, och koncentreras kring utsläppshandeln. Blå framtids Sampo Terho lyfter fram att Finlands konkurrenskraft lider om Finland går in för åtgärder utan att resten av EU gör det.

Markku Ollikainen påminner om att klimatavtalet från Paris kräver ambitiösa åtgärder av Finland. Redan 2015 har Finland precis som alla andra länder förbundit sig till att minska på sina egna utsläpp.

- Finland kan inte gå bakom EU:s rygg, utan måste se vad som är den globalt rättvisa andelen som Finland kan ta sig an. Enligt klimatpanelens beräkningar är den andelen en minskning på 60 procent för Finland, alltså ett mer ambitiöst mål än vad EU nödvändigtvis inför, säger Ollikainen.

De gröna och Vänsterförbundet är redo för nationella mål för utsläppsminskningar, oberoende av EU. De grönas Pekka Haavisto lyfter fram att skärpta mål kan ge nya möjligheter för klimat- och miljöteknologi, som i sin tur kan skapa nya arbetsplatser i Finland.

Beskattningen av fossila uppvärmnings- och trafikbränslen måste skärpas ordentligt under nästa regeringsperiod.   Ja: VF, Gröna. Nej: Sannf, Blå, C, KD, SFP, Saml. Kan inte säga: SDP.
Beskattningen av fossila uppvärmnings- och trafikbränslen måste skärpas ordentligt under nästa regeringsperiod. Ja: VF, Gröna. Nej: Sannf, Blå, C, KD, SFP, Saml. Kan inte säga: SDP. klimatpolitik

Dyrare fossila bränslen får inte stöd

Trafiken står för en femtedel av utsläppen i Finland. Den största delen av de utsläppen kommer från bensin- och dieseldriven vägtrafik. Utsläppen har dessutom inte minskat alls de senaste 30 åren.

En arbetsgrupp vid trafikministeriet presenterade i höstas en rad åtgärder för att få ner utsläppen från trafiken. Bland dem nämndes bland annat att höja bränsleskatten så att det så småningom blir mindre lönsamt att köra med fossildrivna fordon.

Höjd bränsleskatt får ändå stöd bara hos De gröna och Vänsterförbundet. SDP:s ståndpunkt i frågan är oklar, men viceordförande Sanna Marin lämnar i sitt öppna svar i enkäten möjligheten för skattehöjningar öppen.

- Nästa regering måste göra upp en plan för att ge upp fossila bränslen under en övergångsperiod. Beskattning är ett centralt styrningssätt när vi ska gå över till ett samhälle med lägre utsläpp.

Li Andersson (VF) poängterar i sitt svar att höjd skatt för uppvärmnings- och trafikbränsle måste kompenseras för låginkomsttagare på något sätt, till exempel genom stöd för att byta ut oljepannan eller bilen.

När det görs skattehöjningar för att minska på utsläppen borde det riktas kompenseringar till låginkomsttagare, genom skattelättnader eller inkomstöverföringar.   Ja: VF, SDP, Gröna, C, KD, SFP, Blå, Saml. Nej: Sannf.
När det görs skattehöjningar för att minska på utsläppen borde det riktas kompenseringar till låginkomsttagare, genom skattelättnader eller inkomstöverföringar. Ja: VF, SDP, Gröna, C, KD, SFP, Blå, Saml. Nej: Sannf. klimatpolitik

Höjd bränsleskatt är en platt skatt som skulle drabba låginkomsttagare hårdast. Därför har bland annat Finlands jubileumsfond Sitra föreslagit att låginkomsttagare skulle kompenseras med en klumpsumma.

Alla partier är överens om att höjda miljöskatter måste kompenseras för låginkomsttagare på något annat sätt. Jussi Halla-aho (Sannf) svarar nej på den frågan bara därför att partiet inte alls vill att bränsle- och elskatter höjs för miljöns skull.

- Skattehöjningar som drabbar låginkomsttagare borde inte göras alls, motiverar Halla-aho.

Klimatpanelens Markku Ollikainen påpekar att det klimatarbetet som gjorts hittills i Finland knappt har märkts av i finländarnas plånböcker. Han nämner bland annat landsbygdsavdrag och lättnader i den progressiva beskattningen som medel att kompensera miljöskatter.

