Hoppa till huvudinnehåll

Räfsö

Egensinnig idyll vid havet

Meddelanden från sjömän inristade i strandklipporna, exotiska barlastväxter, avslappnad atmosfär i strandrestaurangen och vackra skärgårdsvyer: allt det här bjuder Räfsö på. 1800-talets stolta handelshamn har förvandlats till en trähusidyll där det udda har omvandlats till en styrka.

P.S. Ifall du vill smälta in bland ortsbefolkningen, gå mitt på vägen!

Egenlands Resmål, Klicka här för att se alla resmål på kartan.
Egenlands Resmål, Klicka här för att se alla resmål på kartan. kartor
Dekoration
Dekoration dekoration,egenland_siveltimet

1. Stranden Takaranta och bergsristningarna

Det här är ju ett riktigt galleri vid havet!

Vindmöllorna snurrar i horisonten och det viner i öronen på stranden i Räfsö. Men vid fötterna finner vi något som omedelbart för oss till segelfartygens tidevarv och 1800-talet.

Kallioon hakattu teksti Paul K H Marcelin 1897
Sjömän från fjärran länder har bokstavligen lämnat spår efter sig i strandklipporna på Räfsö. Kallioon hakattu teksti Paul K H Marcelin 1897 Bild: Yle / John Stark Räfsö

Den friska sommarvinden böjer tallarna. De äldsta och segaste av dem kan vara till och med 140 år gamla. De har alltså stått här år 1897 då en sjöman stod precis här.

Denne Paul lämnade sitt namn efter sig som minne av sitt besök i Björneborg.

I den här bloggtexten vet man berätta att han seglat till den finska kusten från Frankrike.

Räfsö kunde ha förblivit en av västkustens vindpinade och obebodda öar. Men öns lämpliga placering intill uråldriga farleder utanför Björneborg, gjorde att en av Finlands livligaste exporthamnar föddes just här.

Fartygen förde med sig trävirke och tjära, och de kom tillbaka lastade med högt värderat importgods: salt, spannmål, äpplen, tobaksblad och naturligtvis kaffe. Med lasten följde även med olika människor och nya tankar.

Sedan medlet av 1800-talet, det vill säga i över 150 år, har den här strandklippan blivit en gemensam yta för meddelanden som berättar något om den internationell historia som ön utanför Björneborg bär på. Och visst berättar de om annat också.

(Klicka på bilden och svep i sidled.)

På ön bor numera cirka 850 invånare, men Räfsö-gruppen på Facebook har över 5000 gillare.

2. “Fast huru långt borta och helt vrickade typer!”

Man behöver inte prata länge med en Räfsöbo förrän man får höra den här frasen, framförd med viss stolthet i rösten. Enligt sägen – och på Räfsö tar sägnerna inte slut i första taget – var det en björneborgsbo som fått höra denna beskrivning om sin nya hemort efter att hen berättat om sina planer att flytta till Räfsö.

Förhållandet till Björneborg har behållit ett visst mått av kamratliga gliringar, fastän Räfsö officiellt har hört till staden sedan 1558. Det var då som Johan III donerade området till den nygrundade stadens invånare för "njutning och användning". De pittoreska trähusens och havsvyernas stadsdel har länge varit björneborgarnas sommarställe.

Linja-auto jossa numero 40 ja teksti keskusta, merkki Porin Linjat
Det tar en halv timme att åka buss till Björneborgs centrum. Fram till 1950-talet var sjövägen det enda sättet att ta sig till Räfsö. Linja-auto jossa numero 40 ja teksti keskusta, merkki Porin Linjat Bild: Yle / John Stark bussar,Räfsö,Björneborg

Avskildheten och de täta kontakterna till utlandet har fött fram ett kollektiv som både utomstående och invånarna själva anser vara rätt så säregen.

På ön bor numera cirka 850 invånare, men Räfsö-gruppen på Facebook har över 5000 gillare – det berättar ju ändå något.

Räfsö, Reposaari på finska och Räpsöö på den lokala dialekten, är helt klart en plats som väcker känslor.


Jorma Holm: Räfsöbo sedan 1950, född och uppvuxen på ön

Vi är litet såna här underliga – det är säkert sån här lokal svart humor. På stan tycker de att Räfsöborna är lite konstiga, och vi har tagit det med humor och vill också vara lite udda. Konstighet kan man ju tolka på många sätt. Var och en får tolka det själva!

En äkta Räfsöbo känner man igen på att hen går mitt på gatan, bilarna får väja!

Lokalbefolkningen är sedan gammalt vana vid främmande människor, sjömän och internationell atmosfär. Ett bra exempel på det är då det ordnades nödboende för asylsökande här på hösten 2015 togs de emot med öppna armar här på Räfsö.

Då de flyttade från ön till mottagningscentralen i centrum och fortsatte vidare till egna hyresbostäder och arbetsplatser, behölls kontakten och vänskapen mellan de asylsökande och Räfsöborna.

Keltaisessa puutalossa katukyltti jossa teksti Perämiehenkatu, alla kyltti jossa venäjänkielistä tekstiä
Havet och den internationella historian märks på gatunamn och -skyltar. Keltaisessa puutalossa katukyltti jossa teksti Perämiehenkatu, alla kyltti jossa venäjänkielistä tekstiä Bild: Yle / John Stark Räfsö
"Räfsö, eller Räpsöö som lokalinvånarna säger, är en underlig och intressant kombination av gammalt och nytt, björneborgare som kollar snett under lugg och evigt unga med hippiementalitet, en stadslik trähusidyll och vildvuxen skärgårdsnatur, gassande varma vindstilla dagar och bitande kalla vinterstormar― Publiktips / Egenland
En Räfsöbo går mitt på gatan, bilarna får väja!― Jorma Holm

3. Det händer på Räfsö: hattcykling, sommarteater, Reposfääri...

  • Avoimet pihat: heinäkuisena lauantaina pihoilla järjestetään kirpputoreja, pop up -ravintoloita, kahviloita, musiikkiesityksiä ja muuta ohjelmaa
  • Tour de Räpsöö: hattupyöräily naisille heinäkuisena lauantaina
  • Kesäteatterinäytöksiä Reposaaren vanhalla puukoululla.
  • Reposfääri: pieni kulttuurifestivaali satamapuistossa elokuussa
  • Räpsö-run: juoksutapahtuma syyskuun ensimmäisenä viikonloppuna
  • Reposaaripäivät: kotiseututapahtuma järjestetään joka kolmas vuosi kesäkuussa
  • Tapahtumia Reposaari-yhdistyksen sivuilla
Ulkona teltassa mies soittaa kitaraa ja laulaa, edessä nurmikolla istuu ihmisiä katsomassa
Ulkona teltassa mies soittaa kitaraa ja laulaa, edessä nurmikolla istuu ihmisiä katsomassa Bild: Tauno Östervik / Reposfääri Räfsö,festivaler,gitarr,tält
Vaaleatukkainen nainen silmälasit ja musta huivi päässä, taustalla merta
Vaaleatukkainen nainen silmälasit ja musta huivi päässä, taustalla merta Bild: Yle / John Stark Räfsö

Reetta Vuorinen, skärgårdsaktiv, Räfsöbo sedan 2014

Att flytta hit har varit ett av de bästa besluten jag fattat i mitt liv hittills.

Vi har fyra barn. Jag har fått växa upp på en ö, och det här är litet som en annan version av det. Jag vill ge mina barn närheten till havet, skogen och ett stödjande kollektiv.

Här finns all service och alla möjligheter till hobbyer och fritidsintressen man behöver för att leva ett normalt liv, och det är väldigt viktigt för att behålla öns livskraft. Det är lätt att ta bussen som går från morgon till kväll. Eller så köper man en “socialbil”, som vi gjorde. Undrar just när jag senast åkte över bron in till Björneborg?

Öppenhet, gemenskapskänsla, samarbete, det är viktigt här.

Ett enda minus är att man inte hinner vara med om alla arrangemang! Det är evenemang på evenemang på evenemang… Pubquizar, träddekorering, festivaler, idémöten, band, brunschar… allt möjligt!

4. Strandrestaurangen The Merry Monk

Ulkokuva punatiilisestä ravintolasta, seinässä teksti The Merry Monk, taivalla lokki, taustalla merta
Ulkokuva punatiilisestä ravintolasta, seinässä teksti The Merry Monk, taivalla lokki, taustalla merta Bild: Yle / John Stark Räfsö,restauranger
Mies hattu päässä, pikkutakki päällä, ravintolapöydän ääressä
Mies hattu päässä, pikkutakki päällä, ravintolapöydän ääressä Bild: Yle / John Stark Räfsö,restauranger


Paavo Munkki, Räfsöbo sedan 2010, restaurangägare

Mina farföräldrar bodde på Räfsö och jag minns ön från min barndom. Som vuxen bodde jag i London och senare i Helsingfors. Då min fru Maija och jag fick två barn ville vi ha mera utrymme, och då fick vi idén att flytta hit.

Det här är ett urbant område, absolut inte landsbygd, och vi har en unik gemenskap. Det är lämpligt internationellt, öborna har sin säregna mentalitet. Samtidigt vänder man sig både utåt och inåt. Länge var det här en farled ut i världen, och numera är det turisterna som står för det internationella.

Vi har fått kämpa för att behålla skolan, och det har aktiverat yngre människor. Vi beslutade oss för att grunda en brittisk gastropub, en liknande som vi tyckte om att besöka i London.

Förutom den här restaurangen har vi fixat flera festivaler och evenemang. Alla letar efter sin egen grej, och tillsammans bygger vi upp ett modernt Räfsö.

5."Bilen försökte säga mig att jag inte ska lämna Räfsö" - så finner du berättelsernas Räfsö

Berättelserna är en central del av Räfsö, och de blir hela tiden fler.

Som den här gamla skrönan: ordningsmakten hade besökt ett av de mer livliga hyreshusen och knackat på hos hyresvärden. Man hade frågat honom om han visste om att det i sju bostäder förekommer olaglig spritförsäljning. Hyresvärden hade konstaterat, att om det stämmer, är det två som säljer i smyg: “int vet jag om mer än fem.”

Seurue Merry Monk -ravintolan pöydässä Reposaaressa, Egenland-ohjelman kuvaukset.
Det givna samtalsämnet vid middagsbordet var Räfsö. Seurue Merry Monk -ravintolan pöydässä Reposaaressa, Egenland-ohjelman kuvaukset. Bild: Yle / John Stark Räfsö

Mikko Hakulinen: Jag gjorde ett inhopp här på restaurangen och blev kär i både stället och människorna. Så i en månads tid körde jag hit från Tammerfors på jobb. Det blev litet tungt, så jag tänkte: varför inte flytta? Jag tog beslutet på en dag.
Einari Vuorinen: Före det var det ganska roligt hur din bil försökte säga dig att “lämna inte Räfsö”.
Mikko Hakulinen: Jo! Och det hände två gånger. Första gången filmade vi en musikvideo. Jag skulle till Tammerfors, och bilen gick sönder precis före Räfsö bro. Följande gång skulle jag hem från jobbet - och bilen pajade på exakt samma ställe. Det var bilen som sa det: åk inte!

Räfsös innersta väsen kommer fram tydligast om du pratar med lokalbefolkningen.

Einari Vuorinen: De första månaderna gick åt till att känna in omgivningen. Överallt möts man av naturens skönhet och himlen är enorm. Så har vi skog här bredvid, dit kan man gå för att lugna ner sig, precis som i barndomen då man lekte i skogen.

JP Jakonen: Alltid då man kommer till en liten gemenskap är det utmanande att bli en i gänget. Det är ju frågan om vad man kan bidra till gemenskapen. Det är viktigt att själv vara aktiv.

Siri Ylinen: Atmosfären här är så hjälpsam och vi hittade vänner direkt. Min man och jag tänkte att vi ska dra vårt strå till stacken. Så år 2016 grundade vi Reposfääri. Det är en festival som vi själva gillar.

6. Så här pratar du räfsöspråket!

Dialekten på Räfsö har fått intryck från både svenskan och sjömännen. Kolla listan!

öörfiila = örfil, kanelbulle
bleiki = blek
palkongi = balkong
blompuuki [blåmpoki] = balkong
vookata [våkata] = våga
tampuuri [tampori] = tambur
pootoora [påtåra] = påtår
nykteri = ordentlig, nykter
myyki = fönstersmyg
lööki = lök
kiivata = skiva
jeevlata = svära
fyyrkanttinen = fyrkantig
fryysata = frysa

Vaaleansinisestä puusta rakennettu kioskirakennus, edessä terassi, katua
Ett ställe där man kan höra räfsödialekt är vid kiosken, som är en av öns populära mötesplatser. Vaaleansinisestä puusta rakennettu kioskirakennus, edessä terassi, katua Bild: Yle / John Stark Räfsö,postkontor
Knallipäisiä miehiä istumassa
Strandparlamentet har sammanställt en finska-räpsöö-ordbok Knallipäisiä miehiä istumassa Bild: Yle / John Stark Räfsö,Knalli
I en del källor kallas Räfsö för “fiskarby”. Fel! Räfsö har aldrig varit någon by, och fiske har man sysslat med bara som nöje på lediga dagar. Räfsö var i tiderna en stolt handelshamn, och var en gång på förslag till Finlands huvudstad.― Publiktips / Egenland

7. Välkommen till nästan huvudstaden!

På 1700-talet skulle Räfsö bli Finlands huvudstad. Åtminstone nästan.

Egentligen var det väl bara en människa som hade huvudstadsplaner för Räfsös del, professor Israel Nesselius vid Åbo akademi. I början av 1700-talet presenterade han en plan enligt vilken Räfsö skulle bli storhamn och huvudstad i Finland, som då hörde till Sverige.

Goda förbindelser över havet, avståndet från den farliga östgränsen och de goda möjligheterna att bygga fort på ön nämndes i motiveringen.

Trots att planerna gick i stöpet, var Räfsö på 1870-talet ändå Finlands livligaste exporthamn. År 1877 låg till och med 160 skepp vid kajen och väntade på lastning eller lossning.

Länge var Räfsö en viktig hamn tills man byggde en modern hamn med tågförbindelse på fastlandssidan, i Tallholmen.

8. Fjällkyrkan där presidenten vigdes

Naturligtvis är också kyrkan på Räfsö unik: modellen är tagen från en norsk fjällkyrka, och det är sällsynt i Finland.

Det var norska sjömän som initierade kyrkbygget i slutet på 1800-talet. Kyrkan är sexkantig och kyrkstapeln åtthörnig.

Republikens presidentt Sauli Niinistö och Jenni Haukio vigdes i kyrkan i januari 2009.

Valkoinen puusta rakennettu kuusikulmainen kirkko, norjalainen tunturikirkko, vihreä katto
Valkoinen puusta rakennettu kuusikulmainen kirkko, norjalainen tunturikirkko, vihreä katto Bild: Yle / John Stark kyrka,Räfsö,Räfsö kyrka
Vaaleatukkainen nainen huivi kaulassa, taustalla vaaleaa seinää ja koristeellinen kirkon ikkuna
Sini Tammisalo guidade i kyrkan på sommaren 2018. Vaaleatukkainen nainen huivi kaulassa, taustalla vaaleaa seinää ja koristeellinen kirkon ikkuna Bild: Yle / John Stark Räfsö kyrka,Räfsö

Sini Tammisalo, återflyttare sedan 2012

Jag växte upp på Räfsö och flyttade bort som ung, jag studerade och jobbade i St. Petersburg och i Italien. Efter många år återvände jag hit år 2012. Jag skulle säkert inte kunna bo någon annanstans i Finland.

Det bor många aktiva människor här, och utbudet är stort för alla åldrar. Själv är jag musiker och har till exempel regisserat och skrivit manus för vår sommarteater.

Nuförtiden har vi grundläggande service på Räfsö: läkare, apotek, en butik, postserice och kyrka. För en konstnär räcker det bra. Annars också är omgivningen på Räfsö bra för människor med kreativa yrken: mycket inspirerande, en tyst retreat.

9. Fakta om Räpsöö

  • Räfsö kunde heta Revö, Reposaari på finska. Då man översatte namnet till finska skedde en miss: i stiftelseurkunden nämns “Reffzöö”, men ordet hänvisar inte till en räv utan till ett undervattensrev som genom landhöjningen blev till en ö.
  • Mika Rättös film Samurai Rauni Reposaarelainen (2016) har spelats in på Räfsö.
  • Den internationella historien har satt sina spår på ön, och stadsdelarna heter sådant som London och Berlin.
  • Räfsö fick Årets stadsdel-priset år 2016. Valet påverkades speciellt av sammanhållningen och kärleken till hembygden.
  • Finlands Röda Kors tilldelade Räfsö-föreningen priset “Fördomsfri föregångare” på våren 2016. I prismotiveringen tog man fasta på den öppenhet med vilken man tog emot asylsökande, och i texten nämndes också att den täta sociala gemenskapen förebygger rasism.
Kivi jossa teksti Siesta 1955-98 Never Forget
Minnesmärke över Räfsösiestan. Under siestan stängde butikerna sina dörrar, också Alko. Kivi jossa teksti Siesta 1955-98 Never Forget Bild: Yle / John Stark Siesta,Räfsö

10. Exotiska barlastväxter, symbol för en internationell historia

Med segelfartygen kom växter som inte hörde till den finländska floran till kustområdena.

I hamnarna skyfflade man in barlastjord i fartygens lastrum för att stabilisera skeppen. I slutdestinationen tog man ut barlastjorden före fartyget skulle lastas. De främmande fröna började gro i främmande mark.

På Räfsö finns en unik stadsnatur och har mer barlastväxtlighet än många andra ställen. På ön trivs i dag cirka 75 växtarter som kommit hit från fjärran land under segelfartygens tid.

Barlastjorden ses som en symbol för det egenartade kulturarvet och öns internationella historia.

Juliste jossa esitellään painolastikasveja
Den skarpsynta kan hitta de här barlastväxterna i Räfsöjorden. Juliste jossa esitellään painolastikasveja Bild: Yle Räfsö
Violetteja ja keltaisia kukkia
I över raden: stor sötväppling och oxtunga, på nedre raden: stånds och nicktistel. Källan: Wikipedia / stor sötväppling: Bouba, roxtunga och stånd: Christian Fischer, nicktistel: Kristian Peters. Violetteja ja keltaisia kukkia Räfsö,Stor sötväppling,Nicktistel,Stånds,Oxtunga
Grafikdekoration
Grafikdekoration dekoration,Grafik,egenland_pisarat

Källa: Kertomusten Reposaari , Riina Haanpää och Eeva Raike (2018).

Översättning: Eva Pursiainen

Bild av Finlands karta, med Räfsö utmärkt.
Genom att klicka på bilden kommer du till en karta där du kan se alla Egenlands resmål. Bild av Finlands karta, med Räfsö utmärkt. Bild: Yle Räfsö


Egenland – en kulturreseguide till Finland

  • Ni, publiken, har tipsat oss om udda platser, spännande personer och roliga evenemang som skulle förtjäna mer uppmärksamhet.
  • Hittills har vi fått in mer än 2000 tips av er, och vi väljer ut de mest intressanta av dem.
  • Första säsongen av det tvåspråkiga tv-programmet på tio avsnitt finns på Yle Arenan.
  • Alla resmål finns listade på den här kartan.
  • Artiklar om alla destinationer i denna kulturreseguide finns på Svenska Yles webbsida.
  • Man kan tipsa om nya resmål genom att klicka här!

Ändring 18.5.2019: Bytt ut rubriken och tillsatt innehåll.