Hoppa till huvudinnehåll

Nokia sålde telefoner för tiotals miljoner euro – köparen, en ”hemmafru”, var inblandad i olagliga vapenaffärer

Kuvassa näkyy Nokian puhelin N96 ja bulvaanin passi
Kuvassa näkyy Nokian puhelin N96 ja bulvaanin passi Bild: Camilla Arjasmaa / Yle MOT,Nokia Abp

För tio år sedan var Nokia en jätte inom mobiltelefonbranschen.
En ny dataläcka, som Yles grävande redaktion MOT har fått tillgång till, avslöjar att Nokia har sålt tiotusentals mobiltelefoner till skalbolag, vars ägare kan kopplas till olagliga vapenaffärer.

Det gick väldigt bra för Nokia år 2007. Då var företaget världens största mobiltelefontillverkare. Omsättningen var på samma nivå som Finlands statsbudget.

På fabriken i Salo gjordes långa arbetsdagar. Mobiltelefoner skickades ut över hela världen. Efterfrågan var enorm.

År 2007 fick Nokia en ny storkund. Samtidigt drogs Finlands kronjuvel in i en värld av skumma pengar.

Det nyzeeländska bolaget Impala Trans Limited vill beställa hundratals Nokiamobiler av modellen N95. N95 var en av de första smarttelefonerna på marknaden. Den blev en succé.

Beställningen levererades, betalningarna kom in och Nokia fortsatte göra business. Nokia sålde mobiltelefoner för tiotals miljoner euro till det nyzeeländska företaget under 2007 och 2008.

Affären hade dock speciella särdrag. Trots att köparen fanns i Nya Zeeland levererades telefonerna till Ukraina. Och betalningarna kom från en litauisk bank.

Varför?

Telefoner till Ukraina ...

Detaljerna runt den här affären kommer från läckan "Trojkans penningtvätteri". Läckan innehåller uppgifter om hur hundratals miljarder euro har slussats bland annat via de litauiska bankerna Ūkio och Snoras.

Bankerna stängs senare av litauiska myndigheter på grund av brottsmisstankar.

En stor del av de tvivelaktiga affärerna som berör Finland är penningtransaktionerna till Nokia. Omkring 68 miljoner euro överfördes till Nokia.

Läckan visar att Nokia har sålt tusentals mobiltelefoner till minst 17 skalbolag. De flesta av dem har verkat i skatteparadis som Panama, Brittiska Jungfruöarna och Belize.

Flera av bolagen har en oklar bakgrund. De leds av bulvaner och eller ägs via skatteparadis.

Nokias största kund i härvan var det nyzeeländska skalbolaget Impala Trans Limited. Nokia fick 175 beställningar av bolaget under åren 2007–2008. Det totala värdet på beställningarna var 64 miljoner euro.

Ur de mejl som MOT-redaktionen har fått tillgång till, framgår det att telefonerna oftast levererades till Ukraina och därifrån till exempelvis elektronikföretaget Foxtrot. Företaget är grundat år 1944. På sin webbsida skriver de att bolaget är Ukrainas största elektronikföretag.

Men Foxtrot betalade aldrig för Nokias mobiltelefoner. Pengarna kom från ett konto i en bank i Litauen.

... pengar via Litauen ...

Det nyzeeländska företaget öppnade ett konto i den litauiska banken Ūkio år 2007. Det var samma år som företaget började göra affärer med Nokia.

Stora penningsummor började genast slussas via kontot. Förutom mobiltelefoner började företaget också köpa klockor, hemelektronik, sportartiklar och andra konsumtionsvaror av stora företag som kameratillverkaren Canon och elektronikföretag som Samsung, Siemens och Bosch.

Bolaget köpte varor under åren 2007–2011 för drygt 2,3 miljarder euro.

MOT-redaktionen har inte information om att myndigheter skulle ha undersökt skalbolagets verksamhet. Men det finns faktorer i företagets verksamhet som tyder på penningtvätt.

Företaget Impala Trans Limited har ingen riktig verksamhet. De riktiga ägarna är hemliga och bolaget har slussat stora summor pengar mellan skatteparadisföretag.

Penningtvätt är en verksamhet där man försöker sopa igen spåren efter pengar som man kommit över med brottsliga medel.

... Hemmafrun som var inblandad i olagliga vapenaffärer

Hon heter Nesita Manceau. Ett namn som inte säger oss någonting, men för utredare av ekonomiska brott runt om i världen är hon en bekant person.

Manceau kommer från Filippinerna. Enligt passet är hon hemmafru men hon är också en bulvan. Hennes namn har använts i flera fall där någon har grundat ett företag och vill hemlighålla bolagets verkliga beslutsfattare.

Officiellt är det Nesita Manceau som leder företag eller står som ägare. Det är möjligt att Manceau inte vet något om företagens verksamhet – eller ens att hennes namn används för att grunda företag.

Manceau har utnämnts till direktör för hundratals företag registrerade i Nya Zeeland, flera skatteparadis och USA. Hennes pass är utfärdat i Vanuatu, ett litet örike i Stilla havet. Det är också troligen där hon bor.

Nesita Manceau förknippas också med internationella vapenaffärer. I december 2009 stoppade thailändska myndigheter en rysk Iljusjin-76. Fraktplanet var påväg från Nordkorea till Iran och skulle tanka i Bangkok.

Enligt fraktsedeln var planet lastat med ”delar till oljeindustrin”. Men det var en lögn. Planet var lastat med 35 ton granater, missiler och pansarvärnsvapen.

All vapenexport från Nordkorea till Iran är förbjuden enligt FN:s vapenhandelsavtal. Därför var uppgifterna om planets verkliga last eldfängda. FN inledde en egen utredning men den kom inte långt. Flygplanet ägdes av ett skalbolag som hade hyrt ut planet till ett annat skalbolag som i sin tur ägdes av ett tredje skalbolag.

I slutet av kedjan dök namnet Nesita Manceau upp. Vapenaffären gjordes alltså i en filippinsk hemmafrus namn. Hittills har det inte gått att spåra vem som egentligen gjorde vapenaffären. Myndigheterna har inte heller lyckats få tag på Manceau.

Men hur hänger Nesita Manceau och Nokia ihop?

Det nyzeeländska företaget som Nokia gjorde affärer för tiotals miljoner med ägs av Nesita Manceau. Det framgår ur dokument från handelsregistret i Nya Zeeland.

”Nokia har inte gjort något olämpligt”

På tio år hinner mycket hända. Nesita Manceau har åtagit sig att leda hundratals nya företag.

Nokia tillverkar inte längre mobiltelefoner. Nu koncentrerar sig företaget på nätverk och på att förvalta sin patentportfölj.

Nokia gav ingen intervju till Yles MOT. Istället skickade kommunikationsavdelningen ett kort uttalande.

- De här påstådda händelserna skedde för över tio år sedan, när Nokia fortfarande tillverkade mobiltelefoner. Den verksamheten såldes år 2014, och har inget att göra med Nokias nuvarande verksamhet. Vi undersökte dock de påståenden som framkommit i medierna men vi fann inga tecken på opassande verksamhet begången av Nokia eller dess personal.

- Företaget hade redan då tagit i bruk olika övervakningsmekanismer för att identifiera kunderna. Vi ser till att vår verksamhet följer lagar och vi utvecklar hela tiden allt starkare processer för att stoppa penningtvätt och för att identifiera kunderna.

MOT lyckades inte via läckans dokument få fram vem som de facto gjorde affärerna med Nokia. Inte heller Nokia kan svara på detta.

MOT har inte fått kontakt med Nesita Manceau för en kommentar.

Förutom läckan har MOT använt databasen för Panamadokumenten som källa för artikeln.

Artikeln har översatts till svenska av Axel Rappe och Annica Lindström

Läs också