Yles klimatenkät.
Yles klimatenkät. klimatpolitik

Få partier i Finland vill göra som resten av Norden med de fossildrivna bilarna

Sverige har precis bestämt att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar år 2030. Island och Danmark har fattat liknande beslut och också Norge verkar gå in för det, kanske redan 2025.

I Finland är det få partier som vill följa Nordens exempel i den frågan. De flesta motiverar det med att just 2030 är för tidigt.

- Trafik- och kommunikationsministeriets arbetsgrupp föreslog ett förbud från 2035, så det kan hända att 2030 är för tidigt, säger SFP:s Anna-Maja Henriksson.

Samlingspartiet tror att ett förbud inte skulle göra någon nytta eftersom finländare kan köpa bilar från andra EU-länder. Dessutom tror partiet att de flesta nya bilar som köps 2030 kommer att vara elbilar.

Fordonsskattens utsläppsbaserade gradering borde skärpas ordentligt under nästa regeringsperiod, så att Finlands föråldrade bilpark förnyas. Ja: VF, KD, SFP, Saml, Gröna, SDP. Nej: Sannf, Blå, C.
Fordonsskattens utsläppsbaserade gradering borde skärpas ordentligt under nästa regeringsperiod, så att Finlands föråldrade bilpark förnyas. Ja: VF, KD, SFP, Saml, Gröna, SDP. Nej: Sannf, Blå, C. klimatpolitik

Partierna stöder högre skatt för bilar med stora utsläpp

En stor orsak till att trafikutsläppen i Finland inte minskar är att finländarna kör med gamla bilar: medelåldern på bilarna är redan över 12 år.

I rapporten från Trafikministeriet föreslås det att bil- och fordonsskatten ändras så att det blir billigare att köpa och köra bilar med lägre utsläpp, och dyrare att köpa och köra sådana med höga utsläpp. Det här stöder alla partier utom Center, Sannfinländarna och Blå framtid.

Samlingspartiet är redo att ta bort bilskatten på utsläppsfria bilar eller bilar med låga utsläpp redan under de närmaste tio åren och vill inleda det arbetet under nästa regeringsperiod. De gröna tycker att elbilar kunde stödas genom att tillfälligt inte ha någon bil- och fordonsskatt alls.

Den nationella skogsstrategin innebär ett skogsavverkningsmål på 80 miljoner kubik per år. Målet borde sänkas för att bromsa klimatförändringen. Ja: VF, Gröna. Nej: Blå, KD, SFP, Sannf, C, Saml. Kan inte säga: SDP.
Den nationella skogsstrategin innebär ett skogsavverkningsmål på 80 miljoner kubik per år. Målet borde sänkas för att bromsa klimatförändringen. Ja: VF, Gröna. Nej: Blå, KD, SFP, Sannf, C, Saml. Kan inte säga: SDP. klimatpolitik

Både forskare och politiker oense om skogsavverkningen

För att motarbeta klimatförändringen räcker det inte att skära ner på utsläppen. Finland måste också hitta sätt att binda mer koldioxid från luften: om till exempel skogen binder mer koldioxid är kravet på att minska på utsläppen inte lika högt.

Skogsavverkningen i Finland har nu stigit till rekordnivåer, 72 miljoner kubik per år. Enligt den nationella skogsstrategin kan den stiga ytterligare, till 80 miljoner kubik per år. Det här har kritiserats av både miljöorganisationer och forskare.

De gröna och Vänsterförbundet är de enda partierna som vill sänka målet för skogsavverkning i Finland.

SDP har fått kritik för att inte ge något klart besked i frågan, och ger inte det nu heller.

- Skogssektorns hållbarhet ska granskas just genom storleken på kolsänkorna. Om kolsänkorna ökar, kan avverkningen höjas måttligt, svarar SDP:s Sanna Marin.

Juha Sipilä (C) säger att Finlands skogar just nu växer bättre än någonsin, Samlingspartiet motiverar att Finlands skogsavverkningsmål baserar sig på forskning om hållbar avverkningsnivå.

En rapport från Finlands klimatpanel visade just att de beräkningsmodeller som gjorts om skogarnas förmåga att binda koldioxid varierar väldigt kraftigt. De flesta pekar ändå mot att skogen inte kan binda mer koldioxid om skogsavverkningen ökar.

Statsmakten borde genom politiska medel försöka minska på konsumtionen av rött kött och mjölkprodukter i Finland.   Ja: VF, Gröna, SDP. Nej: Sannf, KD, C, SFP, Blå, Saml.
Statsmakten borde genom politiska medel försöka minska på konsumtionen av rött kött och mjölkprodukter i Finland. Ja: VF, Gröna, SDP. Nej: Sannf, KD, C, SFP, Blå, Saml. klimatpolitik

Upplysning räcker för att ändra på tallrikens innehåll

Enligt FN:s klimatpanel måste också konsumtionsvanorna klart förändras om klimatuppvärmningen ska bromsas. Konsumtionen av rött kött och mjölkprodukter orsakar avsevärda utsläpp i väst.

Det finns olika sätt att försöka styra medborgare att äta klimatvänligare. Till exempel diskuterar Helsingfors nu möjligheten att halvera mängden kött- och mjölkprodukter i maten i skolor och daghem.

Vänsterförbundet vill göra upp ett nationellt minskningsprogram för köttprodukter, medan SDP föreslår momsändringar som skulle stöda en hållbar utveckling.

Centern vill inte lägga sig i vad finländarna har på sin tallrik: Juha Sipilä säger att kött är en viktig del av många finländares kost. Samlingspartiet poängterar att inhemskt kött och inhemsk mjölk ofta är ett mer hållbart val än utländsk.

Finland ska inte bygga något nytt kärnkraftverk utöver de projekt det redan fattats beslut om (Olkiluoto 3 och Fennovoima). Håller med: VF, Gröna, C. Håller inte med: Blå, KD, Sannf, Saml. Kan inte säga: SFP, SDP
Finland ska inte bygga något nytt kärnkraftverk utöver de projekt det redan fattats beslut om (Olkiluoto 3 och Fennovoima). Håller med: VF, Gröna, C. Håller inte med: Blå, KD, Sannf, Saml. Kan inte säga: SFP, SDP klimatpolitik

Frågan om kärnkraft kommer knappast upp under nästa valperiod

Enligt FN:s klimatpanel kan det krävas en global ökning av kärnkraften för att bromsa klimatuppvärmningen. I Finland har både planeringen och byggandet av kärnkraftverk de senaste åren dominerats av att varken budget eller tidtabell håller: så är fallet för både Olkiluoto 3 och Fennovoima.

Några nya kärnkraftstillstånd kommer knappast att komma till behandling under nästa regeringsperiod. Fortum förväntas däremot ansöka om att antingen förlänga användningstiden för två reaktorer i Lovisa eller ta dem ur bruk.

På Yles fråga om Finland borde bygga ut kärnkraften mer än vad det redan finns beslut för är partierna delade.

Samlingspartiet, Sannfinländarna, Kristdemokraterna och Blå framtid är positiva till tanken, medan Centern, Vänsterförbundet och De gröna är emot.

SFP och SDP är osäkra och säger att varje fall måste bedömas skilt. Anna-Maja Henriksson (SFP) säger till exempel att utgångsläget är att man ska förhålla sig positiv till att förlänga loven för reaktorerna i Lovisa.

De gröna lyfter fram att kärnkraft har visat sig vara en långsam och svår lösning för att minska på utsläppen. Centern ser de kärnkraftsplaner som det redan finns beslut om som viktiga under en övergångsperiod, men ser inget behov för mer kärnkraft.

Under nästa regeringsperiod borde det fattas beslut om en lag som förbjuder energianvändning av torv senast år 2035.  JA: VF, Gröna, SDP, Saml NEJ: Blå, KD, SFP, Sannf, C
Under nästa regeringsperiod borde det fattas beslut om en lag som förbjuder energianvändning av torv senast år 2035. JA: VF, Gröna, SDP, Saml NEJ: Blå, KD, SFP, Sannf, C klimatpolitik

Användningen av torv för energibruk borde upphöra snabbare enligt klimatpanelen

Torv har en viktig roll som uppvärmningsbränsle i flera landskap. Energiindustrin har uppskattat att torven kommer att försvinna från marknaden på 2030-talet på grund av styrningen från utsläppshandeln, medan Finlands klimatpanel anser att användningen borde upphöra redan tidigare.

I Yles enkät uppger Vänsterförbundet, De gröna, SDP och Samlingspartiet att användningen av torv för energiproduktion kan upphöra senast 2035. Resten av partierna är emot den tidsgränsen.

De gröna skulle vara redo att sluta använda torv inom energiproduktionen redan 2025.

- Torv är mer förorenande än till och med stenkol, och användningen förstör våra vattendrag, motiverar Pekka Haavisto.

Nästa regering ska fatta beslut att avveckla stöd som är skadliga för klimatet. Ja: VF, SDP, Gröna, Blå, SFP, Saml. Nej: KD. Kan inte säga: Sannf, C.
Nästa regering ska fatta beslut att avveckla stöd som är skadliga för klimatet. Ja: VF, SDP, Gröna, Blå, SFP, Saml. Nej: KD. Kan inte säga: Sannf, C. klimatpolitik

Stor stödreform väntar

De flesta partier är överens om att stöd som är skadliga för miljön måste avlägsnas, och att en stödreform måste börja ses över under nästa regeringsperiod.

SDP ser klimateffekten som en viktig utgångspunkt för företagsstöden, men påpekar att helheten måste beakta också stödens inverkan på sysselsättningen.

Samlingspartiet är redo att flytta företagsstödens fokus till stöd för produktutveckling och utsläppsfria lösningar.

Det har gjorts ett försök till reform av företagsstöden också under den här regeringsperioden, i en parlamentarisk arbetsgrupp ledd av Mauri Pekkarinen, men förslaget föll i april i fjol.

Produkter som säljs i dagligvaruaffärer borde få obligatorisk märkning om sitt koldioxidavtryck. Ja: SDP, Blå, SFP, Sannf, Gröna, C, Saml. Nej: KD. Kan inte säga: VF.
Produkter som säljs i dagligvaruaffärer borde få obligatorisk märkning om sitt koldioxidavtryck. Ja: SDP, Blå, SFP, Sannf, Gröna, C, Saml. Nej: KD. Kan inte säga: VF. klimatpolitik

Produktmärkning i affärerna skulle underlätta för konsumenterna

För att göra det lättare för konsumenterna att välja klimatvänligare produkter i affären har till exempel Sydkorea infört klimatmärkning av olika hushållsprodukter.

Det här har diskuterats också i Finland och de flesta partier är positivt inställda till certifikat. Vänsterförbundet är tveksamt eftersom det inte är någon lätt sak att pålitligt bestämma vad olika enskilda produkter har för klimatavtryck. Konsumtionen kunde i stället styras genom beskattning baserad på produkternas klimat- och hälsoeffekter.

Det här tycker partierna är de viktigaste klimatåtgärderna under nästa regeringsperiod

Yle frågade också partiledarna vilka konkreta klimatåtgärder de tycker är viktigast under nästa regeringsperiod.

SDP vill uppdatera klimatlagen och se till att konsekvensbedömning för klimatet blir en normal del av lagstiftningsprocessen. På det här sättet skulle man frångå beslut som är dåliga för klimatet, eller se till att kompensera dem på något annat sätt.

Samlingspartiet vill flytta tyngdpunkten i beskattningen från arbete och företagande till miljöskatter. Då skulle sådant som är skadligt för miljön och klimatet beskattas hårdare.

Centern vill omsätta de klimatmål partierna kom överens om i december i praktiken, samt rikta mer pengar till teknologi för att filtrera koldioxid ur luften.

De gröna vill sätta klara tidsgränser för fossila bränslen. Partiet vill ge upp användningen av stenkol, torv och brännolja redan på 2020-talet och användningen av olja i trafiken och naturgas på 2030-talet.

Sannfinländarna vill motarbeta det de kallar kolläckan. Med det syftar partiet på läget där höga utsläppskrav i Finland driver bort industrin till länder med lägre krav.

Vänsterförbundet vill göra upp ett heltäckande program om vilka utsläppsminskningar och åtgärder för att stärka kolsänkorna som behövs under nästa valperiod, så att Finlands klimatpolitik ska vara i enlighet med Paris klimatavtal.

SFP nämner som en konkret åtgärd att det måste riktas mer pengar till forskning och innovationer, eftersom det skulle stöda Finland att röra sig i en mer klimatvänlig riktning.

Kristdemokraterna tycker det är viktigt att bevilja fortsättningstillstånd för de kärnkraftverk som redan finns, om deras ägare ansöker om det.

Blå framtid vill att nästa regering ökar på kärnkraften och minskar på bilskatten, så att bilparken förnyas och utsläppen minskar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes