Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Vem kan göra politiken mindre tråkig? - "Det är otydligt vad partierna står för"

Läraren Katja Grannas från Vörå i skolkorridor som rastrerad serietidningsbild med pratbubbla och texten "Hur göra politik intressant för finlandssvenskar?"
Läraren Katja Grannas från Vörå i skolkorridor som rastrerad serietidningsbild med pratbubbla och texten "Hur göra politik intressant för finlandssvenskar?" Bild: Svenska Yle / Sofie Gammals. Grafik: Lasse Grönroos Gymnasium,politik,val,Fråga,lärare,katja grannas

Läraren Katja Grannas från Vörå och hennes elever undrar varför politiken i Finland är så ointressant. Debatten i Finland lider av att partierna inte vill vara för oense, ifall de ska sitta i samma regering efter valet, säger statsvetaren Henrik Serup Christensen.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Katja Grannas undrar hur politiken kan göras mer intressant för finlandssvenskar.

- Vi har diskuterat med elever här på skolan, och därifrån kom en fråga om hur man skulle kunna göra politiken mer intressant för finlandssvenskar. Den eleven sa att hon kan jättemycket om svensk politik för att i Sveriges tv gör de politiken mer intressant.

Ina Pajunen och Jenny Broända, två sjuttonåringar från Kronoby, berättar om youtubeintervjuer med svenska politiker inför riksdagsvalet i Sverige som ett bra sätt att göra unga mer intresserade

- Om partierna skulle satsa mer på Instagram och andra sociala medier och Youtube skulle det bli mer intressant för oss, säger Broända.

Pajunen och Broända lyfter fram svenskans ställning och klimatförändringen som viktiga politiska frågor som engagerar dem.
Framför allt önskar de tydligare rapportering om skillnaderna mellan partierna.

- Det är ganska otydligt vad alla partier står för, det skulle vara bra att riktigt tydligt förklara att det här partiet står för det här och det här.

Politiken kan vara tråkig

Henrik Serup Christensen som forskar i politiskt deltagande på Åbo Akademi är inne på samma linje.

Att politiken kan bli lite tråkig i Finland och att det till och med kan bli svårt att se skillnaderna mellan partierna kan delvis förklaras med att vi saknar den blockpolitik som Sverige och en del andra länder har.

Debattkulturen lider av hur partierna i Finland bildar regering, förklarar Christensen.

- Alla vill gärna kunna sitta i samma regering efter valet. Politikerna vågar inte riktigt diskutera med varandra, för de får inte vara för oeniga om de ska kunna samarbeta efter valet också.

Henrik Serup Christensen.
Henrik Serup Christensen forskar vid Åbo Akademi. Henrik Serup Christensen. Bild: Yle/Fanny Lindholm statsvetenskap,henrik serup christensen

- Sen har nog medierna också en roll, de har ganska länge följt samma mönster som i många år och det passar inte riktigt för unga i dag, de förväntar sig ett annat grepp på diskussionerna.

Christensen poängterar att politiken kanske måste få vara tråkig ibland, att det inte är fråga om underhållning.

Samtidigt har både politiker och media ett ansvar för att göra politiken intressant och engagerande för medborgarna.

Unga gillar sakfrågor

Ett problem Christensen lyfter upp är att politiken den senaste tiden har fokuserat på komplexa övergripande frågor som kommun- och vårdreformerna.

- Unga är mer intresserade av enskilda sakfrågor. Ett bra exempel är medborgarinitiativet om gratis utbildning som politikerna valde att inte ta på allvar.

- Och så förstås klimatstrejkerna, i klimatförändringen har det visat sig att unga är mer engagerade än många vuxna, den frågan borde tas på större allvar, säger Christensen.

Unga demonstranter på riksdagshusets trappa 11.1.2019.
Unga demonstranter på riksdagshusets trappa 11.1.2019. Unga demonstranter på riksdagshusets trappa 11.1.2019. Bild: Lehtikuva demonstrationer,klimat

- Unga är absolut intresserade av samhällsfrågor, men det måste vara sådana frågor som har relevans för deras vardag. Nog förstår man ju att frågor som regionalreformen och vårdreformen kan vara svåra att ta ställning till.

Christensen tar också upp att vuxna har rutin av att använda sig av olika medier och politiker som de litar på för att tolka de komplexa frågorna, medan unga inte ännu har de hjälpmedlen.

Användningen av sociala medier har gett folk möjlighet att engagera sig och kommentera politiken via till exempel Twitter, men det har inte på ett grundläggande sätt ändrat på samhällsdiskussionen.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val