Hoppa till huvudinnehåll

Medelinkomsttagare beskattas hårt i Finland: “Sänker man skatterna måste man också minska förmånerna”

Person står och tittar mot en solnedgång i havet och kastar pengar runt omkring sig.
Person står och tittar mot en solnedgång i havet och kastar pengar runt omkring sig. pengar,hav,rikedom,slöseri,solnedgång,ekonomi,Himmel,frihet,slösaktighet,rik

En jämförelse mellan de nordiska länderna visar att personer som bor i Finland har mindre pengar kvar att leva på efter skatter och nödvändiga utgifter än sina svenska, norska och danska grannar.

Svenska Yle har i samarbete med Sveriges Radio jämfört hur det är att arbeta och leva i Finland, Sverige, Norge och Danmark.

Resultatet kan få oss finländare att titta avundsjukt omkring oss. På grund av Finlands jämförelsevis höga skatter och levnadskostnader har vi minst pengar kvar i handen.

Var i Norden skulle du ha du mest pengar kvar i handen? - Så svarade vi på frågan steg för steg

Steg ett - Avgränsa frågan

Stämmer det att vårdare tjänar bättre i Norge och att finska lärare har de bästa lönerna? Vi ville veta var du skulle ha mest pengar kvar i fickan om du flyttade till ett annat nordiskt land.

När man talar om att flytta till ett annat land för att jobba räcker det inte att känna till lönenivån utan det man vill veta är vad man har kvar att leva på efter att alla nödvändiga utgifter och skatter är betalda.

Så det gällde att hitta jämförbara uppgifter för löner i olika yrken, skatter i de nordiska länderna och andra kostnader.

Lön - skatter - levnadskostnader - boendekostnader = Så mycket har du kvar i handen

Steg två - Hitta jämförbar lönestatistik

För att kunna jämföra uppgifter om lön i olika yrken och yrkesgrupper måste statistiken från de olika länderna och yrkesgrupperna vara så lika som möjligt.

Lönestrukturstatistiken beskriver medellönerna inom olika yrken. Yrkesindelningen på den internationella yrkeskategoriseringen ISCO-08, men varje land har gjort egna anpassningar.

För Sveriges del är anpassningarna så omfattande att en konverteringsnyckel måste användas för att placera in de svenska yrkeskoderna i motsvarande ISCO-kod. För Finland, Danmark och Norge har vi behövt göra några enstaka justeringar för att placera in motsvarande yrken under samma yrkeskod.

Den isländska lönestrukturstatistiken bygger på den äldre internationella standarden ISCO-88 och vi lämnade därför bort Island från vår granskning.

Källor
Finland: Statistikcentralen: Finlands officiella statistik: Månadslöner inom den privata sektorn -> Tabell 001,Månadslöner inom staten -> Tabell 002, Löner inom kommunsektorn -> Tabell 002
Tilastokeskus: Suomen virallinen tilasto: Yksityisen sektorin kuukausipalkat-> Tabell 001, Valtion kuukausipalkat -> Tabell 002, Kuntasektorin palkat -> Tabell 002.
Sverige: Statistiska centralbyrån: Lönestrukturstatistik, hela ekonomin ->Genomsnittlig grund- och månadslön samt kvinnors lön i procent av mäns lön efter region, sektor, yrke (SSYK 2012) och kön. År 2014 - 2017
Danmark: Danmarks statistik:LØNSTRUKTUR -> Tabell LONS20: LØN EFTER ARBEJDSFUNKTION, SEKTOR, AFLØNNINGSFORM, LØNMODTAGERGRUPPE, LØNKOMPONENTER OG KØN
Norge: Statistisk sentralbyrå: Lønn -> Tabell 11418 Månedslønn, etter yrke, sektor, kjønn og arbeidstid 2015 - 2018

Steg tre - Städa data

Även om lönestrukturen är liknande varierar det hur olika tillägg räknas med i de statistiska medellönerna. För att kunna jämföra lönerna måste man därför städa datan.

Vi har satt oss in i hur man har räknat lönestatistiken i de olika länderna, vad man har tagit med och vad de olika ländernas statistik är uppbyggd av. Målet har varit att komma fram till en grundlön som består av heltidsanställdas månadsinkomst inklusive regelbundna tillägg och naturaförmåner, men exklusive bonusar/premier, övertidsersättningar och semestererpeng*.

Vår jämförelse är riktgivande för medellönerna för ordinarie arbetstid inom olika yrkeskategorier i de olika nordiska länderna. Det kan finnas stora variationer inom medellönerna. Den enskilda individens lön kan variera.

*Ett tillägg på lönen som betalas ut i samband med sommarsemestern bland vissa yrkesgrupper i Finland. Semesterpengen är inte en ersättning för semester man inte har tagit ut utan en extra summa som motsvarar omkring en halv månadslön.

Steg fyra - Hitta jämförbar skattestatistik

För att veta hur mycket pengar personer med olika hög lön har kvar i handen beräknade vi mycket man betalar i skatter och obligatoriska avgifter (såsom pensions- och övriga socialförsäkringspremier som dras av från lönen) på olika inkomstnivåer i de olika länderna. Kommunalskatten beräknas som ett nationellt medeltal.

Som exempelperson tänker vi oss en fyrtioåring med enbart förvärvsinkomster. Vi har inte räknat med skattelättnader som finns för till exempel ensamstående (Norge) och personer som bor i glesbygden (Norge, Sverige).

Källor:
Finland: Skattebetalarnas centralförbund: Palkansaajan veroprosentit 2017
Sverige: Skatteverket: Skattetabell 32, 2017
Danmark: Information från Tax.dk: Skatteberegner indkomståret 2017 och Skatteministeriet: Grøn check - en historisk oversigt
Norge: Information från Skatteetaten: Beregn skatten din

Steg fem - Jämför levnadskostnader

Efter att löner och skatter är beräknade gällde det att komma fram till vilka andra kostnader som är relevanta att beakta. Vad kostar mat och boende? Finns det ytterligare kostnader som kan tillkomma?

Om vi tänker oss någon som överväger att flytta till ett annat nordiskt land för att jobba utgår vi ifrån att man är intresserad av att veta vad man minst behöver för ett någorlunda drägligt liv.

Levnadskostnadsindex beräknas utifrån den faktiska konsumtionen och forskning visar att skillnaden mellan en referens- och en minimibudget kan vara upp till 50 procent. Därför valde vi att jämföra beräknade minimibudgetar istället för levnadskostnadsindex.

Minimibudgeten är en beräkning av levnadskostnader gjorda av oberoende aktörer. För Sverige, Finland och Norge är budgeten vi använt oss av gjord 2018, för Danmark 2016.
I en minimibudget tar man i beaktande de viktigaste utgiftsposterna som en person eller en familj behöver för att klara sig. Det finns olika budgetar för olika familjetyper och vi valde att räkna utgående från två alternativ. En singel och en familj med två barn i tonåren.

Det finns olika budgetar för olika familjetyper och vi valde att räkna utgående från tre alternativ. En singel, ett sambopar och en familj med två barn i tonåren.

För samboparet och familjen utgår vi ifrån bara en inkomst. Det leder till att familjen ofta går på minus. Räknaren beräknar hur mycket man måste tjäna för att kunna leva på en inkomst alternativt hur mycket den andra vuxna minst borde tjäna för att budgeten ska gå runt.

Singeln

  • 40-åring som bor ensam och inte försörjer någon
  • Bor i en hyresetta i en nordisk huvudstadsregion.
  • Äger ingen bil men åker kollektivt
  • lagar all sin mat hemma och äter medhavd lunch på jobbet

Samboparet

  • Bor i en hyrestvåa i huvudstadsregion.
  • Äter i huvudsak hemma eller medhavd lunch på jobbet.
  • Paret har inte en bil utan båda två åker kollektivt.
  • Bara den ena har en inkomst

Familjen

  • Familjen består av två föräldrar och två barn i tonåren
  • Barnen går i skola och bara den ena föräldern jobbar.
  • Barnen äter skollunch men i övrigt äter familjen hemma.
  • Familjen bor på hyra i en fyra i ett samhälle med mer än 20 000 invånare utanför huvudstadsregionen.
  • Hyran är beräknad enligt landets medeltal för hyror i medelstora städer.
  • Familjen har en bil i medelprisklass som man kör 15000 km/år. I bilkostnaderna är inte bilens värdeminskning medräknad.
  • Familjen får barnbidrag beräknat för två barn.

Vi utgår ifrån att alla personer är skrivna och betalar skatt i det land dit de flyttat.

När det kommer till kostnader för boende utgick vi från uppgifter om medelhyror år 2017 för ettor, tvåor och fyror i huvudstadsområdet och på medelstora orter i resten av landet.

Alla inkomster och utgifter är konverterade enligt eurons årsmedeltal 2018.

Källor:
Finland: Garanti-Stiftelsen: Mitä eläminen maksaa?
Automobilförbundet för Yle : Kuinka paljon autoilu maksaa?
Statistikcentralen: Finlands officiella statistik: Keskimääräiset kk-vuokrat alueittain, koko vuokra-asuntokanta
Sverige: Konsumentverket, Hallå Konsument!: Koll på pengarna
Konsumentverket, Hallå konsument!: Bilsvar
Statistiska centralbyrån: Hyra i hyreslägenheter efter region, antal rum och byggår
Danmark: Rockwool Fonden: Budgetberegner
Norge: Oslo Metropolitan University, Senter for velferds- og arbeidslivsforskning: Referansebudsjettet
Statistisk sentralbyrå: Leiemarkedsundersøkelsen

Skattmasen går hårt åt den finländska medelinkomsttagaren

I Finland ligger meddellönen på drygt 41 000 euro om året medan den svenska medelinkomsten för personer med förvärvsinkomst ligger på nästan 39 500 euro.

Eftersom medellönen i Finland är högre än den i Sverige kunde man tro att invånarna här har mera pengar att röra sig med – men nej.

Jämförelsen visar att både barnfamiljer och singlar som lyfter en medellön har minst pengar kvar i handen efter skatter och nödvändiga levnadskostnader om de bor i Finland.

Så mycket har medelinkomsttagaren kvar efter skatt och nödvändiga utgifter

Singeln

Danmark 1 911 euro
Norge 1 418 euro
Sverige 1 283 euro
Finland 1 037 euro

Ett par med två barn

Danmark 3 870 euro
Norge 3 285 euro
Sverige 2 239 euro
Finland 1 961 euro

Det här beror till stor del på Finlands jämförelsevis hårda beskattning av personer som lyfter en medellön. Medan skatten för en medellön i Sverige ligger på 24,5 procent är procenten i Finland 30,3 procent.

Jämfört med de andra nordiska länderna har Finland den näst högsta inkomstskatten för personer med medellön, endast Danmark har högre.

Den danska medellönen är ändå nästan 2 000 euro högre än den finländska så trots den högre skatteprocenten har danskarna betydligt mer pengar kvar i handen.

I grafen ser du hur skatteprogressiviteten skiljer sig mellan Finland, Sverige, Danmark och Norge. De vertikala strecken visar medellönen i respektive land.

De som har en medellön betalar - men tar också emot

När man har sett den här statistiken kan man fråga sig varför någon frivilligt skulle välja att flytta hit.

Markus Jäntti, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, tror att de höga skatterna visserligen kan få Finland att framstå som mindre konkurrenskraftigt än de övriga nordiska länderna – men han tycker man ska vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser.

– Knappast kan det betraktas som en fördel för Finland att man får mindre pengar i handen. Men det är oklart om lösningen är en drastiskt sänkning av inkomstskatten för då måste man i motsvarande mån minska på de förmåner som bekostas av inkomstskatten, säger Jäntti.

Det finns inte så mycket pengar att man i Sverige kunde köpa en skolutbildning åt sina barn som är lika högklassig som den i Finland― Markus Jäntti, professor i ekonomi, Stockholms universitet

Att just personer med medellön beskattas relativt hårt i Finland ser Jäntti inte som något särskilt problematiskt.

– Det är bra att komma ihåg att de också är mottagare av en ganska stor del av förmånerna. Och om det skulle finnas ett väldigt utbrett missnöje med beskattningen skulle vi förmodligen inom politiken se mera skattepopulism än vi gör i nuläget.

Inget skatteparadis - men kanske bra så?

Jäntti betonar att folk inte väljer vart de ska flytta endast utgående från var man kan samla på sig den största pengabingen. Bland annat utbildning och hälsovård kan också vara viktiga faktorer.

– Det finns inte så mycket pengar att man i Sverige kunde köpa en skolutbildning åt sina barn som är lika högklassig som den i Finland. Det paket man får som medborgare består av så mycket mer än det man får på marknaden.

Föreställ dig att man skulle införa terminsavgifter på grundskolan, mellanstadiet och universiteten, och använda de sparade medlen till att dra ner skatteskalorna, skulle det locka arbetskraft?― Markus Jäntti, professor i ekonomi, Stockholms universitet

– Föreställ dig att man skulle införa terminsavgifter på grundskolan, mellanstadiet och universiteten, och använda de sparade medlen till att dra ner skatteskalorna, skulle det locka arbetskraft? Det är möjligt, men jag skulle inte slå vad om det, spekulerar Jäntti.

Om du vill se hur din ekonomi skulle förändras av att flytta till ett annat nordiskt land kan du använda dig av vår tjänst “Dags att utvandra”.

Läs mera:

representanter för olika yrken från nordiska länder

Dags att utvandra? Vad skulle du ha kvar i handen om du flyttade till ett annat nordiskt land?

I Danmark får finlandssvenska Lotta högre lön för samma jobb. Kolla vad du skulle ha kvar i handen om du utvandrade!

Rättelse 1.3.2019 9:50: Vi har ersatt begreppet medelinkomst med medellön för att precisera att beräkningen gäller personer med förvärvsinkomster. Malin Ekholm, projektledare för Svenska Yle Data

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes