Hoppa till huvudinnehåll

Spelar det någon roll för svenskan om SFP sitter i regeringen? Här är kritiken, försvaret och granskningen

Illustrerande kollag för artikeln.
Patrik Gayer (t.v.), Anne Suominen och Thomas Rosenberg (t.h.) utvärderar sfp:s tid i opposition, jämfört med de många åren som sfp satt i regering. Illustrerande kollag för artikeln. svenska

"SFP:s medverkan i regeringen är en garanti för att svenskans ställning inte försvagas". Efter fyra år i opposition upprepas det påståendet. Men inom partiet finns också kritiker: "De största förlusterna skedde med SFP i regeringen", säger Thomas Rosenberg.

Regeringen Sipilä har drivit fram flera beslut som har en stor inverkan på den svenskspråkiga befolkningen. Att regeringen valde att inte ge omfattande jour till Vasa centralsjukhus, utan till Seinäjoki, är ett exempel.

Ett annat är tingsrättsreformen, som innebär att tingsrätterna i Raseborg och Borgå har uppgått i finskspråkiga helheter.

Men hur allvarliga är de här förlusterna jämfört med tidigare förluster för svenskan, då Svenska folkpartiet har suttit i regeringen? Och stämmer påståendet att SFP:s medverkan i regeringen är en garanti för att svenskans ställning inte ytterligare försvagas?

Svenska Yle har talat med tre personer som alla har olika svar på den frågan.

Thomas Rosenberg: De mest ödesdigra försämringarna skedde med SFP:s medverkan

Thomas Rosenberg, sociolog och kommunalpolitiker för SFP i Lovisa, är kritisk till påståendet att SFP:s medverkan i regeringen är en garanti för att svenskans ställning inte försämras.

- Om man ser på facit tidigare under SFP:s långa tid i olika regeringar så hade man inte så hemskt stora möjlighet att bromsa och stoppa försämringar av det svenska språkets ställning då heller, säger Rosenberg.

- Ser vi bakåt på det som verkligen har försvagat svenskans och finlandssvenskarnas ställning i vårt land, så skedde det år 2000 med grundlagsreformen, år 2005 då den obligatoriska studentsvenskan försvann, och år 2014, då man genom en ganska lömsk reform i statsandelarna tvingade Närpes, Korsnäs och Larsmo att bli tvåspråkiga. Och vi förlorade våra sista enspråkigt svenska kommuner på fastlandet.

- Allt detta skedde med SFP i regeringen och SFP hade inga möjligheter att stoppa det, eller vilja. Det är trist att säga men inte kunde man stoppa det då heller - de mest dramatiska förändringarna av det svenska territoriet.

"Grundlagsreformen år 2000 var katastrofal"

Anser du att SFP kunde ha agerat annorlunda?

- Det tycker jag nog och det tyckte jag då redan. Framför allt grundlagsreformen 2000 var nog katastrofal. Då ändrade man i grundlagen och tog bort de spärrar som fanns, mot att så att säga eliminera starkt svenska områden, och ändra förvaltningsområdenas språkliga karaktär. Då borde SFP ha satt ner foten ordentligt och gått ut.

- Och det samma tycker jag nog med den förändring som kom 2014. Jag tycker att SFP låg märkligt lågt.

SFP ballonger på valvaka på Bocks i Vasa
SFP satt i regeringen i 36 år och förluster för svenskan har skett både då och under fyra år i opposition. SFP ballonger på valvaka på Bocks i Vasa Bild: Yle/Joni Kyheröinen SFP,Svenska folkpartiet i Finland,Kommunalvalet 2017

Det är ju omöjligt att veta om det annars hade gått ännu sämre för svenskan, om SFP inte hade suttit med i de tidigare regeringarna?

- Det är klart att det är omöjligt att säga. Jag tycker ju nog att facit visar att de här, som jag upplever som de mest ödesdigra försämringarna av vår juridiska ställning, skedde med SFP:s medverkan. Jag tror inte att det hade varit hemskt mycket annorlunda, oberoende av om SFP hade suttit i regeringen eller inte, säger Rosenberg.

Patrik Gayer: SFP är en viktig spelare för att tvåspråkigheten ska hållas på agendan

Patrik Gayer har sett regeringsarbetet på nära håll, som tidigare ministermedarbetare för Carl Haglund. Nu är han direktör vid konsulföretaget Miltton.

Han anser att SFP:s medverkan i regeringen är en viktig garanti för att förståelsen för tvåspråkigheten hålls på agendan.

- Kort sagt skulle jag säga att svaret är ja. SFP är, om inte garanten, så en väldigt viktig spelare i att se till att den hålls på agendan. Tvåspråkigheten är en överraskande skör sak och det har bevisats i den här regeringens - särskilt då Sannfinländarna satt med i den - befängda fokus på att tvåspråkigheten är en dålig sak för Finland, säger Gayer.

- Och diskussionsklimatet flyttades över till den sidan. Under de senaste fyra åren blev det mer okej att tycka att svenskan är något onödigt, en kostnad som är i vägen, snarare än en styrka, förutsättning, framgång och möjlighet.

"Besluten är alltid ett resultat av kompromissarbete"

- Om man går över till den konkreta politiken, så är det klart att studentsvenskan, som många SFP:are också tycker att var ett dåligt beslut, var ett resultat av kompromisser. Jag undrar, jag undrar, hur det beslutet hade sett ut om SFP inte satt i regeringen.

- Vi kan aldrig spela det alternativa historiespelet, men skulle vi kunna göra det, så skulle jag påstå att det skulle ha skett ännu värre saker om SFP inte hade suttit i regeringen i 36 år, säger Gayer.

Carl Haglund
Patrik Gayer arbetade som medarbetare för dåvarande försvarsministern Carl Haglund och såg kompromisserna i praktiken. Carl Haglund Bild: All Over Press / Jarno Kuusinen Carl Haglund

Gayer har inte varit med om alla de beslut som fattades av tidigare regeringar, som Rosenberg kritiserar. Däremot har han sett mycket av regeringsarbetet, som innebär många kompromisser, på nära håll.

Borde SFP ha gått ur regeringen vid vissa av de här tidigare besluten, till exempel då man förlorade kampen om studentsvenskan?

- Det är alltid lätt att vara det som amerikanerna kallar en skrivbordsgeneral, och fundera rent akademiskt på om man borde eller inte. Jag jobbade inte själv då i politiken, och jag kan inte säga att jag vet den dynamiken som fanns då.

- Jag har varit med och jobbat som ministermedarbetare och sett hur politik görs. Faktum är att politiska beslut är resultat av kompromissarbete, och det är bra. Det är en styrka hos vår pluralistiska demokrati. Ibland vinner man lite mer och ibland förlorar man lite mer. Därför är det svårt att gå igenom gamla beslut, säger Gayer.

Anne Suominen: Många mindre beslut med allvarliga konsekvenser för svenskan i Sipiläs regering

Den politiska journalisten Anne Suominen skrev för ett par år sedan pamfletten "Sipilä och svenskan", på uppdrag av tankesmedjan Agenda. Den är en genomgång av de beslut som har inneburit försämringar för svenskans ställning under regeringen Sipilä.

Nu då regeringsperioden lider mot sitt slut bedömer Suominen den här perioden alltjämt som "exceptionell", om vi ser på bakslag mot svenskan.

Trots att kalabaliken var stor kring Vasa centralsjukhus anser Suominen att det beslutet har mindre betydelse. Värre är det med vissa andra beslut kopplade till vård- och landskapsreformen, som inte har synats lika mycket i offentligheten, säger hon.

Skylt som visar vägen till mödrarådgivningen
Vad blir det svenskspråkiga inflytandet då organisationerna blir större? Anne Suominen ser långtgående konsekvenser av vård- och landskapsreformen på det svenska i Finland. Skylt som visar vägen till mödrarådgivningen Bild: Yle/Chanette Härus Vasa centralsjukhus,sjukhus,mödrarådgivningar,tandkliniker,Skylt,barnrådgivning

- Det har att göra med den svenska befolkningens inflytande när organisationerna och områdena blir stora. Då blir ju finlandssvenskarnas andel proportionellt sett alltid mindre. Och att i en sådan situation få sin röst hörd och påverka besluten kan bli väldigt väldigt jobbigt i framtiden, om vård- och landskapsreformen godkänns.

- Till exempel idag är de svenskspråkigas andel i Sibbo, Ingå, Raseborg, Pargas och Kimitoön så stor, att vi faktiskt själva kan påverka den svenska servicen. Men i framtiden är det ett minne blott.

- Och de organ som kommer att tillsättas för att det här demokratiunderskottet på något sätt ska rättas till, kommer inte att ha någon beslutandemakt. Det kan bli en chimär, eftersom det är beslutandemakt som behövs. Där finns mycket som är allvaligt men som inte diskuteras så mycket, säger Suominen.

Centern och Samlingspartiet gick med på Sannfinländarnas agenda

Under den period som Sannfinländarna satt i regering lyckades de gå åt svenskan också på ett par andra plan. Under två år fick Svenska Finlands Folkting lägre statsbidrag.

- Det är kanske tillfälliga förluster, som väldigt långt handlar om att Sannfinländarna har fått sätta agendan i vissa frågor i regeringen. De har helt enkelt tagit tillfället i akt och utnyttjat både Folktinget och Åland för att få kompensation, för att de har gått med på något annat i regeringen, säger Suominen.

- Det är ett ganska fult spel. Det säger ganska mycket om Samlingspartiet och Centern, om hur mycket vikt de sätter vid svenskan, genom att de lät Sannfinländarna styra i vissa frågor.

Anna-Maja Henriksson under SFP:s partidag i Helsingfors
SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson siktar på att sitta i nästa regering, och önskar då ändra på vissa beslut som varit negativa för det svenska. Anna-Maja Henriksson under SFP:s partidag i Helsingfors Bild: SFP / Johan Hagström Anna-Maja Henriksson

- Till exempel det att Folktinget har förlorat pengar, har lett till att Finskhetsförbundet har fått mera pengar. Och det här har varit ett uttalat mål för Sannfinländarna, eftersom Finskhetsförbundet också är ett organ som driver en språkfråga.

Också de utdragna förhandlingarna om de pengar som årligen betalas från riket till Åland är ett bevis på en ny attityd i uttryckligen den här regeringen, enligt Suominen.

- Att det överhuvudtaget ska bli strid om ganska klara frågor säger mycket om den här regeringens sätt att hantera frågor med anknytning till svenska språket och finlandssvenskarna.

"Mest handlar det om brist på insikt i vad en minoritet behöver för att överleva"

Men då det gäller till exempel vård- och landskapsreformen, hur mycket handlar det om brist på insikt i vad det betyder för svenskan?

- Jag tror att det är brist på insikt, jag tror inte att Sipilä är en elak mänska. Jag tror inte på de här teorierna att det finns illvilja i Samlingspartiet och Centern, utan det finns en stor brist på förståelse för hur en minoritet upplever frågor, och vad en minoritet överhuvudtaget behöver för att överleva som minoritet. Och till och med klara sig lite bättre kanske.

"Exceptionellt många bakslag för svenskan när SFP hamnade i opposition"

Det har blivit domänförluster, både då SFP har suttit i regering och opposition. Hur ser du på påståendet att SFP är en garant för att det inte blir fler förluster för de svenskspråkiga?

- Det är klart att det har skett domänförluster också då SFP har suttit i regeringen. Och att svenskan slopades som obligatorisk i studentexamen var helt klart en domänförlust som man i efterskott kan kritisera SFP för.

- Jag minns själv att det fogades en del klämmar till det beslutet som gick ut på att man ska se vad beslutet leder till. Om det leder till att allt färre skriver svenskan som frivillig så ska beslutet ses över. //Men det togs aldrig upp på nytt, och där tycker jag ju att SFP hade haft ett stort ansvar för, att också kräva att klämmar följs.

- Men samtidigt skulle jag säga att den här perioden med SFP i opposition har varit exceptionell om vi tittar på stora bakslag mot det svenska.

- Både frågan om Vasa centralsjukhus, samt de många många, mindre synliga beslut inom vård- och landskapsreformen som kan ha en stor inverkan i framtiden, och tingsrättsreformen. Jag tror att ingetdera av besluten hade sett ut som de ser ut nu, om SFP hade suttit i regeringen, säger Suominen.

Artikeln har uppdaterats, så att begreppet "dygnet runt jour" ersattes med "omfattande jour", i fråga om Vasa centralsjukhus.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes