Hoppa till huvudinnehåll

Kan kärnkraften få draghjälp av klimatdebatten? Det hoppas lobbyn, men på experthåll är man kritisk: ”Framtidens utmaningar löses inte med gårdagens teknologi”

Ett par går vid ett kärnkraftsverk i Belgien.
Ett par går vid ett kärnkraftsverk i Belgien. Bild: EPA-EFE/JULIEN WARNAND kärnkraft

Det akuta behovet för världens länder att skära ner i utsläppen ger nya businessmöjligheter för kärnkraftsbranschen. Men fördelarna är inte entydiga – från forskarkåren hörs protester som påpekar att kostnaden för förnybara energikällor håller på att rasa, och att det därför inte lönar sig att investera i föråldrad teknologi.

När kärnkraftbranschens största aktörer tidigare i månaden samlades på Nordic Nuclear Forum vid Finlandiahuset för att diskutera atomenergins roll för Europas framtid, var deltagarna överens om att den är en viktig del av energipaletten - om vi ska klara klimatmålet att hålla jordens uppvärmning under två grader.

I talarstolen stod kärnkraftsbranschens världsorganisation WNA, Europeiska kommissionen och Finlands Finansministerium, som alla underströk kärnkraftens betydelse för en utsläppsneutral framtid.

Däremot var det ingen som skapade en direkt motsättning mellan kärnkraft och förnybar energi.

För William D. Magwood, som leder samarbetet för atomenergifrågor inom världsorganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, är debatten om kärnkraft kontra förnybar energi rentav en fånig diskussion. Enligt honom är det klart att de flesta länder behöver båda, i olika mängder.

- Den verkliga, relevanta diskussionen handlar om vad som är de bästa lösningarna för mindre utsläpp för vart och ett av länderna. För vissa handlar det om en större andel förnybar energi, för andra mindre. Till exempel för Finland, med sina stränga vintrar och rätt lite blåst, kan det vara rentav farligt att helt och hållet förlita sig på förnybar energi, säger han.

Porträtt på William D. Magwood
William D. Magwood, ledare av samarbetet för atomenergifrågor inom OECD. Porträtt på William D. Magwood Bild: Nuclear Regulatory Commission / CC BY 2.0 kärnkraft

Det som talar för kärnkraft är att det handlar om en långsiktig energiinvestering i jämn, koldioxidfri energiproduktion dygnet runt, som över tid betalar sig tillbaka. Att bygga själva kraftverket är dyrt, men reaktorerna kan hållas i drift i närmare 60 år.

Det är ändå i synnerhet hotet om olyckor vid kärnkraftverken som skrämmer människor. Många är kritiska gentemot miljöförstöring i samband med utvinningen och förvaringen av använt kärnbränsle djupt i urberget. Överlag har ändå säkerhetssystemen i världens kärnkraftverk utvecklats rejält, och exempelvis mänskliga misstag borde inte kunna orsaka katastrofala olyckor.

Hoppas på mindre svartvit debatt i framtiden

Samtidigt erkänner OECD:s William D. Magwood att prisfrågan är ett centralt problem att lösa. Det är fortfarande dyrt att investera i atomenergi, och businessen har svårt att klara utan statligt stöd.

Men OECD-ledaren tror att klimatsträvandena öppnar upp för nya innovationer på fältet, och överlag ett mera pragmatiskt förhållningssätt bland människor och beslutsfattare.

- Det har varit intressant att se hur länder som helt förbundit sig till att satsa på förnybara energikällor, nu börjat blicka mot kärnkraft, då de räknat ut hur de ska åstadkomma drastiska utsläppsnedskärningar på 80 procent fram till år 2050. På sätt och vis är kärnkraft tillbaka på agendan, säger han.

Den som är seriös i klimatfrågan ser kärnkraft som ett alternativ, menar Magwood.

Ett tecken på mer pragmatisk diskussion kunde vara att inte ens miljörörelsen längre entydigt vill ta ställning mot kärnkraft: till exempel i Finland säger sig De Gröna endast vara emot vad de i sitt politiska program kallar för “dåliga kärnkraftsprojekt”.

Protest mot kärnkraftverk i pyhäjoki.
Protest mot kärnkraftverk i pyhäjoki. Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm rosatom

EU:s framtid: 80 % förnybar energi, 15 % kärnkraft

Men inom EU är kärnkraft fortfarande ett svårt ämne. Till exempel Tyskland har vägrat att diskutera kärnkraft som ett verktyg för EU:s klimatsträvanden efter olyckan i Fukushima i Japan. Men EU-kommissionens visioner innebär att tystnaden måste brytas, då kärnkraft ser ut att göra en comeback på EU:s energipolitiska agenda.

- På lång sikt kommer elproduktionen i EU-området att bestå av två källor: förnybar energi och kärnkraft, sade Massimo Garribba, som ansvarar för kärnkrafts- och energisäkerhetsfrågor i EU-kommissionen, under sitt besök vid Nordic Nuclear Forum.

Enligt kommissionens vision kommer andelen förnybar energi att ökas från knappt 30 procent till 80 procent, fram till 2050-talet.

Av den resterande delen ska 15 procent utgöras av kärnkraft. Siffran kan låta liten, men innebär att massiva investeringar behövs i nya kärnkraftverk, eftersom många av kraftverken på EU-området börjar nå sitt bäst före-datum.

”Tekniken börjar bli för dyr”

På experthåll ser alla emellertid inte kärnkraft som en realistiskt komponent på vägen mot nollutsläpp.

Den aktuella klimatdebatten ger visserligen kärnkraften en möjlighet att göra sig behövd, men enligt Peter Lund, som är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet, håller energiformen på att bli alltför dyr för att vara den relevanta teknologi som hjälper världens länder att skära ner sina utsläpp.

- Den här debatten ger kärnkraftsindustrin en möjlighet att göra propaganda. Men jag tror inte att den kommer att lösa våra problem. Då borde vi satsa på att bygga ut kärnkraften fem-sex-sjufaldigt, jämfört med dagsläget. Det betyder i sin tur att alla borde kunna börja använda kärnkraft – också instabila länder utan väletablerad säkerhetskultur, säger han.

Peter Lund är professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitet.
Professor Peter Lund vid Aalto-universitetet. Peter Lund är professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitet. Peter Lund

I dagsläget görs i stället hundra till hundrafemtiofaldiga investeringar globalt på förnybar energi. Enligt Lund är vindkraft just nu den billigaste energiformen som finns, och därtill håller solkraften på att rasa i pris.

Liksom kärnkraftsförespråkarna pekar också Lund på kärnkraftens pris som ett av de största problemen.

- Till exempel Storbritannien har, liksom Finland, tagit beslutet att bygga mer kärnkraft. Det har inneburit att de måste stöda kärnkraften med en summa som är dubbelt så stor, jämfört till exempel med den stödsumma som behövs för att bygga vindkraft. Det här visar att tekniken börjar bli för dyr, konstaterar Lund.

Och varför satsa på en osäker och dyr energiform, när det finns säkrare och billigare alternativ, som dessutom kan byggas ut genom snabba beslut, frågar sig Lund.

I många västländer har man kunnat dra likhetstecken mellan kärnkraftsprojekt och problem; också Finland har fått uppleva komplikationer i byggarbetet, utdragna tidtabeller och överstigna kostnader i fallen Olkoluoto 3 och Hanhikivi. I Storbritannien har teknologijättarna Hitachi och Toshiba lagt stora kärnkraftsprojekt på is på grund av osäkra ekonomiska utsikter.

Enligt Peter Lund lämpar sig kärnkraften dåligt för länder med öppna marknader, där den måste konkurrera utan stort statligt stöd. Därför är det enligt honom naturligt att länder med en sluten marknad och med auktoritära regimer, så som oljestaterna kring Persiska viken och staterna i forna Sovjetunionen, på sistone varit extra intresserade av kärnkraft.

Olkiluodon ydinvoimala
Kärnkraftsbygget Olkiluoto-3. Olkiluodon ydinvoimala Bild: Yle/ Ville Hupa Olkiluoto-3,Olkiluoto kärnkraftverk,olkiluoto 3

Föråldrade föreställningar om förnybar energi

Enligt Aalto-professorn Peter Lund är föreställningen om att vi, åtminstone tillfälligt, borde ty oss till kärnkraft på vägen till en värld som drivs av förnybar energi, delvis föråldrad.

Dels har kärnkraftsindustrin inte sett några banbrytande nya innovationer sedan den togs i bruk, dels baserar sig våra uppfattningar på 70-talets visioner, då det förutspåddes att kärnkraften skulle bli den dominerande energikällan i framtiden.

Men i dagsläget befinner vi oss långt under prognoserna.

- Det här scenarierna gjordes upp i en tid då de förnybara energikällorna var avsevärt dyrare än andra energiformer. Men under de senaste tio åren har utvecklingen fått en alldeles annorlunda riktning och förnybara energikällor blivit mycket billigare.

Kärnkraft i Europa

  • I EU-området finns 126 kärnkraftverk i 14 länder
  • Kärnkraften står för kring 25 procent av energibehovet i EU-länderna
  • Majoriteten av kraftverken är över 30 år gamla, och måste förnyas genom investeringar på kring 400 miljarder fram till år 2050
  • Av EU-länderna siktar bland annat Tyskland och Belgien på att lägga ner sina kärnkraftverk. Däremot kommer Finland, Frankrike, Storbritannien och en del östeuropeiska länder att satsa mer på kärnkraft.
  • EU-kommissionen uppskattar att elproduktionen på området borde 2,5-faldigas fram till år 2050, och majoriteten av den bör produceras utsläppsfritt.

Källor: Yle Uutiset, Europeiska kommissionen, Eurostat

Diskussionen handlar emellertid inte bara om energipris och -produktion, utan också om konsumtion.

År 2016 producerade finländarna dubbelt så mycket utsläpp per invånare jämfört med svenskarna. En av de största orsakerna är svenskarnas omfattande användning av vatten- och vindkraft, men också att den svenska linjen i stor grad går ut på att minska energikonsumtionen.

Det är den bana som Peter Lund anser att Finland borde sikta in sig på.

- Energieffektivisering är något man helt och hållet glömt i den här diskussionen. Sverige har tagit det här på allvar: landets energibehov har mattats av från och med år 1985. Det betyder att deras energibehov inte har ökat, trots att ekonomin växer väldigt snabbt.

Men i Finland är det i dagsläget väldigt svårt att få upp energieffektivisering på agendan, menar han. Enligt Lund befinner vi oss på en bana där man producerar mer välmående genom att använda mera energi.

- Sverige med sina klara mål går politiskt klart mera mot väster, medan Finland genom sina satsningar tar vägen lite mera mot öster, menar han.

En vindmölla ute till havs.
Vindkraft är just nu den billigaste energiformen. En vindmölla ute till havs. Bild: Mostphotos elektricitet,energi,vindkraft,väderkvarnar,vindkraftverk,vindmölla

Kärnkraft bakom Sveriges fina utsläppssiffror

Men att helt enkelt ta efter Sverige är kanske inte så enkelt som det verkar: bakom mönsterelevens fina utsläppssiffror finns det faktum att landet fortfarande producerar 40 procent av sin elektricitet med kärnkraft. Finlands andel är mindre: 27 procent.

Och medan Sverige har meddelat att all elproduktion ska vara förnybar på 2040-talet, har landet inte angett ett definitivt slutdatum för de svenska reaktorernas verksamhet. De svenska partierna har gjort en överenskommelse om att sikta på utsläppsneutralitet, men den förbjuder inte investeringar i existerande anläggningar.

Däremot har Sverige inga planer eller pågående projekt för att utöka sin kärnkraft. Enligt professor Peter Lund är det i linje med den mest realistiska ekvationen när det gäller modern energiproduktion i framtiden.

- Minst tre fjärdedelar av de globala utsläppsminskningarna kommer att basera sig på energieffektivisering och ny teknik. Den resterande fjärdedelen kan vara kärnkraft, utvinning av koldioxidutsläpp från kraftverk, eller att byta stenkol mot naturgas. Men huvuddelen kommer från ny teknik, beräknar han.

Enligt Lund baserar sig den här prognosen på entydiga globala signaler.

- Det är inte kontroversiella, utan väldigt klara signaler. Framtidens frågor löses inte med gårdagens teknologi. Och på den vägen är vi redan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes