Hoppa till huvudinnehåll

"Det har aldrig varit enkelt att hitta den nordiska rösten i Europa" - Matilda af Hällström lämnar Bryssel för riksdagens korridorer

Matilda af Hällström på kontoret i Bryssel
Dags för delbokslut. Matilda af Hällström startade upp Nordiska rådets verksamhet i Bryssel. Matilda af Hällström på kontoret i Bryssel Bild: Rikhard Husu / Yle Nordiska rådet,Matilda af Hällström

De nordiska länderna är stora tillsammans, säger Matilda af Hällström som lämnar Nordiska rådets Brysselkontor. Nu tar hon över som internationell sekreterare för Samlingspartiet.

Bryssel

Då Svenska Yle träffar Matilda af Hällström är hon i färd med att ställa i ordning på Nordiska rådets kontor i Bryssel. I en tjock mapp finns ett och ett halvt års arbete dokumenterat i noggrann detalj.

Målet är att en framtida efterträdare ska ha det väl förspänt säger af Hällström som själv var med om att starta upp verksamheten vid Brysselkontoret.

- I och med att jag startat verksamheten så behöver man inte börja från noll, man börjar inte börja från tomt bord.

Arbetet vid Brysselkontoret har varit både hektiskt och givande. Förutom regelrätt lobbying har af Hällström ägnat sig åt representation samt tjänstemannauppdrag i vanliga medlemsärenden.

Ett övermäktigt uppdrag kunde någon säga.

- Det är ganska svårt för en person att vara allt det här och inte arbeta ihjäl sig, medger hon.

Idén till nordiskt kontor kom till på 90-talet

Idén om ett nordiskt kontor i Bryssel går tillbaka till början av 90-talet. Initiativet kom ursprungligen från nordiska rådets konservativa grupp.

Det krävdes ändå närmare ett kvartssekel för att ta idén från skissbordet till verkligheten.

Vid sin session år 2016 beslöt rådet med knapp majoritet att starta verksamheten i Bryssel som ett treårigt projekt. Att en stor del av rådets medlemmar motsatte sig planerna har sitt sin prägel, berättar af Hällström:

- Jag gick ju in med den attityden att jag måste bevisa att det finns ett mervärde i att nordiska rådet har ett Brysselkontor eftersom det låg på så tunn is.

På jakt efter "den nordiska nyttan"

Delvis kan skepsisen ha bottnat i att man vid Nordiska rådet haft svårt med att definiera vad verksamheten i Bryssel ska gå ut på, tror af Hällström som fick fria händer att definiera sin egen arbetsbild.

- Jag hade ju ingen arbetsbeskrivning utan fick arbeta helt fritt med att etablera kontorets verksamhet.

Att hitta "den nordiska nyttan" har varit en ledstjärna i af Hällströms arbete i Bryssel.

- Som vilken som helst institution så måste det finnas behov an ens verksamhet. Man ska inte finnas för att man alltid har funnits.

Tillsammans är de nordiska länderna stora

Men varför ska Nordiska rådet alls vara representerat i Bryssel? Räcker det inte med att medlemsländerna är representerade i EU genom sina regeringar och Europaparlamentariker?

Har Norden råd med att låta bli att utnyttja sin gemensamma styrka? kontrar af Hällström.

- Tillsammans har Finland, Sverige och Danmark 46 Europaparlamentariker. Det är betydligt fler än vad många medlemsländer har inom EU och därför finns det ett mervärde i att sitta ned och diskutera olika positioner.

Har du exempel på frågor där man har haft eller kunde ha nytta av att sitta tillsammans?

- Jag tror att skogspolitik är ett område, även om det kan låta som en klyscha. Det är ett faktum att speciellt finsk och svensk uppfattning om vad skog är skiljer sig fullständigt från andra europeiska länders uppfattning.

Försöken att slopa geoblockeringen av medieinnehåll inom Norden är ett annat exempel på en fråga där mer dialog mellan nordiska rådet och EU-parlamentet hade varit på sin plats, konstaterar af Hällström.

Går det att finna en gemensam nordisk position?

Samtidigt som af Hällström framhäver de fördelar som hänger ihop med det nordiska samarbetet så sticker hon inte under stol med det faktum att Norden består av en brokig skara länder.

Två av länderna, Norge och Island, hör inte till EU samtidigt som Sverige och Danmark i egenskap av EU-länder valt att stanna utanför euron. Säkerhetspolitiskt har Norge, Danmark och Island valt att gå med i Nato medan Finland och Sverige stannat utanför.

- Om man gjorde en tabell skulle det vara svårt att finna en gemensam position, säger af Hällström.

Istället för att avskräckas av de politiska och nationella skillnaderna så borde Nordiska rådet inom EU etablera en position som återspeglar mångfalden i Norden.

- Vi har parlamentariker som driver helt olika positioner och då borde Nordiska rådet istället för att vara en instans som påverkar Europaparlamentet sträva efter mer samarbete mellan två parlamentariska institutioner, säger af Hällström.

- Det finns ett otroligt mervärde av att veta vad andra har för position och om man då råkar ha en gemensam position så kan man köra det, och om man inte har det så finns det ändå ett mervärde i att veta vad andra tycker.

Har EU utmanövrerat Norden?

Överlag genomgår det nordiska samarbetet något av en identitetskris som hänger ihop med att EU stärkt sin roll inom många områden vi kommit att betrakta som typiskt nordiska, påpekar af Hällström.

- Fred är kanske det främsta exemplet: Det är EU som får Nobels fredspris och inte Norden trots 200 år av intern nordisk fred.

- Samtidigt har vi nordiska passunionen som totalt ersätts av Schengen och den nordiska gemensamma arbetsmarknaden som ersätts av EU:s inre marknad.

Enligt af Hällström har den nordiska debatten om EU också präglats av synen på Norden och EU som varandra uteslutande alternativ.

Det är EU som får Nobels fredspris och inte Norden trots 200 år av intern nordisk fred

- I folkomröstningarna på 90-talet i Sverige, Finland och Norge så handlade ju debatten ofta om att välja nordiskt samarbete och rösta nej till EU-medlemskap eller att välja det europeiska och i princip säga nej till det nordiska.

De historiska skillnaderna i inställningen har varit en bidragande orsak till att det varit svårt för de nordiska länderna att hitta en gemensam europeiska linje.

- Det har aldrig varit enkelt att hitta den nordiska rösten i Europa.

Vem får kalla sig ett nordiskt land

Efterhand har diskussionen om vilka länder som räknas till Norden också blivit mer framträdande, påpekar af Hällström.

Speciellt påtaglig blir diskussionen vid de bord där Norge och Island inte får sitta med.

- Man talar om NB6 alltså de tre nordiska länderna och de tre baltiska länderna. Så har det funnits Hansa-league initiativet med de nordiska och baltiska länderna samt Holland och Irland, beskriver af Hällström de nya samarbetskonstellationer som uppstått.

Hurdan är uppfattning om de nordiska länderna här i Bryssel? Vet man vad de nordiska länderna är?

- Mycket varierande. Speciellt frågan om huruvida Estland hör till Norden har jag fått flera gånger, och frågan om Skottland har också kommit ett par gånger. Norden uppfattas nog på ett annat sätt utanför Norden än i Norden.

Det nordiska varumärket lever starkt

Styrkan av det nordiska varumärket har varit en av de positiva insikterna för Matilda af Hällström som nordisk lobbyist.

- Det som är intressant är att allt som är nordiskt säljer här. Den lokala ekobutiken sätter ä-prickar på FARM så det bli FÄRM för att det säljer. Folk vill ha nordiska saker, det spelar nästan ingen roll vad det är.

Allt som är nordiskt säljer bra här. Folk vill ha nordiska saker, det spelar nästan ingen roll vad det är

- Men det finns en stor skillnad på nordisk branding och det institutionella samarbetet som är rådet och ministerrådet och det här gäller tyvärr inom Norden och utanför Norden, fortsätter af Hällström.

Internationella frågor i riksdagen

Då Svenska Yle träffar Matilda af Hällström i Bryssel har beskedet om att sju partier inom centerkonservativa EPP kommer att kräva att ungerska Fidesz utesluts ur gruppen precis kommit.

Det är ett exempel på den typ av frågor som kommer att ligga på af Hällströms bord i hennes nya jobb internationell sekreterare för Samlingspartiet.

Hur klar bild har du av det du ska göra?

- En ganska klar bild. Det handlar om att bistå med allt som har en internationell dimension, speciellt utrikesutskottet och försvarsutskottet men även andra internationella engagemang, allt från Parlamentariska östersjökonferensen till Nordiska rådet.

Hur mycket kommer arbetet att kretsa kring nordiska frågor?

- Det är svårt att säga men antagligen ganska mycket. Om man ser på olika parlamentariska samarbeten globalt så är Nordiska rådet det enda där det finns ordentliga politiska grupper och jag tror att det är viktigt att vara aktiv.

Det bubblar på ordentligt i riksdagen just nu. Hur känns det att börja jobba där mitt i den mest intensiva fasen av riksdagsperioden?

- RIksdagen som arbetsmiljö är spännande. Precis som du säger finns det många öppna frågor, även det är frågor som inte hör till min tomt över huvud taget.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes