Hoppa till huvudinnehåll

Diabetiker tröttnade på att vänta - Valvira inte glad över hemlagade, konstgjorda bukspottskörtlar

Insulinpumpen har underlättat Marias vardag med diabetes.
En insulinpump. Insulinpumpen har underlättat Marias vardag med diabetes. Bild: Yle/Johanna Ventus Insulinpump,diabetes,insulin

Personer med diabetes har tröttnat på att vänta på utlovade tekniska hjälpmedel och har därför tillverkat egna, konstgjorda bukspottskörtlar. Tillsynsmyndigheten Valvira är oroad över detta, rapporterar Yle Uutiset.

Konstgjorda bukspottskörtlar har redan i flera år förutspåtts bli det verkliga genombrottet för behandlingen av typ 1-diabetes.

Vägen fram till en produkt som uppfyller alla kvalitets- och säkerhetskriterier har varit stenig, och nu har information på nätet om hur man själv tillverkar en sådan fått allt större spridning.

Helt konkret är det fråga om en apparat eller en kombination av flera apparater som klarar av att dosera rätt mängd insulin automatiskt, utan att användaren behöver räkna kolhydrater eller bedöma hur mycket insulin som ska doseras i olika lägen.

Användarens uppgift blir endast att serva apparaterna.

Apparaten blir inte utmattad av allt mätande

Yle Uutiset har intervjuat Ella Kähönen med diabetes av typ 1, vars sambo tillverkat en konstgjord bukspottskörtel till henne med hjälp av instruktioner på nätet.

Vid denna typ av diabetes producerar bukspottskörteln inget insulin eller alternativt mycket lite av hormonet i fråga. Insulin måste därför tillföras kroppen utifrån.

Apparaten räknar med fem minuters mellanrum ut insulinbehovet utgående från sockervärdet. På mindre än ett år har apparaten doserat insulin nästan 20 000 gånger till Kähönen.

På ett dygn kan apparaten, utan att tröttna, fatta exempelvis 288 vårdbeslut för användaren - något som vore mycket påfrestande för en människa.

Ella Kähkönen som lider av diabetes typ 1.
Ella Kähönen. Ella Kähkönen som lider av diabetes typ 1. Bild: Kalle Purhonen / Yle diabetes

Kähönen hörde tidigare till de två tredjedelar av alla personer med diabetes 1 som inte lyckats stabilisera sockervärdena till en eftersträvad nivå.

Hon säger i intervjun att hon därför blev eld och lågor när hon hörde om instruktionerna på nätet - som var tillgängliga för alla.

Vården förbättras - men för långsamt, tycker många

När en människa äter någonting sönderfaller kolhydraterna i maten till socker och utsöndras i blodet. En frisk människas bukspottskörtel producerar då insulin, som transporterar sockret till cellerna.

I samband med detta sjunker blodets sockerhalt - men inte hos diabetiker. Deras sockernivåer stiger och cellerna blir utan det socker de behöver.

På 1920-talet upptäckte man insulinets betydelse vid diabetes - och vården, som dittills byggt på att mer eller mindre svälta ihjäl patienten, revolutionerades. Sjukdomen var efter det inte längre en dödsdom.

Trots att vården utvecklats oerhört mycket sedan dess riskerar diabetiker fortfarande oftare än andra människor att drabbas av bland annat hjärtinfarkter, blodcirkulationsstörningar i nedre extremiteterna och komplikationer i njurarna och ögonen.

Ella Kähönen berättar att hennes blodsockervärden nästan aldrig var idealiska innan hon fick sin konstgjorda bukspottskörtel.

Då blodsockret var för högt led hon av trötthet och på nätterna kunde sockervärdet bli alldeles för lågt - ett tillstånd som kan vara livshotande.

diabetes
Kurvan för Ella Kähönens blodsockervärden påminde tidigare om en berg- och dalbana. diabetes Bild: Kalle Purhonen/Yle diabetes

Kähönen har några gånger i sitt liv vårdats på sjukhus på grund av förgiftningstillstånd, ketoacidos. Det är ett livshotande tillstånd som inträffar vid brist på insulin.

Innan hon fick tillgång till sin konstgjorda bukspottskörtel måste hon flera gånger per dag mäta blodsockret, räkna ut hur mycket kolhydrater hon inmundigat och därefter räkna ut mängden insulin hon behöver.

Sambon Kimmo Venäläinen tog tag i saken på uppmaning av Kähönen. Han började med att studera en sajt som gav upplysningar om hurudana redskap man behöver för systemet.

Det tog en vecka för honom att läsa in sig på ämnet och därefter två veckor att bygga ihop systemet.

Diabetiker tar saken i egna händer

Det finns nu ett färdigt kodat system med öppen källkod på nätet där man kan mata in sina egna värden och andra uppgifter.

Bakom sajten finns personer med diabetes och anhöriga till personer med diabetes som blivit frustrerade av allt väntande och själv velat åstadkomma olika tekniska lösningar som underlättar vården.

Rörelsen #wearenotwaiting (Vi väntar inte längre) bildades av personer som anser att de alltid tvingas vänta för länge på ny teknik.

Nightscout-programmet var det första steget på vägen. Med hjälp av det kan patientens blodsockeruppgifter överföras till nätet, så att närstående personer kan följa med läget hela tiden.

När programmet kom till fanns ännu ingen motsvarande kommersiell produkt som klarade av det samma.

Enligt Valvira kan man inte hindra människor från att använda sig av dylika tekniska lösningar - men det sker på eget ansvar

Nightscout underlättade livet för exempelvis föräldrar till barn med diabetes. Ett litet barn kan inte själv berätta om något är på tok på grund av blodsockret eller följa med sina egna värden.

Också den nattliga övervakningen underlättades av att programmet visade om det barn som verkade sova djupt i själva verket var medvetslöst.

Näst i tur stod bland annat larm som varnar tillräckligt högljutt för lågt blodsocker och en sajt som räknar ut hur mycket insulin som ska införas eller kolhydrater som ska ätas för att blodsockret ska hållas stabilt.

Vid samma tider togs insulinpumpar i bruk. De första pumparna var fästa vid användaren som själv måste portionera ut rätt mängd insulin genom att trycka på en knapp.

Uppfinningarna kopplades samman och blev småningom ett system känt under namnet OpenAPS, som ger vem som helst information om hur man kan tillverka en konstgjord bukspottskörtel.

Behövs flera apparater som kopplas samman

För en konstgjord bukspottskörtel behövs en insulinpump, glukossensor och telefonapp samt en algoritm som är öppen för alla. Dessutom behövs en vanlig blodsockermätare för att kalibrera glukossensorn.

Den konstgjorda bukspottkörteln administrerar insulin med hjälp av insulinpumpen. Glukossensorn avläser blodsockernivån var femte minut och skickar sockervärdena till smarttelefonen.

Telefonappen länkar samman pumpen och glukossensorn och tolkar de värden som sensorn skickar in. Appen fattar beslut om insulindoser med hjälp av algoritmer och ger order till insulinpumpen via en trådlös uppkoppling.

Venäläinen och Kähönen intervjuas i diabetes-artikel
Ella Kähönen och sambon Kimmo Venäläinen. Venäläinen och Kähönen intervjuas i diabetes-artikel diabetes

Den första veckan efter att Ella Kähönen tagit i bruk systemet måste hon vara redo att reagera på systemets förfrågningar, också nattetid, för att apparaten skulle lära känna hennes personliga värden och behov.

Applikationen bad användaren att alltid godkänna besluten innan den styrde pumpens verksamhet. Efter en vecka började systemet fungera självständigt.

För närvarande vill apparaten ha information om mängden kolhydrater som intagits, i övrigt fungerar den med hjälp av data som den själv samlat in.

Ella Kähönens sockervärden är numera för det mesta idealiska.

Gruppen bakom den öppna koden litar på att systemet är säkert och att en apparat är mera pålitlig än en människa i att utföra räkneoperationer.

Ingen kommer heller åt att koda om programmet på sidan även om källkoden är öppen, poängterar gruppen.

Kähönens läkare nöjd med vårdbalansen - Valvira bekymrad

Kähönens diabetesläkare Timo Korhonen visste inget om ibruktagandet av en konstgjord bukspottskörtel innan hans patient väl kom till mottagningen.

Korhonen säger att vårdbalansen utvecklats från det dåliga till det goda. Han tror att systemet ökat på Kähönens motivation att sköta om sig själv.

Den största risken ligger enligt diabetesläkaren i att patienten inte sköter sin sjukdom. Han lyfter på hatten för dem som finner hjälp av systemet och som kan konstruera det själv - men rekommenderar inte det för sina patienter.

Det är oklart hur många i Finland som använder sig av en konstgjord bukspottskörtel eftersom det inte förs någon statistik på det. Det torde ändå handla om tiotals användare.

Den största risken ligger enligt diabetesläkaren i att patienten inte sköter sin sjukdom.

Tillstånds- och tillsynsmyndigheten Valvira är bekymrad över ansvarsfrågorna kring självkonstruerade hälsovårdsapparater.

Samtidigt kan man enligt Valvira inte hindra människor från att använda sig av dylika tekniska lösningar. Men det sker på eget ansvar, påpekar man.

Enligt Valvira kan det uppstå problem om något händer. Ansvarsfrågorna blir mer komplicerade av att någon konstruerar en konstgjord bukspottskörtel som en god gärning och inte i syfte att förtjäna pengar på det.

Om någon bad om ersättning för jobbet skulle det enligt Valvira vara fråga om lagbrott.

Valvira hoppas på lite mer tålamod

Valvira kommer att kontakta och varsko tillverkare av insulinpumpar och glukossensorer, vars produkter kan tänkas användas i sammanhanget. De kan i värsta fall bli ansvariga för olyckor som sker med konstgjorda bukspottskörtlar.

Vid Valvira önskar man tålamod av patienterna. Tekniken tros inom de närmaste åren bringa lättnad i saken och göra slut på behovet av självkonstruerade apparater.

Det har nu kommit ut en konstgjord bukspottskörtel på marknaden, MiniMed 670, och såväl läkare som Valvira önskar att diabetiker övergår till att använda den i stället för de självkonstruerade.

Den nya kommersiella modellen tros passa särskilt dem som har stora variationer i blodsockernivåerna och som haft svårt att uppnå en bra vårdbalans.

Apparaten är också så dyr att den inte ligger inom räckhåll för alla som skulle behöva den.

Gruppen bakom den öppna koden påpekar att man hjärtans gärna övergår till att använda ett kommersiellt system så fort som ett fungerande sådant finns. I väntan på det önskar man mer dialog och samarbete med Valvira.

Texten bygger till stora delar på Yle Uutisets artikel "Diabeetikot kyllästyivät odottamaan ja rakensivat omat keinohaimansa – Valviraa huolettaa, kuka ottaa vastuun" av Emilia Korpela.

Övriga källor: Diabetsförbundets tidning Diabetes, Dagens medicin/diabetes.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes