Hoppa till huvudinnehåll

Splittras folket om demokratierna försöker rädda klimatet?

Jordglob som balanserar på en toalettstol.
Jordglob som balanserar på en toalettstol. Bild: Mosphotos/Benjamin Haas klimatförändring

Vad skulle få dig att avstå från förorenande verksamhet? Det är en fråga som både politiker, tjänstemän och andra instanser måste fråga sig. Inför riksdagsvalet kan det vara bra att veta vilka verktyg de kan ta till.

Är du beredd att köpa en elbil? Är du beredd att äta mindre kött? Är du beredd att resa mera sällan, långsammare och kortare sträckor?

Sedan FN:s klimatpanel publicerade sin senaste rapport om klimatuppvärmningen i november har det ställts allt tydligare krav på beslutsfattarna att de ska tag i klimatfrågan.

Vi vet nu att uppvärmningen borde stoppas vid 1,5 grader. Men att faktiskt få oss alla att i praktiken ändra våra levnadsvanor är inte lätt.

Demonstration i Paris 9.2.2019
Demonstration i Paris 9.2.2019 Bild: AFP / Lehtikuva Paris,demonstration,Frankrike,gula västarna

Frankrikes erfarenheter avskräcker

I Frankrike gick president Emmanuel Macron på en politisk mina då han höjde skatten på bensin och dieselolja.

Prishöjningen skulle bli en symbol för ökat ansvar för miljön. I stället blev det en symbol för missnöjet med växande sociala orättvisor. Den nationella sammanhållningen rämnade.

Plötsligt fick Macron kommendera tusentals kravallpoliser till gatorna för att försöka stävja ett löst sammanhållet folkligt uppror.

De så kallade gula västarna kände sig inte inspirerade att delta i kampen mot klimatförändringen.

Hur skall Finland kunna dra sitt strå till stacken utan att splittras politiskt?

Förändringen måste kännas rättvis för att klimatet ska kunna räddas

Mari Pantsar riktar blicken i fjärran och säger att hon har funderat mycket på om demokratier, som Finland och Frankrike, kan klara av att rädda klimatet.

Mari Pantsar
Mari Pantsar, vd för Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Mari Pantsar Bild: yle/ Patrik Schauman Mari Pantsar,SITRA

Som vd för Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra är hon en av dem som våra tjänstemän anlitar då de behöver idéer till klimatpolitiken.

Den här veckan har hon talat för Finansministeriets tjänstemän. Tjänstemännen har tagit fram idéer för hur Finland kunde bli miljövänligt.

Målet är att nästa regering ska kunna få kreativa och genomtänkta åtgärdsförslag på sitt bord.

För Mari Pantsar är utmaningen att få alla i ett samhälle att godkänna de förändringar som klimatanpassningen orsakar i deras liv. Hon ser ett behov att höja bränslepriserna också i Finland.

Målet är att alla ska överge de allt dyrare förbränningsmotorerna och gå över till kollektivtrafik, cyklar eller eldrivna fordon.

- Vi borde absolut beskatta sådan verksamhet som orsakar utsläpp. Till exempel fossila bränslen både inom energiproduktionen och trafiken.

Men högre bränslepriser slår inte lika hårt mot alla. Särskilt glesbygden och låginkomsttagare kommer att drabbas hårdare än andra.

Mangårdsvägen i Raseborg.
Mangårdsvägen i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,väg,vinter,Mjölbolsta,järnvägsbro,mangårdsvägen

För Mari Pantsar är det viktigt att man kan hitta fungerande sätt att kompensera dem:

- Beskattningen borde göras så att den inte ökar statens skatteintäkter. De extra pengar som staten får in på skatten borde användas till att sänka till exempel inkomstskatten eller samfundsskatten. Man kunde också betala ut stöd till de låginkomsttagare som drabbas hårdast av bränsleskatten.

Om de som lider mest av de ökade skatterna inte kompenseras ser Mari Pantsar en stor risk att de vänder sig emot klimatarbetet.

Ralf Sund
Ralf Sund, chefsekonom på tjänstemannacentralen STTK. Ralf Sund Bild: yle/ Patrik Schauman Finnish Confederation of Salaried Employees,Ralf Sund

Det är en oro som delas av Ralf Sund som är chefsekonom på tjänstemannacentralen STTK. Också fackföreningen har börjat ordna seminarier om kampen mot klimatuppvärmningen.

- När det gäller höjningar av bränslepriser är det ytterst viktigt att man kompenserar dem som lider mest. Om man inte sköter det bra kommer många att gå i opposition mot minskningen av utsläpp. I ett demokratiskt samhälle går en sådan process inte framåt.

Ingen beslutsfattare vill se motsvarigheter till Frankrikes gula västar i Finland. Därför är det viktigt att förändringarna upplevs som rättvisa.

Höga bränslepriser är dåligt valfläsk

När finansministeriets tjänstemän avslutar sitt seminarium sammanfattar deras chef finansminister Petteri Orpo (Saml) sina intryck av dagen.

Petteri Orpo i riksdagens plenisal.
Petteri Orpo i riksdagens plenisal. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto Petteri Orpo,Samlingspartiet

Med knappt två månader till riksdagsvalet vidkänns han ingen oro för att få med väljarna i kampen mot klimatförändringen.

- För det första är finländarna ett smart folk som förstår att vi måste ta vårt ansvar när det gäller att minska utsläppen. För det andra måste vi klara av att förändra samhället utan att det blir oskäligt dyrt för vanliga hushåll. Vi måste göra stora förändringar i energiproduktionen och trafiken. Spårtrafikens andel måste öka. Vi måste styra produktionen i en riktning som inte ger upphov till så stora koldioxidutsläpp. Vi får lov att hitta lösningar som inte gör människors liv för omöjligt.

Då det blir tal om höjningar av bränslepriserna är han försiktigare än sina tjänstemän som under dagen har talat i samma tongångar som Mari Pantsar.

Petteri Orpo vill hellre sänka priset på bilar med små eller inga utsläpp så att folk skulle ha råd att köpa dem.

- På det sättet får vi utsläppsfria bilar i trafik och med tiden in på andrahandsmarknaden.

Miljöskatter alternativ också i framtiden

Hur det slutligen går med bränsleskatten och andra ekonomiska styrmedel är förstås något politikerna måste fatta beslut om.

Klart är ändå att tjänstemän och ekonomer efter valet kommer att lyfta fram dem som möjliga vapen i kampen för klimatet.

Två bilar på en bensinmack.
Två bilar på en bensinmack. Bild: Petra Thilman \ Yle Ekenäs,Varuboden-Osla,bensinstation,järnvägsgatan i Ekenäs

Det kan kännas orättvist om hushållen drabbas av nya skatter på förorenande verksamhet. Speciellt för till exempel dem som bor i glesbygden och har svårt att klara sig utan bil.

Skattehöjningar har ändå i många fall visat sig förorsaka mindre problem än det andra alternativet; direkta förbud.

Om staten till exempel skulle begränsa antalet kilometer som en person får köra bil i månaden skulle det drabba glesbygden och städerna ännu ojämnare.

Höjda skatter pressar dem som lättast kan ändra sitt liv att göra det först, medan de som fortfarande efter skattehöjningen tycker att det är värt att fortsätta köra som förr kan göra det.

- Beskattning och ekonomiska styrmedel är säkert de bästa redskapen för att göra samhället mer klimatvänligt. Med beskattning kan man påverka både företagens och hushållens beteende, säger Mari Pantsar, och fortsätter:

- Om vi skulle få en klar prissignal på marknaden att utsläpp inte är önskvärda skulle företagen säkert skapa många olika lösningar som personer i alla olika inkomstklasser skulle kunna dra nytta av.

Miljöskatter räcker inte

Finansministeriets tjänstemän tänker på många sätt i samma banor som Sitra. Det finns ändå en viss oro för att de ekonomiska styrmedlen inte ska ge rätt resultat.

Forskning visar att det inte tjänar någonting till att försöka styra produktion i en klimatsmart riktning om det inte finns en klar efterfrågan på klimatsmarta produkter.

Därför är det viktigt att all offentlig upphandling beaktar klimataspekten. Om kommuner och ämbetsverk väljer att endast prioritera priset då de köper varor och tjänster kommer utsläppen inte att minska tillräckligt. Det är också viktigt att då beakta alla utsläpp som en vara eller tjänst orsakar under hela dess livscykel.

När det gäller privat konsumtion visar undersökningar att kunder inte alltid klarar av att konsumera i enlighet med sina principer.

Mathylla i S-market i Ekenäs.
Mathylla i S-market i Ekenäs. Bild: Yle/Minna Almark butikshylla,affärskedjor,mat,livsmedel,köttprodukter

Många vill nog konsumera miljövänligt, men brist på kunskap och information leder ofta till att man konsumerar på ett miljöskadligt sätt. Därför är det viktigt med ökad information och certifiering av varor och tjänster så att det blir lättare att jämföra deras ekologiska fotspår.

Klimatuppvärmningen förändrar också arbetslivet

På tjänstemannacentralen STTK påpekar Ralf Sund att de förändringar klimatuppvärmningen ger upphov till inte endast handlar om konsumtion.

I takt med att allt fler företag får lägga om sin verksamhet kommer många gamla jobb att försvinna och nya skapas.

Också här är det viktigt att alla vill hänga med i utvecklingen. Ralf Sund ser att personer utan trygghet ofta vill förneka hela klimatförändringen. Det igen göder populistiska politiska rörelser.

- De förändringar som löntagarna kommer att råka utför skulle kräva mjuka åtgärder. Vi borde satsa så mycket på utbildning att alla skulle kunna känna sig trygga inför förändringen. Det är viktigt att de kan lita på att de kan fortsätta att tjäna en lön i ett nytt yrke om den gamla branschen körs ner.

“Förändringen behöver inte vara negativ”

Mari Pantsar påpekar ändå att det lönar sig mycket mera att kasta sig in i kampen mot klimatförändringen än att streta emot.

- Hela samhället kommer att förändras oberoende av vad vi gör. Antingen förändras det då vi minskar på våra utsläpp för att stoppa den globala uppvärmningen, eller så förändras det när klimatet värms upp.

- Sitra utgår från att vi inte helt måste avstå från olika saker, utan att vi kan göra saker på bättre sätt.

En elbil på laddning.
En elbil på laddning. Bild: Yle/ Johanna Modig elbilsladdning

- När man har råd att köpa en elbil är det säkert minst lika roligt att köra med en sådan som med en traditionell bil. Elbilarna kan dessutom accelerera snabbare. Om vi kan ersätta bilarna med cykel eller promenader är också det bättre för hälsan. I många fall kommer vi inte att behöva tycka att vi ger upp någonting utan vi börjar göra saker på nya sätt, säger Mari Pantsar.

Människors utsläpp som försämrar klimatet kommer i regel från fyra olika områden: Maten, boendet (i huvudsak uppvärmningen), trafiken, resor och konsumtion.

- Om vi ser på hur vi rör oss, hur ofta vi reser, vad vi äter, hurdan energi vi använder och hur vi konsumerar finns det mycket vi kan förbättra.

- Om vi till exempel ser på hur vi äter tycker Sitra inte att man måste sluta äta kött helt och hållet. Men om man kunde äta vegetariskt flera dagar skulle det vara bättre för hälsan och billigare. Då är det inte fråga om en försämring, säger Mari Pantsar.

Sitra har räknat på hur Finland enklast kunde skära ner sina utsläpp. Det kostnadseffektivaste sättet är att producera så mycket el med kärnkraft och vindkraft som möjligt så att det inte orsakar utsläpp. Efter det lönar det sig att elektrifiera så mycket som möjligt. Allt från uppvärmning, industri och trafik.

Ren teknik kan öka exporten

Det råder också en bred enighet om att det också kan löna sig ekonomiskt för Finland att hålla sig framme och gå i bräschen i kampen mot global uppvärmning.

- Den globala efterfrågan kommer att förändras. Sådan verksamhet som förorsakar mycket utsläpp kommer till stora delar att köras ner. Bara de som kan erbjuda ett utbud som svarar mot den nya miljövänliga efterfrågan kommer att kunna hänga med i framtidens handel, säger Ralf Sund.

Mari Pantsar påpekar att världsmarknaden är enorm när det gäller miljövänliga produkter.

- Hela världen kommer att bli tvungna att gå över till att släppa ut så lite utsläpp som möjligt. Om finländska företag klarar av att utveckla lösningar till det här har vi mycket goda exportmöjligheter. Någon kommer att utveckla den nya tekniken och samla åt sig exportintäkterna, och Sitra tycker att finländska bolag borde försöka erbjuda de lösningar som behövs.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes