Hoppa till huvudinnehåll

Keliber visar betydligt bättre lönsamhetskalkyler än beräknat – litium för över 200 000 elbilar årligen

Ingång till en gruva i Syväjärvi.
Tunnel in till Kelibers testgruva i Syväjärvi. Ingång till en gruva i Syväjärvi. Bild: Yle/Kalle Niskala litium,gruva,test

Kelibers litiumprojekt har visat sig vara betydligt mer lönsamt än vad tidigare beräkningar visat. Orsaken är att man nu satsar på litiumhydroxid i stället för litiumkarbonat.

Kelibers vd Pertti Lamberg hade all orsak att le då han på torsdagen presenterade gruvbolagets uppdaterade lönsamhetskalkyler för inhemska och internationella investerare.

- Vi är väldigt nöjda och vi litar på att vi med de här siffrorna får finansiering för projektet, säger Lamberg.

I stället för litiumkarbonat kommer man att producera litiumhydroxid i den fabrik som planeras i Karleby. Litiumhydroxid är ungefär 1800 euro/ton mer värdefullt än litiumkarbonat. Dessutom kan man producera 14 procent mer slutprodukt av samma mängd malm.

Enligt Keliber kommer litiumhydroxiden bli den viktigaste litiumhaltiga batterikemikalien inom bilindustrin.

LITIUM_KELIBER_OFFICE
LITIUM_KELIBER_OFFICE Bild: YLE / EVERT RÖNNQVIST Karleby kommun,kivier,sten

Litiumprojektets värde steg i och med uppdateringen med 73 procent. Värdet på projektet är nu 510 miljoner euro.

Enligt beräkningar kommer bolaget att ha en potentiell omsättning på tre miljarder euro under en verksamhetstid på 20 år.

Finansieringsplanerna fortskrider

Keliber uppskattar att investeringskostnaderna uppgår till 313 miljoner euro. Enligt de nuvarande planerna kommer 60 procent av bolagets finansiering att skötas med lån, medan det egna kapitalets andel är 40 procent.

Bolaget utreder som bäst tillsammans med investeringsbanken Carnegie och Nordea hur man ska utöka det egna kapitalet.

- Vi utreder olika alternativ. Börsnotering är ett alternativ, berättar Lamberg

Förra veckan meddelade Keliber att de har samlat ihop extra finansiering till ett värde på tio miljoner euro i och med en aktieemission riktad till tidigare ägare och personal. Med de här pengarna ska man klara sig tills man börjar bygga.

Väldigt betydande för Keliber att staten blev vår största ägare. Det ingjuter hopp i projektet.― Pertti Lamberg

Det statligt ägda Suomen Malmijalostus Oy blev i och med aktieemissionen största ägare i Keliber med en ägarandel på 24,3 procent.

- Det är förstås väldigt betydande för Keliber att staten blev vår största ägare och att de på det här sättet stöder oss. Det ingjuter hopp i projektet. säger Lamberg.

- Dessutom ser internationella investerare det här som en positiv sak.

Kelibers årsproduktion skulle täcka över 200 000 elbilars behov

Bolaget uppskattar att deras malmtillgångar räcker för 13 år, efter det kommer man att fortsätta sin verksamhet med inköpt malm. Keliber söker dock ständigt efter nya malmfynd i Mellersta Österbotten.

Sedan juni har bolagets forskare grävt över 18 kilometer nya forskningshål. Grävningarnas resultat har inte uppmärksammats i lönsamhetskalkylerna, men enligt bolaget var resultaten goda.

Inom bolaget tror man att det finns mer malm att bryta i landskapet än vad beräkningarna visar

Det kommer säkert tider, då det är brist på litium, vilket kommer att synas i priserna.― Pertti Lamberg

Även om batteriindustrin utvecklas med enorma steg, tror Lamberg att litium kommer att användas som batteriråvara i åtminstone 20 år. Litium är ett väldigt vanligt grundämne i jordskorpan, lika vanlig som bly.

- För litiumproducenter är det en utmaning att tackla efterfrågan. Det kommer säkert tider, då det är brist på litium, vilket kommer att synas i priserna. Vår produktion räcker till för en stor batterifabriks behov.

Till ett bilbatteri används ungefär 60 kilogram litiumkarbonat eller hydroxid. Kelibers produktion skulle räcka till produktionen av 200 000-250 000 elbilar i året.

- Det är en betydande mängd med tanke på Europas växande behov, men inte tillräckligt, säger Lamberg.

Artikeln baserar sig på Kaivosyhtiö Keliber huomattavasti aiempia laskelmia kannattavampi – litiumin jalostusasteen nosto kohensi talouslukuja entisestään skriven av Ari Vihanta.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten