Hoppa till huvudinnehåll

Grundlagsutskottet föreslår finslipning av förslaget till vårdreformen - större ändringar behövs för landskapsval - och EU-notifikationen är en kvistig fråga

Annika Lapintie inför grundlagsutskottets presskonferens om vårdreformen.
Annika Lapintie inför grundlagsutskottets presskonferens om vårdreformen. Annika Lapintie inför grundlagsutskottets presskonferens om vårdreformen. Bild: Lehtikuva Annika Lapintie,Grundlagsutskottet

Grundlagsutskottet föreslår ett flertal ändringar i social- och hälsovårdsutskottets utkast till betänkande om vård- och landskapsreformen.

Grundlagsutskottets allmänna bedömning är att social- och hälsovårdsutskottet i sina förslag noggrant granskat de konstitutionella ändringskrav som grundlagsutskottet lagt fram.

Lagförslagen är nu tydligare och mindre problematiska med avseende på grundlagen.

Finjusteringar behövs

Enligt grundlagsutskottets uppfattning innehåller betänkandeutkasten inga strukturella problem, men det behövs finjusteringar i konstitutionellt hänseende.

Bland annat måste bestämmelserna om kundplaner preciseras.

Anna-Maja Henriksson: Också de språkliga rättigheterna har nu beaktats bättre

- Här finns cirka 20 klämmar som är av den karaktären att de står emot grundlagen och det betyder att här ännu finns jättemycket arbete kvar att göra för riksdagens social- och hälsovårdsutskott, säger utskottsmedlemmen Anna-Maja Henriksson (SFP).

Henriksson konstaterar också att grundlagsutskottet igen tog ställning till de språkliga rättigheterna.

- De språkliga rättigheterna har i huvudsak skötts på ett bättre sätt i den här versionen. Men fortfarande ser grundlagsutskottet problem med att få de språkliga rättigheterna förverkligade i praktiken.

Väsentliga ändringar måste göras i fråga om landskapsvalet

Grundlagsutskottet förutsätter att social- och hälsovårdsutskottet gör väsentliga ändringar i bestämmelserna om tidpunkten för landskapsval.

Vidare måste ändringar göras i fråga om skyldigheten för landskapets affärsverk att tillhandahålla tjänster, ersättningen till kommunerna, dataskyddet och tillsynen över social- och hälsotjänsterna.

Enligt grundlagsutskottet kan landskapsval förrättas tidigast sex månader efter det att vård- och landskapslagstiftningen har stadfästs.

Notifikation till EU-kommissionen måste övervägas

Social- och hälsovårdsutskottet måste enligt grundlagsutskottets uppfattning på nytt överväga behovet av att ge EU-kommissionen en anmälan (notifikation).

Om utskottet inte kan försäkra sig om att systemet är lagligt ur EU-rättens synvinkel måste tillämpningen av valfrihetslagen skjutas upp.

Notifikationen innebär att man ber EU-kommissionen ge klartecken för reformen.

Social- och hälsovårdsutskottet har ansett att det inte behövs någon notifikation medan de flesta grundlagsexperter anser att en EU-anmälan är nödvändig.

Grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie (VF) frågar sig varför en EU-notifikation inte har gjorts redan tidigare.

- Varje år gör regeringen flera notifikationer till EU-komissionen så det är helt normalt. Grundlagsutskottet skriver också i utlåtandet att ifall man hade gjort det här för några månader sedan skulle vi ha svaret nu, påpekar Lapintie.

"Tillgången på vårdtjänster måste säkerställas"

Landskapets affärsverk måste säkerställa tillgången på social- och hälsovårdstjänster och vid behov omedelbart ingripa om tillgången till tjänsterna äventyras, säger grundlagsutskottet i sitt uttalande.

Social- och hälsovårdsutskottet hade föreslagit en ny bestämmelse som skulle ha lett till att läget förblivit oklart på den punkten.

Vidare måste finansieringen kunna stärkas så att tillräckliga social- och hälsotjänster kan garanteras.

Dataskyddsreglerna måste motiveras utförligare, och det måste säkerställas att den så kallade kapitationsersättningen inte leder till att tjänsteproducenterna de facto vårdar människor olika utifrån hur stor ersättning de får.

Nu skickas paketet till social- och hälsovårdsutskottet

Grundlagsutskottets utlåtande var enhälligt, men EU-notifikationen väckte diskussion in i det sista. Efter grundlagsutskottets utlåtande tar nu social- och hälsovårdsutskottet hand om paketet.

Grundlagsutskottet ska inte vara politiskt; medlemmarna företräder inte sina partier utan deras uppgift är att tolka grundlagen på bästa sätt.

Tiden blir knapp för de krävda justeringarna

Medlemmarna i grundlagsutskottet är ense om att social- och hälsovårdsutskottet står inför en stor arbetsbörda, speciellt då tidspressen är stor.

- Social- och hälsovårdsutskottets arbetsbörda är enorm, kanske ohållbar, säger Anna-Maja Henriksson, SFP.

Samlingspartiets medlem i grundlagsutskottet Wille Rydman säger att social- och hälsovårdsutskottet har förutsättningar att göra de ändringar som krävs, men han inser att det inte är någon lätt uppgift.

- Om de bara arbetar hårt och vi gör vårt bästa här i riksdagen så finns det fortfarande vissa förutsättningar att göra det, men krävande kommer det att vara.

Kan det här ännu bli en vård- och landskapsreform som duger för Samlingspartiet?

- Det är alltför tidigt att bedöma, svarar Rydman.

De grönas Ville Niinistö påpekar att reformen inte kommer att bromsa utgiftsökningen inom vården med tre miljarder euro, som regeringen hade tänkt sig.

Grundlagsutskottet kräver att landskapens finansiering ska öppnas upp och att de offentliga tjänsterna ska utökas för att garantera allas rätt till vård.

- Om det finns ett klart behov för mera pengar till landskapen så måste regeringen ge dem mera pengar, säger Niinistö.

Niinistö konstaterar att det index som har skapats som en sparåtgärd inte kan tvinga landskap att ge sämre service än nödvändigt.

- Det är tydligt att regeringen har förlorat den målsättningen här.

Social- och hälsovårdsutskottet sätter fart

Social- och hälsovårdsutskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) säger att hennes utskott redan har förberett sig på långa arbetsdagar nästa vecka, men regeringen borde först komma med rekommendationer om hur arbetet ska gå vidare.

- Regeringen är den bästa att svara på vad som händer efter det här, säger Kiuru.

Hon konstaterar att det är tredje gången under den här riksdagsperioden som grundlagsutskottet kräver ändringar i lagpaketet kring vård- och landskapsreformen. Därför måste regeringen nu komma med klara besked.

Krista Kiuru bekräftar att utskottets absoluta deadline är 5.3. Då ska alla lagförslag vara inlämnade för att kunna behandlas under den här riksdagsperioden.

- Det här betyder att vi har lite på en vecka arbetstid för lagpaketet, säger Kiuru.

Artikeln är kompletterad med kommenterar från medlemmar i grundlagsutskottet och med en kommentar av Krista Kiuru 22.2. kl 19.25


Förslag till vårdreform har behandlats i många omgångar:

Social- och hälsovårdsreformen
Social- och hälsovårdsreformen Bild: Yle/Nyhetsgrafik Social- och hälsovårdsreformen (Sote),vårdreformen
Social- och hälsovårdsreformen
Social- och hälsovårdsreformen Bild: Yle/Nyhetsgrafik Social- och hälsovårdsreformen (Sote),vårdreformen

Texten i tabellerna ovan har översatts av Lars Gustafsson. Originaltexten i tabellerna har skrivits av Yle uutisets specialredaktör Tiina Merikanto.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes