Hoppa till huvudinnehåll

Johanna Dikert: Jag har haft 156 onödiga mensblödningar, det har jag bland annat katolska kyrkan att tacka för

Mensblod
Mensblod Bild: Yle/Malena Holmström blod

Jag har ätit p-piller i 13 år. Det betyder sammanlagt 156 uteblivna ägglossningar för att förhindra att jag skall bli gravid.

Det kunde också i teorin ha betytt 156 mensfria månader, men det har det inte gjort. Jag har levt i tron att min kropp mår bäst av att blöda en gång i månaden också då jag äter p-piller. Jag har haft fel.

En gång har jag hoppat över de vita sockerpillren i kartan och gått direkt över till nästa månads hormoner.

Jag kände mig dålig efteråt. Dålig över att jag valt en mensfri festivalvecka i stället för att härda ut och byta tamponger i smutsiga bajamajor.

Jag var säker på att min kropp skulle ta skada av det här på något sätt. Om inte annat skulle jag få en enorm mensblödning nästa månad trodde jag. Det fick jag inte.

Nu elva år senare får jag veta att jag de facto gjorde min kropp en tjänst.

Inga hälsofördelar med att blöda varje månad

Standarden för p-pillren på marknaden är kartor med 21 hormonpiller och 7 sockerpiller eller 24 hormonpiller och 4 sockerpiller.

Under de hormonfria dagarna har man en så kallad tömningsblödning som liknar mensen.

Eftersom det här efterliknar kroppens naturliga menscykel är det förståeligt att vi som ätit piller inte ifrågasatt metoden. Men faktum är att tömningsblödningen är fullständigt onödig.

I slutet av januari 2019 uppdaterade FSRH (organisationen för gynekologi och reproduktionshälsa i Storbritannien) sina riktlinjer för hur p-piller skall ätas på bästa sätt.

I de officiella riktlinjerna står nu att det inte finns några fördelar med att pausa från hormonerna. Det vill säga inga fördelar med att blöda en gång i månaden.

Tvärtom kan man må bättre av att skippa blödningen och på så sätt slippa många problem som den orsakar, deklarerar organisationen.

I Finland har man redan flera år rekommenderat att äta p-piller utan pauser. Frida Gyllenberg som är läkare vid preventivrådgivningen säger att hon brukar informera om att man kan äta i långa cykler och ifall man börjar blöda håller man då en paus på fyra till sju dagar och börjar sedan nästa långa cykel.

En utebliven mens har inga negativa konsekvenser, säger gynekologen Janina Kaislasuo. Tvärtom har det historiskt sett varit vanligare att inte blöda hela tiden.

Innan preventivmedlen uppfanns var kvinnor antingen gravida eller ammande största delen av tiden. Då var blödningsfrekvensen 1-3 gånger per år.

Att blöda varje månad är en relativt ny sak och kan medföra problem för kroppen― Janina Kaislasuo, gynekolog

Ökad endometrios är ett exempel på det här, men också ökade fall av äggstockscancer.

- Då man äter p-piller (oavsett om man äter flera kartor i streck eller har ett uppehåll en gång i månaden) så uteblir ägglossningen. Det finns starka bevis för att utebliven ägglossning minskar risken för äggstockscancer, säger Kaislasuo.

Många fördelar med att äta fler pillerkartor i ett streck

Fördelar med att inte blöda kan däremot både Kaislasuo och Gyllenberg räkna upp.

- Mindre mensvärk, endometriosen hålls inaktiv, en del kan ha problem med migrän eller huvudvärk på de låga hormonnivåerna under blödningen, säger Kaislasuo.

- Bättre blodvärden, mindre risk för anemi och såklart den subjektiva livskvaliteten, tillägger Gyllenberg.

Frida Gyllenberg säger att trots läkares nya rekommendationer upplever många att blödning en gång i månaden är det normala och eftersträvansvärda.

- Många vill inte ha ett preventivmedel som inte möjliggör en regelbunden månatlig blödning. Då faller till exempel hormonspiralen bort som ett alternativ, säger hon.

En önskan om påvens välsignelse en av orsakerna bakom onödigt blod

I samband med FSRH:s nya riktlinjer i början av året började brittiska medier rapportera om hur det kommer sig att vi rekommenderats äta p-piller på ett sätt som inte bottnat i vetenskap.

Svaret tar oss tillbaka till 1960-talet och p-pillrets ursprung.

Orsakerna visar sig vara dels rädsla för graviditet trots p-piller och dels en önskan att pillret skulle accepteras som preventivmedel hos den katolska kyrkan.

P-pillret uppfanns av biologen Gregory Goodwin Pincus och gynekologen John Rock. Deras forskning resulterade i ett hormonbaserat preventivmedel som 1960 blev godkänt av F.D.A (USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet ).

Journalisten Jonathan Eig har skrivit boken The Birth of The Pill, där beskriver han de olika faserna i p-pillrets historia. Han berättar hur kvinnorna som deltog i Pincus och Rocks studier sade sig uppleva gravidliknande symtom medan de tog pillren.

För att stilla deras oro uppmanades de att ta en paus i hormonerna för att få en mensliknande blödning som bekräftelse på icke-graviditet.

Den andra orsaken till att p-pillret formades enligt metoden med månatlig tömningsblödning var gynekologen och katoliken John Rocks önskan om att pillret skulle godkännas av den katolska kyrkan.

Katolska kyrkan förbjöd all slags preventivmedel förutom “säkra dagar”- metoden. Det vill säga avhållsamhet de dagar som kvinnan är som mest fertil. Inga onaturliga metoder godkändes. (Det här är dock en ytterst osäker metod - 24 procent av dem som väljer den här preventivmetoden är gravida inom ett år enligt ACOG: American College of Obstetricians and Gynecologists).

För att övertyga påven om att p-pillret bara var ett sätt att reglera kvinnans naturliga menstruationscykel och göra den mer regelbunden framförde John Rock metoden där man låter bli att äta hormoner i sju dagar och då har en mensliknande blödning.

Katolska kyrkan godkände ändå inte pillret. År 1968 deklarerade Paulus VI alla former av onaturliga preventivmetoder, inklusive p-pillret, förbjudna.

p-piller i sin förpackning
p-piller i sin förpackning Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012 p-piller,viktkontroll,preventivmetoder,sex och sånt

Men 21+7 metoden levde ändå kvar oförändrad i 40 år.

Inte förrän år 2003 kom det första p-pillret på marknaden som introducerade möjligheten att enbart blöda fyra gånger per år. Det här skapade debatt, och fortfarande är normen att ha månatliga blödningar.

I 60 år har kvinnor i onödan haft smärtor, tampongutgifter och kladdiga lakan

60 år av onödig oro över vad som händer med kroppen om man trotsar konventionen och väljer att inte blöda tolv gånger per år.

Det kan vara bekvämt att lägga skulden på påven och den katolska kyrkan i det här fallet. Men det man egentligen undrar är varför det medicinska etablissemanget inte ifrågasatt den månatliga pausen och hur den påverkar miljontals menstruerande personers hälsa och välmående.

Mens och p-piller

Hur funkar mensen?

I en vanlig menscykel är det ett samspelet mellan hypofysen i hjärnan och äggstockens hormoner som leder till att livmoderns slemhinna växer och förbereder sig för att ta emot ett befruktat ägg varje månad. Då ägget inte kommer, dvs dess signal till kroppen uteblir faller hormonnivåerna och slutsatsen är att slemhinnan lossnar och kommer ut som mens. Sen börjar nästa menscykel direkt.

Varför blöder man inte om man äter p-piller utan paus?

När man äter piller uteblir variationen i hormonnivåerna. Det betyder att äggstocken vilar och ingen slemhinna byggs upp. Alltså inte heller någon mens att blöda ut. Om slemhinnan ändå vuxit till sig lite kan man få en sparsam liten blödning i alla fall.

Vad är det man har för blödning då man äter piller men har en paus i pillerätandet?

Den blödning man får om man tar paus i pillerätandet är ingen egentlig mensblödning utan en så kallad tömningsblödning. Den är ofta lindrigare i både smärta och volym än en vanlig mensblödning.

*Konsultera din läkare om du funderar på att ändra din p-piller rutin

Nyligen publicerat - X3M