Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Hur vill partierna reglera gruvindustrin så att också Finland gynnas?

Gweir Byrkjeland som serietidningsbild på sitt arbetsrum med pratbubbla med texten "Reglera gruvdrift?"
Geir Byrkjeland funderar över gruvindustrin i Finland. Gweir Byrkjeland som serietidningsbild på sitt arbetsrum med pratbubbla med texten "Reglera gruvdrift?" Bild: Svenska Yle val,riksdagsval,politik,Fråga,samhälle,gruvdrift

Geir Byrkjeland, publikarbetare i Världsarsvporten i Korsholm funderar över hur partierna vill att gruvdriften i Finland ska regleras.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Det bryts mer metall än någonsin tidigare i Finland. Men de inhemska bolagen lyser med sin frånvaro.

Orsaken är att verksamheten är så pass dyr.

Många har därför funderat om alla pengar som finns inom gruvindustrin i Finland försvinner bort från landet, så också Geir Byrkjeland.

– Det som jag på riktigt undrar är hur partierna ska arbeta för att gruvindustrin blir mer reglerad så att malmen som finns i Finland utvinns på ett sådant sätt så att den också gagnar Finland.

Av partierna har vi fått svar från alla, förutom Blå Framtid.

Vi har också talat med Olav "Juffi" Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi samt Rasmus Blomqvist, verkställande direktör för ett prospekteringsbolag.

Såhär svarar riksdagspartierna på frågan om gruvindustrin

Blå framtid: Har inte svarat på frågan.

Centern: Centern publicerade för ett tag sedan sin gruvdriftspolitiska linje. Grundtanken är att Finland bör vara en föregångare vad beträffar hållbar gruvdrift. Gruvdriften bör utvecklas ansvarsfullt med både miljö, markägare och invånare i åtanke. De områden som nyttjas av gruvindustrin bör återställas efter avslutad produktion. Återställningen får gärna ske redan under produktionsskedet. Centern för fram att gruvdriftens miljöpåverkan gottgörs med en form av ekologisk kompensation. Genom en sådan kan vi bevara naturens mångfald. För att minimera gruvornas påverkan på omgivningen anser Centern att miljöskadeförsäkringssystemet bör förnyas. Innan gruvdriften påbörjas styrs de insamlade försäkringsavgifterna till en naturfond som täcker eventuella föroreningar, olyckor eller konkurser. Kommunerna bör ha möjlighet att bestämma ifall gruvdrift är möjlig på orten. Ifall den nuvarande lagstiftningen inte tryggar kommunens vetorätt, bör lagstiftningen skrivas om för att både klargöra och förstärka kommunens roll i frågan.

De gröna: Vi vill förnya den finska gruvlagstiftningen och fastställa nya tydliga ramar för gruvdriften. Mineraltillgångarna är vår gemensamma egendom och vi bör få en tillräcklig kompensation för nyttjandet av dem. Därför har vi föreslagit en brytningsskatt för gruvföretagen. Malmbrytning på naturskyddsområden bör förbjudas och lagen bör styra gruvdriften mot ökad hållbarhet vad beträffar vattenrisker, miljöskydd och kretsloppsekonomi.

Kristdemokraterna: Lagstiftningen för gruvindustrin måste förnyas. Vi behöver en starkare reglering speciellt gällande ansvaret för miljöskador och övervakningen. Det är viktigt att se till, att det inte uppstår miljöskador som staten sedan måste ersätta. KD vill också införa en gruvskatt där gruvföretagen skulle betala royalties för de mineral man utvinner. En fungerande gruvskatt behövs så att de stora internationella gruvbolagen inte kan roffa åt sig vinsterna från Finlands naturtillgångar.

Samlingspartiet: Vår utgångspunkt är att miljöskadornas efterarbete inte ska belasta samhället. Samlingspartiet anser att avgifternas storlek och miljöskyddets täckning bör noggrant utredas under följande regeringsperiod. Finland bör få en tillräcklig kompensation för de icke-förnybara mineralerna som bryts. Vad beträffar helhetsbilden bör vi också se ifall gruvorna depositioner är på rätt nivå.

Sannfinländarna: Först och främst genom att öka på de företagsspecifika depositionerna för att rätta till eventuella miljöskador. Samtidigt kan vi också avstå från miljöförsäkringen som berör alla. Gruvsektorn är en väsentlig framtida sysselsättningskälla för hela Finland. Batteriindustrin öppnar nya möjligheter för den finska gruvindustrin. I Finland finner vi alla ovanliga råmaterial och kemikalier som batteriindustrin nyttjar. När också vidarebearbetningen säkras via Brahestads och Torneås stålindustrier höjer vi på den nationella ekonomins rörelsemedel. Hela den metallurgiska industrins framtid är redan nu under hård press av EU:s klimat- och energipolitik. Därför ska vi inte ytterligare öka bördan för gruvindustrin. Det är också viktigt att minnas att i enlighet med den rådande gruvdriften som stipulerats av EU bör vi inte förbjuda malmbrytning i vare sig Naturaområden eller våtmarksområden. Den nuvarande provborrningstekniken lämnar inga bestående spår i naturen.

Socialdemokraterna: SDP anser att gruvlagstiftningen bör förnyas. SDP vill frångå inmutningsprincipen och utgångspunkten bör vara att mineralfynd är statens egendom, som staten kan sälja vidare mot ersättning. Miljöansvaret i gruvverksamhet behöver klargöras. Skyddade naturområden ska respekteras, att upphäva Natura-skydd är inte ett alternativ.

Svenska folkpartiet: Gruvindustrin är en viktig del av Finlands ekonomi. Samtidigt har vi brister i lagstiftningen för att kunna garantera att mark för gruvor inte överlåts till spekulanter utan tillräcklig uppföljning. Det har också funnits stora brister i hur privata aktörer visat miljöhänsyn, och alarmerande rapporter har hörts. Det här vill vi åtgärda så att man framöver på ett hållbart sätt kan utnyttja de naturresurser som finns i Finland, med tillräcklig miljöhänsyn.

Vänsterförbundet: Vi vill förnya den finska gruvlagstiftningen. Vår utgångspunkt är att den rikedom som finns i marken tillhör medborgarna och samhället. De företag som idkar gruvdrift bör betala en tillräcklig kompensation för nyttjandet av vår nationella egendom samt orsakandet av miljöskador. Kommunerna bör ha rätt att besluta om de tillåter gruvdrift på deras område eller inte. Att leta efter malm i naturskyddsområden bör förbjudas. Proceduren för miljökonsekvensbedömningen ändras så att staten ansvarar för bedömningen och företaget som idkar gruvdriften står för kostnaderna. Inom gruvindustrin bör man också ta i beaktande det sociala ansvaret genom att grunda en fond som kan användas för att stödja gravplatsens framtid om gruvindustrin upphör eller gruvbolaget går i konkurs. Kulturella minoriteters samt religiösa samfunds specialintressen bör tas i beaktande beslut som gäller gruvdrift.

"Finland måste vara lockande för internationella investeringar"

Olav Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi, har fått ta del av partiernas svar.

Såhär analyserar han svaren:

- Jag tycker att de är rörande överens. Jag hoppas att det här kommer att tas upp som en ordentlig diskussion inför riksdagsvalet, eftersom det finns så många etiska frågor som ligger bakom.

Eftersom gruvindustrin är så dyr är det enbart stora rika aktörer som klarar av och vågar investera ordentligt i gruvindustrin, säger Eklund. Och dessa finns inte inom landet, fortsätter han.

- Om det ska beredas nya gruvlagar så måste det ses till att Finland fortfarande är lockande för internationella investeringar.

Olav Eklund, professor i geologi vid Åbo Akademi
Olav Eklund. Olav Eklund, professor i geologi vid Åbo Akademi Bild: YLE/ Niclas Lundqvist olav eklund

Gruvlagen i Finland är från 2011 och Rasmus Blomqvist, VD för malmletningsbolaget Fennoscandian Resources, berättar att ingen gruva har öppnats sedan den nya gruvlagen trädde i kraft.

- Inom den här månaden kommer gruvbolaget Sotkamo Silver starta upp sin verksamhet, det är den första gruvan som startas med den nya gruvlagen.

Alla pengar och mineraler försvinner inte från Finland även om gruvbolagen har en utländsk ägare

Försvinner då alla pengar och mineraler från Finland om gruvbolagen har utländska ägare?

Det anser varken Eklund eller Blomqvist.

- Den kanske största missuppfattningen inom gruvindustrin är att utländska bolag tar våra mineraler, men faktum är att det redan i malmletningsskedet används mycket finländsk arbetskraft genom att anställa geologer, fältpersonal och fixa borrningar som exempel. Nästan allt det görs av finländsk arbetskraft och finländska entreprenörer, förklarar Blomqvist.

Även kommuner gynnas av en gruvindustri, säger Eklund.

- I Kittilä i Lappland finns ett stort internationellt bolag som driver Europas största guldgruva. Det här bolaget är en större skattebetalare i kommunen än vad hela turismindustrin är, och det är stora pengar.

Karta över norra Finland och grannländer med Kittilä och Rovaniemi utmärkta
Kittilä kommuns största skattebetalare är gruvbolaget som utvinner guld i kommunen. Karta över norra Finland och grannländer med Kittilä och Rovaniemi utmärkta Bild: Yle Kittilä,Lappland,Rovaniemi

EU vill ha egen batteritillverkning inom unionen och inte vara beroende av andra länder och aktörer

I Europa är man beroende av batteriindustrin i Asien. Det oroar EU, som vill vara självförsörjande på batterier och ackumulatorer.

Vad betyder det här då konkret?

- EU vill vara oberoende av Asien och USA, men naturresurserna finns i Finland och i Sverige, säger Eklund.

Det här leder till att många viljor krockar, fortsätter han.

- Hur mycket får känsloargument styra gruvdebatten, hur mycket får ekonomiska intressen för hela landet styra? Hur mycket ska vi tänka på jordklotets välbefinnande och hur mycket ska vi tänka på att EU hålls stabilt så att en plötslig handelsblockad inte gör att EU blir helt utan komponenter?

Många känsloargument existerar i samhällsdebatterna om gruvindustrin i Finland

Eklund tycker att det största problemet med gruvindustri-diskussionerna är att det blandas in så många känslor.

- Av någon underlig orsak har gruvindustrin blivit utsedd till gossen Ruda när det gäller industrin och miljön. Det här trots att vi vet att det finns stora problem i våra jordbruk som släpper ut för mycket näringsämnen och inom skogsindustrin som släpper ut icke-välkomna substanser i naturen.

- Den har specialtillstånd och får släppa ut mera än vad gruvindustrin får göra.

Han talar då om exempelvis NIMBY-fenomenet (not in my backyard på engelska) som enligt honom har spridit sig till hela Norden.

- Det betyder att jag vill ha grön energi, jag vill ha de bästa mobiltelefonerna, men de ämnen som behövs för allt detta ska tas någon annanstans ifrån än Finland.

Det här tycker Eklund är en paradox.

- Dels vill människan ha allt, dels är människan miljömedveten och vill ha ner koldioxidutsläppen. Men när man kommer till frågan, varifrån ska vi ta allt material vi behöver rycker folk på axlarna.

- Då kan man säga att det är samma sak som att man godkänner import från suspekta områden, blodsmalmer från Afrika eller import från Kina där arbetsförhållandena är undermåliga för gruvarbetarna. Det ser jag som direkt omoraliskt.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Vad funderar du på inför riksdagsvalet?

Alla kontaktuppgifter behandlas konfidentiellt, och raderas efter valet.

Läs mera:

Utländska lastbilar hämtar metall ur finländsk gruva

Det bryts mer metall än någonsin i Finland - men de inhemska bolagen lyser fortfarande med sin frånvaro

Lejonparten av alla gruvor i Finland är fortfarande i utländsk ägo och på lång sikt är det också de utländska bolagen som kammar hem vinsten. Är Finland Europas Kongo?

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val