Hoppa till huvudinnehåll

Bättre vägunderhåll och nätuppkoppling ska hålla glesbygden levande - dessutom borde alla ha rätt till ett fysiskt bankkontor, säger arbetsgrupp

Flicka cyklar på landsväg.
Flicka cyklar på landsväg. cykel,flickor,cyklar,landsbygd

Glesbygdens invånare och företag behöver bättre vägunderhåll och kollektivtrafik, starkare nätuppkoppling och lägre fastighetsskatt, föreslår en rapport från jord- och skogsbruksministeriet. Norge nämns som förebild för skattelättnader och slopade arbetsgivaravgifter på glesbygden.

För en vecka sedan konstaterade en konsultrapport att 67 procent av finländarna kommer att bo i någon av de 10 största städerna år 2040 och att endast Helsingfors, Åbo och Tammerfors kommer att växa kraftigt på lång sikt i Finland.

Att glesbygden avfolkas hänger ihop med bland annat den sjunkande nativiteten i Finland. Men enligt den arbetsgrupp som nu funderat på åtgärder för att stärka glesbygden finns det mycket som kunde göras för att få folk att stanna kvar.

Arbetsgruppen vill inte se på glesbygden som att den är tom, utan som att den har plats.

- Där finns plats för möjligheter, säger Tytti Määttä som suttit med i arbetsgruppen och är stadsdirektör i Kuhmo.

Arbetsgruppen tillsattes av jord- och skogsbruksministeriet i november 2017 och har bestått av representanter från alla partier och av flera experter.

Listan på åtgärdsönskemål för glesbygden delas upp i fem huvudpunkter:

1. Fungerande förbindelser är avgörande

Gruppen lyfter fram vikten av satsningar på vägunderhållet: både när det gäller vägytor och vinterunderhåll behöver glesbygden mer pengar. Men dessutom behövs det satsningar på snabba nätförbindelser. Alla borde ha rätt till bredband på minst 20 Mbit/s senast 2025. Arbetsgruppens medlem Lauri Heikkilä (Sannf) påpekar att en skäligt prissatt uppkoppling på minst 100 Mbit/s i framtiden kommer att ses som en del av den helt grundläggande infrastrukturen.

2. Företag och investeringar behöver stödas

Företag på glesbygden har i dagens läge svårt att lyfta lån för sina investeringar. Arbetsgruppen vill utreda om det kan skapas nya sätt för det statliga finansieringsbolaget Finnvera att stöda företagsinvesteringar på glesbygden. Johanna Ojala-Niemelä (SDP) vill att transportstöden höjs till samma nivå som i övriga Norden medan Mats Nyland (SFP) lyfter fram att statligt stöd från Business Finland borde gälla också andra företagsformer än aktiebolag, för att bättre lämpa sig för också företag på glesbygden.

3. Hållbara lösningar för bioekonomin ska skapas

Glesbygdens resurser och möjligheter för hållbara lösningar borde utnyttjas bättre, anser arbetsgruppen. Den inhemska, rena matproduktionen behöver stödas så den i framtiden är lönsam och till och med kan bli exportvara. Glesbygden kan också erbjuda vildmarksturism och andra naturtjänster men behöver i så fall satsningar på infrastruktur. En annan outnyttjad möjlighet är att gårdar kunde stödas till att producera biogas för trafikbruk.

4. Tjänster och service behöver skräddarsys för glesbygden

Avgörande för att stoppa avfolkningen är att glesbygden fortsätter erbjuda de tjänster invånarna behöver. Arbetsgruppen lyfter särskilt upp utbildningen: familjer borde få välja grundskola oberoende av kommungräns, och gymnasierna borde inte ha någon minimigräns för antalet studerande. Tillgången till högskoleutbildning borde tryggas i hela landet.

Också säkerhetsfrågan understryks: polisen och räddningstjänsterna måste kunna hinna fram i tid. Arbetsgruppen lyfter också upp tillgången till bankkontor: gruppen anser inte att det räcker med tillgång till nätbank, utan menar att alla medborgare borde ha rätt till möjligheten att besöka ett fysiskt bankkontor.

5. Konkurrenskraften kan stärkas genom skattelösningar och stöd

Slutligen listar arbetsgruppen flera förändringar i beskattning och stöd som glesbygden skulle behöva. Här nämns Norge som modell: där får arbetstagare på glesbygden skattesänkningar, och nya företag i glesbygden behöver inte betala arbetsgivaravgifter.

Ett annat förslag är att de som efter sina studier flyttar tillbaka till glesbygden skulle få en 2600 euros lättnad i avbetalningen på sitt studielån.

Arbetsgruppen vill också se lättnader i elskatten och stöder det förslag som redan bereds om att fastighetsskatten borde ändras så den bättre motsvarar fastigheternas verkliga värde.

Vad händer med arbetsgruppens förslag?

Poängen med en parlamentarisk arbetsgrupp är att få alla partier att delta i arbetet och utvecklingsförslagen och på det sättet förbinda sig till dem. De förslag som partierna är överens om i rapporten har alltså en chans att gå vidare till regeringsprogram och bli konkreta beslut. Andra delar av åtgärdsförslagen är sådana som alla partier ännu inte lyckats enas kring, utan som arbetsgruppen vill att utreds.

Arbetsgruppens slutrapport kommer att presenteras hösten 2019, men grundar sig långt på de fem punkter som presenterades i dag.

Läs mera:

En bit av mitt Helsingfors.

Är det städerna eller landsbygden som förbises av politikerna? "Städerna" säger både forskare och Helsingfors – urbaniseringen är ”en stark megatrend"

Helsingfors och andra städer i Finland står för en stor del av tillväxten och behöver få stöd för de utmaningar det också innebär, säger stadsforskare som Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori samlat i en publikation.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes