Malin Valtonen
Yle
En jämställdhetsplan styr verksamheten vid Raseborgs skolor men trots det upplever elever att deras skolgång inte är jämställd. Nu ska också småbarnspedagogiken få en egen jämställdhetsplan.
Enligt lagen ska det finnas jämställdhetsplaner för förskolor, grundskolor och andra läroanstalter. Raseborgs stad går snäppet längre och utarbetar i år en plan även för yngre barn.
Behovet av en jämställdhetsplan för daghemmen lyftes fram av fullmäktigeledamoten Sandra Ahtola (SFP). Ju tidigare desto bättre, konstaterar hon.
- I dagvården har alla barn rätt att känna sig trygga och de har rätt till personlig utveckling som inte hämmas av att man delas in i fack utifrån könsidentitet.
Könsnormer styr när ungdomar väljer yrke
Sandra Ahtola ser det som oerhört viktigt att motarbeta könsnormer i ett så tidigt skede som möjligt av ett barns liv eftersom det kan ha långtgående konsekvenser livet ut.
Hon tar den finländska arbetsmarknaden som exempel. Den är en av de mest könssegregerade, inte bara i Europa utan också internationellt, säger hon.
En delorsak till det här är de könsnormer som finns och de könsroller som blir ganska styrande från starten. Det börjar redan i småbarnspedagogiken, säger Ahtola.
- Så får vi de könskodade hobbyerna, utbildningsvalen och yrkesvalen, räknar Ahtola upp.
Att automatiskt placera flickor i dockvrån och låta pojkarna bygga kan med andra ord i praktiken styra barnen in i stereotypa branscher: vård för flickor och bygg och teknik för pojkar.
- I förlängningen så tror jag att det därför det är mera troligt att vi har en man som chef inom tekniska sektorn och en kvinna som chef inom social- och hälsovårdssektorn.
Hon påpekar ändå att det inte bara är småbarnspedagogiken eller skolan som bär ansvar för att inget barns frihet och utveckling ska begränsas av könsroller.
Hemmet och fritiden spelar också roll men bildningen har trots det ett jättestort ansvar.
Ahtola vill också lyfta fram könsmångfald; att det finns barn som är ickebinära och varken identifierar sig som pojke eller flicka.
Det betyder inte att vuxna ska börja kalla alla barn för hen eller att barn inte ska få ha något kön längre utan att varje barn har rätt att själva identifiera sitt kön, konstaterar hon.
- Jag tror att det lätt kan bli en sådan missuppfattning men det är absolut inte vad det betyder.
”Raseborg är på g med jämställdhetsfrågor”
Ett av Sandra Ahtolas huvudteman i kommunalvalskampanjen för två år sedan var just jämställdhet. Hon säger att hon inte stött på något motstånd, varken från invånare eller politiker.
Tvärtom fick förslaget om en jämställdhetsplan för småbarnspedagogiken gott bemötande av såväl politiker i bildningsnämnden som av stadens tjänstemän.
- Det är fint att se att man absolut är på g med jämställdhetsfrågor. Det finns en bra medvetenhet och en öppenhet kring de här frågorna inom Raseborgs stad.
Räcker det att skriva planer?
Raseborg har tidigare undertecknat den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Dessutom har staden jämställdhetsplaner.
Men är de här dokumenten tillräckliga eller finns det en risk att de görs upp utan att verkställas? Sandra Ahtola säger att styrdokumenten behövs men att det såklart inte är tillräckligt.
- Vi måste följa upp det och se hur arbetet framskrider, säger hon och tillägger att det också är jätteviktigt att erbjuda personalen fortbildning i jämställdhetsfrågor.
Elever vill inte att bedömningen påverkas av kön
Varje vår görs en jämställdhetsenkät i vissa årskurser i Raseborgs skolor. På basen av resultaten, det vill säga hur eleverna upplever situationen, plockar man ut prioritetsområden till nästa läsår.
Det nuvarande läsårets tyngdpunkter handlar om saker som borde vara självklara: att låta flickor och pojkar vara intresserade av det de är, att inte låta bedömningen påverkas av könet, att det är okej att välja yrken som inte är så vanliga för flickor eller pojkar.
På en temakväll om jämställdhet i grundskolan som Svenska kvinnoförbundet ordnade i Karis i oktober i fjol kom det också kritik från föräldrar.
I ett fall hade en flicka kritiserat reglerna i gymnastiken då de var olika för flickor och pojkar. I det andra fallet hade en lärare inte stöttat en pojke som blivit retad av sina klasskamrater för att han bar klänning.
Det kan vara svårt att alltid komma ihåg det när man ger instruktioner eller kommentarer
Bildningsdirektör Tina Nordman säger att hon åtgärdar alla fall som når hennes öron.
Hon tar kontakt åtminstone med den berörda enhetens förman och diskuterar responsen som kommit. Sedan diskuterar de hur de ska gå vidare.
Svårt att hela tiden komma ihåg jämställdhetstänket
Nordman är övertygad om att alla stadens anställda inom småbarnspedagogiken och grundskolan är medvetna om vad styrdokumenten säger om jämställdhet.
Trots att småbarnspedagogiken ännu inte har en egen jämställdhetsplan ingår genus och jämställdhet i det styrdokument som i dag finns, berättar bildningsdirektören.
Enligt henne är det mest utmanande att komma ihåg att omsätta det som står i dokumenten i praktiken.
- Jag är övertygad om att alla vill jobba på det sättet. Sedan handlar det om konkreta saker man gör i vardagen och då kan det vara svårt att alltid komma ihåg det när man ger instruktioner eller kommentarer.
Enligt bildningsdirektören förekommer inget direkt motstånd mot jämställdhet och genusfrågor bland personalen. Men visst kommer det ibland kommentarer om varför flickor inte ska få vara flickor och pojkar vara pojkar.
- Man förstår inte betydelsen av unisex-toaletter till exempel.
I sådana fall diskuteras saken med den anställda.
Jämställdhet viktigt men ingen prioritet
Vad kan då Tina Nordman och hennes kollegor på bildningskansliet göra för att de som jobbar med barnen ska omsätta det som står om jämställdhet i styrdokumenten i praktiken?
Nordman svarar att de får lita på rektorerna och daghemsföreståndarna som känner personalen och diskutera med dem om vad personalen behöver.
- Vi måste vara lyhörda och ordna fortbildning enligt de behov som finns.
Tina Nordman säger att jämställdhet är ett av ledorden i all verksamhet inom bildningen. Trots att det är en viktig komponent lägger staden inte något extra fokus på jämställdhet just nu.
- Mig veterligen har vi inte nu en sådan fortbildning på gång eller på kommande.
