Hoppa till huvudinnehåll

De frivilliga brandkårerna sköter en stor del av uppdragen i glesbygden – "De är viktiga för vår verksamhet"

Räddningsverket släcker brand i Kronberget
Räddningsverket släcker brand i Kronberget Bild: Räddningsverket brandkår

De som är medlemmar i frivilliga brandkåren har arbete och familj som de flesta andra. Men när larmet går rycker de ut för att hjälpa till där de behövs i samhället.

De får ingen ersättning för det jobb de gör vid frivilliga brandkåren.

Dragnäsbäck frivilliga brandkår i Vasa har ett 70-tal medlemmar med 32 namn på larmlistan.

- Alla är inte aktiva hela tiden, vissa jobbar utomlands och är borta i perioder. Jag brukar säga att vi är 20 som är aktiva hela tiden, säger Tom Lindell, kårchef för Dragnäsbäcks frivilliga brandkår.

Stormen Aapeli orsakade många utryckningar för brandkåren, men normalt brukar Dragnäsbäcks frivilliga brandkår ha mellan 30 och 50 utryckningar per år.

- Mest åker vi på byggnadsbränder, säger Lindell.

Tom Lindell
Tom Lindell. Tom Lindell Bild: Yle/Anna Ruda Vasa,tom lindell

Beredskapschef Dan Gref på Österbottens räddningsverk berättar att de frivilliga brandkårerna är en viktig del av räddningsverksamheten.

Skulle de inte finnas skulle räddningsverksamheten behöva ordnas på ett annat sätt.

- Vi har bara en heltidsbrandkår och den är i Vasa, och på alla övriga orter har vi frivilliga eller deltidsbrandkårer som sköter uppdragen. De är ett effektivt sätt att sköta utryckningsverksamheten, speciellt i glesbygden, säger Gref.

Sparar miljoner

Lindell nämner en undersökning som gjordes 2011, där man undersökte hur många timmar avtalsbrandkåristerna lägger ner på verksamheten.

- Via undersökningen försökte man få fram den samhällsekonomiska nyttan och summorna man pratade om då var närmare 80 miljoner euro. Så det är ganska märkbara summor det är frågan om för samhällsekonomin, säger Lindell.

Eftersom brandstationen med bemanning dygnet runt finns i Vasa larmas Dragnäsbäcks frivilliga brandkår oftast vid medelstora och stora olyckor.

De frivilliga brandkårer som finns i glesbygden larmas också till mindre olyckor eftersom de oftast är närmast.

- På glesbygden är det oftast avtalsbrandkårister som rycker ut på kvällar och nätter på olika typer av uppdrag. De kan ha en större repertoar av larm än vad vi här i stan har, säger Lindell.

Dan Gref
Dan Gref Dan Gref Bild: Yle/Anna Ruda Vasa,dan gref

Olika beredskap

De frivilliga brandkårerna har olika sorters uppdrag, beroende på vad som behövs på orten där de verkar.

Gref nämner den frivilliga brandkåren i Solf som också rycker ut på så kallade första responsuppdrag, då de kan vara först på plats vid till exempel en olycka.

- De kan ha lite olika kompetenser, beroende på vad de behöver sköta, säger Gref.

Gref berättar att samarbetet med de frivilliga brandkårerna fungerar bra.

- Det är ofta de första enheterna som rycker ut och vi stöder härifrån om det behövs. De är viktiga för vår verksamhet.

Också de som hör till frivilliga brandkåren kan vara till exempel rökdykare, men ibland krävs kompetens som bara finns bland de professionella brandmännen.

- Då kan det handla om avancerad rökdykning eller kemdykning, säger Gref.

Alarmcentralen vid Vasa nödcentral.
Alarmcentralen vid Vasa nödcentral. Bild: Yle/Kati Enkvist nödcentraler,vasa nödcentral

Nytt system

När larmet kommer till nödcentralen är det operatören där som skickar larmet vidare till de enheter som är närmast. Enligt det system som används idag har enheterna egna geografiska områden.

I mars kommer ett system att tas i bruk och då ska enheternas kompetens avgöra vilka enheter som skickas till olika uppdrag.

De frivilligas utbildning sköts av räddningsverket.

- Vi ordnar sådana kurser som vi tycker att behövs, säger Gref.

Enligt Gref har en del frivilliga brandkårer svårare än förr att rekrytera nya brandmän.

- Jag antar att det beror på att de unga flyttar bort för att studera. En del kårer har svårare att rekrytera, medan andra har det ganska bra.

Karleby brandstation
Karleby brandstation Bild: Nathalie Lindvall brand- och räddningsarbete,räddningsverksamhet,räddningsväsen,Räddningsfordon,karleby

Lindell säger att de unga är intresserade av att komma med i de frivilliga brandkårernas verksamhet.

- Många brandkårer har aktiva ungdomsavdelningar, via dem får man en del återväxt. Men det gäller att också vara aktiv själv och marknadsföra verksamheten, synas och försöka locka med dem. Det är något vi kunde bli bättre på, säger Lindell.

Om man jämför Finland med till exempel Sverige bygger räddningsverksamheten hos oss mer på frivilliga krafter.

- I Sverige har man avvecklat den frivilliga verksamheten och där bygger räddningsverksamheten i dag mer på deltidsbrandkårer med personer som är bundna av avtal, säger Gref.

Läs mera:

Hjälpen kom snabbt när Elva var medvetslös – efter några minuter var frivilliga brandkåren på plats

Jessica Aho hörde hur den tvååriga dottern Elva kräktes i sömnen och gick in för att titta till henne. Då låg dottern med ansiktet i spyan och när Jessica tog upp henne var hon medvetslös.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten