Hoppa till huvudinnehåll

"Vi har aldrig råd att bygga bra från början men alltid råd att renovera" – kunskapssplittring och billiga byggmaterial ger sjuka, fuktskadade hus

Fuktskada i taket på Spetshuset på Busholmen. Bild tagen 2017.
Det så kallade Spetshusets fuktskador syntes i lägenheternas innertak. Fuktskada i taket på Spetshuset på Busholmen. Bild tagen 2017. Bild: Jouni Immonen / Yle vattenskador,fuktskador,Busholmen

Byggnadskunskapen har splittrats och helhetsöverblicken gått förlorad. Så förklarar arkitekt Patrick Eriksson de många skador som rapporteras också i helt nya byggnader, eller till och med halvfärdiga sådana. Förra veckan meddelade SRV att bygget av tornhuset Majakka i Fiskehamnen försenas på grund av en omfattande vattenskada.

De senaste åren har flera liknande fall kommit till allmänhetens kännedom i Helsingfors: trähusen Wood City på Busholmen hade redan innan de stod klara mikrobskador. Det så kallade Spetshuset på Busholmen fick fuktskador på grund av konstruktionsfel.

Pitsitalo Jätkäsaaressa
Spetshuset på Busholmen belönades som årets betongbyggnad år 2014. År 2017 rapporterade Yle om husets omfattande fuktskador. Pitsitalo Jätkäsaaressa Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle betongbyggnader,Busholmen

Nyrenoverade Kvinnokliniken i Helsingfors har redan fuktskador som tarvar nya renoveringar. Också Nya barnsjukhuset, vars verksamhet inleddes så sent som i höstas, tampas med fuktskador.

- Dessvärre har nog en hel del av de ”gamla goda konsterna” glömts bort. Det är många olika faktorer som inverkar på byggandet och felen finns såväl i planeringen, i byggandet, i underhållet som i tillsynen – alla är ansvariga för det här, säger arkitekt Patrick Eriksson.

Splittringen av byggnadskunskapen är en följd av en samhällsutveckling som uppmuntrar till att specialisera sig på väldigt snäva områden, säger Eriksson.

- Det betyder att vi inte längre har den helhetskoordinering som vi hade förr. I dag borde det finnas en ordentlig övervakning, men det finns det inte.

Jätkäsaaren Puukorttelin rakennustyömaa
Mikrobskador uppdagades i trähusen på Busholmen sommaren 2017. Jätkäsaaren Puukorttelin rakennustyömaa Bild: Jaani Lampinen / Yle Busholmen,trähöghus,Fastigheter & byggande,Helsingfors,aerial image,mögelskador

Plast som byggmaterial ett problem

Den stora boven när det kommer till byggnadsskador är vatten. Vatten, fukt, is. Patrick Eriksson ser en lucka i kunskap hos både arkitekter och ingenjörer – redan för flera årtionden sedan började en minskning av den praktiska och den tekniska undervisningen.

- Arkitekter lärde sig inte längre om byggnadsmaterial, ingenjörer lärde sig inte längre lika mycket om hur fukten rör sig, alltså byggnadsfysik. Det har bidragit till att helhetssynen försvunnit.

Patrick Eriksson
Arkitekt Patrick Eriksson. Patrick Eriksson Bild: Yle/Carina Bruun patrick eriksson

- Den största boven, frånsett människan som bygger husen, när det gäller fuktskador är ju vattnet. Och vatten har den egenskapen att det rinner neråt, och kan det inte rinna neråt så rinner det uppåt. Och kan det inte rinna upp så rinner det åt sidorna. Det ser man till exempel på fasaderna vid havsbandet i Helsingfors där vattnet redan av vindens kraft förs upp längs fasaden.

I moderna hus finns ofta till exempel plaster som, när vattnet rör sig åt olika håll i byggnaden, får vattnet att kondenseras på helt fel ställen. Det vattnet rinner sedan ner inne i konstruktionerna.

- Det är lite som när man säger ”snön överraskade” - man blir alltid lika förvånad över att det blev fuktskador.

"Konstigt nog har vi alltid råd att reparera"

Fuktskador är inget nytt fenomen – tvärtom. Vi ser dem såväl i äldre hus i behov av renovering som i nybyggen.

- Vi har ett underligt fenomen här i Finland: Vi har aldrig råd att bygga bra genast, men konstigt nog så har vi alltid råd att reparera tre-fyra gånger efteråt under några år. Jag frågar mig, vilket blir månne billigare?

Vatten rinner ut i förlossningssalen.
Vatten på golvet i en av förlossningssalarna på Kvinnokliniken. Vatten rinner ut i förlossningssalen. Bild: Marjaana Siivola Kvinnokliniken (HNS),fuktskador,vatten

Eriksson pekar också på konkurrensutsättningen som ett problem: man väljer den billigaste planeringen, den billigaste byggnaden och de billigaste materialen.

Eriksson ställer sig kritisk till plast som material i byggnader. Nya material borde också testas längre – 10 år räcker inte, säger han.

- Man borde ha längre testperioder och man borde veta mera om materialen – och framför allt så borde man gå tillbaka till fysikboken och titta vad som står där.

Klimatförändringen ställer ytterligare krav

Redan nu finns det alltså mycket som borde förändras när det gäller byggandet för att våra hus ska bli friskare. Men klimatförändringen ställer också nya krav, framför allt ur ett fuktskadeperspektiv.

Klimatförändringen gör nämligen klimatet hos oss fuktigare, med mer regn och under vinterhalvåret livligt växlande temperaturer.

En bild tagen från luften där en förrådsbyggnads gröna tak syns.
Gröna tak kan vara ett sätt att avlasta avloppssystemet. En bild tagen från luften där en förrådsbyggnads gröna tak syns. Bild: Yle/Ronnie Holmberg Kungseken, Helsingfors stad,gröna tak

Klimatförändringen har beaktats i de nyaste byggnadsbestämmelserna, berättar Patrick Eriksson.

- Från 1960- och 70-talen byggde man direkt på marken och man byggde socklarna väldigt lågt. Det ser vi resultatet av idag: där finns mycket fuktskador. Vi behöver börja lyfta upp husen och ha ventilerade källare eller andra utrymmen under dem. På det sättet får vi inte in rinnande vatten.

Också i framtiden är det alltså vattnet som är den svåra faktorn. Det gäller att hålla byggnaderna torra, och därmed också marken torr.

- Dagvattnet måste ledas bort på ett annat sätt än det vi haft tidigare, våra nuvarande avlopp vill inte riktigt hålla måttet. De borde dimensioneras efter den nya klimatsituationen – och det här kommer bara att bli värre.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen