Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Partierna är oense i miljöfrågan - så här tänker de

Gymnasisten Josefine Rajamäki i Replot i skolans matsal som rastrerad serietidningsbild med pratbubbla och texten "klimatstrategier?"
Josefine Rajamäki vill veta var partierna står i miljöfrågan. Gymnasisten Josefine Rajamäki i Replot i skolans matsal som rastrerad serietidningsbild med pratbubbla och texten "klimatstrategier?" Bild: Svenska Yle / Sofie Gammals. Grafik: Lasse Grönroos Gymnasium,politik,val,Fråga,josefine rajamäki

Josefine Rajamäki i Replot går i gymnasiet och är orolig över klimatet och hon vill veta hur partierna tänker i klimatfrågan.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Frågor har skickats in till oss och vi har sedan ställt dem till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Att “någonting” behöver göras för miljön och att “någon” är den som ska göra det är de flesta överens om, men exakt vad och hur är en annan femma.

Professor Mikael Hildén vid Finlands miljöcentral svarar på Josefines fråga.

Professor Mikael Hildén med blå jacka och glasögon mot vit himmel.
Professor Mikael Hildén vid Miljöcentralen är rädd att kompromissande urvattnar miljömålen. Professor Mikael Hildén med blå jacka och glasögon mot vit himmel. Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos Närings-, trafik- och miljöcentralen,forskare,professor,mikael hildén

Åtta riksdagspartier kom i december överens om en linjedragning där de alla var överens om att Finland ska vara ambitiöst och satsa på miljömål.

Man beslöt sig också för att Finland ska vara aktivt på europeisk nivå för att arbeta för ett samhälle som använder så litet fossila bränslen som möjligt.

Utmaningen är att vi inte har så gott om tid

- Men sedan när man går in i detaljerna så finns det olika synpunkter på hur man ska komma dit, konstaterar Hildén.

Men hur ska då Josefine och andra väljare göra om de vill att deras röst i riksdagsvalet gynnar miljön så mycket som möjligt?

Eftersom den omställning som vi talar om är så pass stor så finns det inte bara en enda lösning utan det finns många olika vägar att gå enligt Hildén.

- Man kan inte säga att någon har den slutgiltiga lösningen, att ett enda parti skulle ha monopol på den rätta lösningen. Det handlar som alltid i politik om kompromissande mellan olika målsättningar, säger Hildén.

- Frågan är närmast att när låter man de andra målsättningarna dominera så mycket att vi inte i praktiken kommer vidare med klimatåtgärder, säger han.

De flesta partierna är ändå överens om att någonting borde göras och att det är bråttom.

Kolkraftverk nära Bergheim i Tyskland i mars 2012
Kolkraftverk bör stängas innan de faller ihop. Kolkraftverk nära Bergheim i Tyskland i mars 2012 Bild: EPA/OLIVER BERG koldioxidutsläpp

Partierna konstaterar ändå i samma veva att Finland är ett så litet land att vårt klimatavtryck globalt sett blir väldigt litet.

Därför borde Finland föregå med gott exempel och vi kan dra nytta av att kunna vara världsbäst på miljöteknik och exportera de här innovationerna till de stora miljöbovarna som t.ex. Kina.

Hur kan politiker lova att någon annan tar fram innovationer?

Men hur kan politikerna lova att Finland ska komma på innovationer som löser miljöproblemen? Och dessutom uppfinningar som vi kan sko oss på genom att exportera dem till Asien och Afrika?

Finns det ens köpare för alla innovationer?

Hur kan man lova sådant som är beroende av att någon annan, bakom sitt ritbord, kommer på de där miljövänliga grejerna som faktiskt fungerar i praktiken?

- Det stämmer förstås att politiker inte kan lova att vi inom tio år uppfinner någonting som löser alla problem.

- Men en politiker kan lova att man ser till att det finns förutsättningar för att göra forskning och för en krävande hemmamarknad som testar de här produkterna innan man börjar marknadsföra dem internationellt, säger Hildén.

Nainen halaa puuta
Alla bryr sig om miljön, men vissa mer än andra. Nainen halaa puuta Bild: Marnie Burkhart hållbar utveckling,miljö,träd,Kram

Hildén tror att partierna faktiskt har en genuin vilja att hitta lösningar, men han hänvisar också till 16-åriga skolstrejkande Greta Thunberg i Sverige som säger att partierna inte gör tillräckligt.

Här uppstår då frågan när kompromissandet urvattnar alltihop och man bara stampar på stället.

- Utmaningen är att vi inte har så gott om tid. Skulle vi ha oändligt med tid för den här omställningen så skulle många av de här åtgärderna vara lättare men nu när man försöker komprimera det till drygt tio år så blir utmaningarna större, säger han.

Partiernas val- och miljöprogram kan du läsa själv här:

Användningen av fossila bränslen vill de flesta partierna avstå ifrån. Partierna vill också uppnå koldioxidneutralitet.

Partierna har dock olika tidtabeller om när det här ska ske.

De gröna vill ha koldioxidneutralitet senast 2030. Socialdemokraterna samt Samlingspartiet 2035. Centern vill ha koldioxidneutralitet senast 2045.

Avgasrör.
De flesta partier tycker att elbilar är en bra idé. Avgasrör. Bild: EPA/Alexander Ruesche avgaser

SFP vill att Finland frångår användningen av kolkraft och halverar oljeimporten fram till 2025.

Sdp säger att Finland bör vara “bland de första industriländerna” som avstår från användningen av stenkol.

Vilken betydelse har då ett tidsspann på fem eller tio år?

Är det bara politisk retorik och ett sätt att frisera målsättningarna på pappret för att det ser snyggare ut att lägga ribban några år före det konkurrerande partiet inför valet?

Om man alltid håller fast vid att allting ska kunna köras tills det faller ihop så betyder det att ett sådant land aldrig kan vara ett föregångsland

Mikael Hildén säger att det delvis är en fråga om retorik men att det nog är ganska viktigt.

- Om du har en stig mot ett kolneutralt samhälle som ska genomföras inom tio år eller tjugo år så betyder det nog att du på den tioåriga vägen måste fatta beslut snabbare och du måste komma på större lösningar, säger han.

Till exempel för hur man blir av med sådana lösningar som redan gjorts och hur man förändrar energiproduktionen i grunden.

Här avfärdar Hildén också Sannfinländarnas syn i deras valprogram där de tycker att man inte ska stänga fossila kraftverk och fabriker innan de kommit till vägs ände så att säga.

Först därefter ska de ersättas med miljövänliga alternativ tycker partiet.

- Alla förändringar kommer att göra någonting gammalt oanvändbart. Om man alltid håller fast vid att allting ska kunna köras tills det faller ihop så betyder det att ett sådant land aldrig kan vara ett föregångsland, säger Hildén.

Som exempel nämner han Östeuropa där största delen av miljöproblemen beror på att man kör fabrikerna tills de faller sönder.

De gröna och Vänsterförbundet har de ambitiösaste klimatmålen i sitt valprogram

De gröna vill slopa fossila bränslen, stenkol och torv på 2020-talet och naturgas och fossilt bilbränsle på 2030-talet. De vill att miljöskadliga stöd ska upphöra inom tio år.

De gröna vill också satsa 10 miljarder euro på att bygga ut tågnätet i landet under de följande 12-20 åren.

Efter 2030 ska endast miljövänliga bilar säljas i landet och bilskatten ska tills vidare avskaffas för elbilar som man annars också ska satsa mer på med fler laddningsstationer.

vihreiden pj Pekka Haavisto hiihtää
De grönas partiordförande Pekka Haavisto trivs i skidspåret. vihreiden pj Pekka Haavisto hiihtää Bild: Marko Oikarinen Pekka Haavisto

Skogsägare som låter skogen växa ska belönas och partiet vill införa rusningstrafikavgifter i städerna.

Vänsterförbundet har gått in för högt ställda klimatmål: partiet vill minska på skogsavverkningen, det vill snabbt förbjuda torven inom energiproduktionen och införa högre skatter på miljöovänliga bilar och fossila bränslen.

Vänsterförbundet vill att Finland skärper sina nationella utsläppsmål också om EU inte gör det.

Vänsterförbundet är det enda partiet som har så gott som lika högt ställda klimatmål som De gröna.

Sannfinländarna och Blå framtid skeptiska till nästan alla miljögärningar

Sannfinländarnas valprogram skiljer sig totalt från alla övrigas. De är skeptiska till nästan allt även om de försiktigt lyfter tummen upp för återanvändning och ny miljöteknologi som vi kan sälja till utlandet.

Sannfinländarna anser i det stora hela att allt är någon annans fel och att en finsk skorstenspipa är en miljögärning i sig själv.

Sannfinländarna är skeptiska till elbilar, biobränsle, solenergi och partiet tycker att Finland kan göra en miljögärning genom att stänga gränserna för invandrare och flyktingar.

En pojke i New Delhi står med avfall upp till midjan och söker efter saker som kan återanvändas.
Sannfinländarna tycker Finland inte behöver göra så mycket eftersom vi inte är den största miljöboven i världen. En pojke i New Delhi står med avfall upp till midjan och söker efter saker som kan återanvändas. Bild: EPA-EFE/RAJAT GUPTA plast,Indien,New Delhi,plastavfall,Nedskräpning,avfall,miljöförstöring,föroreningar,skräp,plastprodukter

Blå framtid var med i de åtta riksdagspartiernas överenskommelse om klimatfrågor i december.

Men när man tittar mer konkret på deras svar i klimatfrågor ställer partiet inte egentligen målen mycket högre än vad Sannfinländarna gör. Blå framtid är emot både höjd bränsleskatt och en skattereform kring bilarna.

Partiet vill inte heller minska på målet för skogsavverkning och går emot en snabb avveckling av energianvändningen av torv .

De vill inte heller styra finländarna att äta mindre kött och mjölkprodukter.

Däremot vill de - i motsats till sannfinländarna - gärna ändra på företagsstöden och avveckla sådana stöd som är skadliga för klimatet.

Jägarexamen för åttondeklassister och färggranna soptunnor

Vi kan lyfta fram några intressanta plock ur valprogrammen.

Både Samlingspartiet och Sannfinländarna vill förvara stenkol och torv för bråda tider som en säkerhetsåtgärd.

Svenska folkpartiet vill göra sig av med skarven och Centern vill erbjuda jägarexamen i skolorna för alla åttondeklassister.

Samlingspartiet vill att båtarnas bottenfärg ska begränsas till samma kopparmängd som i Sverige.

Samlingspartiet vill ha ett förbud att kasta återanvändbart skräp på soptippen och de vill se fler färggranna fina soptunnor i städer och kommuner.

Petteri Orpo taustalla violeteilla spoteilla valaistu näyttämösali.
Samlingspartiets partiordförande Petteri Orpo. Petteri Orpo taustalla violeteilla spoteilla valaistu näyttämösali. Bild: Yle / Inkeri Kuisma Petteri Orpo,Harju Community Centre,Samlingspartiet,Riksdagsvalet i Finland 2019,Partiordförande

De gröna vill förbjuda pälsnäringen men ge stöd för pälsfarmare att söka sig till nya yrken.

Sannfinländarna vill förbjuda religiös halal- och kosher-slakt för kött i Finland.

Dubbla och luddiga budskap av många partier

Socialdemokraterna har bland annat fått kritik för att de inte har lyckats ge ett svar på vad de egentligen tycker om att öka eller minska skogsavverkningen.

I Yles klimatenkät ger de inte heller några klara besked gällande bränsleskatt eller när det gäller att förbjuda försäljning av nya fossildrivna bilar.

Centern har som statsministerparti och dessutom det parti miljöministern för tillfället företräder, fått mycket kritik från både experter och miljöorganisationer för sin klimatpolitik de senaste åren - särskilt för hur de drivit målsättningen för ett ökat skogsbruk.

Centern lyfter gärna upp ny teknologi som lösningen på klimatfrågor och har inte särskilt höga klimatmål i form av begränsningar och förbud för att minska på utsläppen.

Samlingspartiet och SFP ger litet dubbla budskap i sitt valprogram. SFP vill till exempel ha mer tågförbindelser, men samtidigt ett tätt nätverk av flygfält.

SFP och Samlingspartiet är i en del frågor är klart drivande i klimatkampen, i andra inte alls.

De här partierna vill inte höja bränsleskatten, inte minska på skogsavverkningen och inte styra folk till att äta mindre kött och mjölkprodukter.

Tom Nylund gillar att röra sig i skog och mark.
Skogarna är stora kolsänkor som binder koldioxid. Tom Nylund gillar att röra sig i skog och mark. Bild: Black Sheep Design Oy Skog,Skogen,cykelsport,tom nylund

SFP kan inte heller säga om Finland borde följa Sveriges exempel och förbjuda inköp av nya fossildrivna bilar till 2030 - Samlingspartiet säger klart nej till det, men de ser elbilar som det bästa alternativet i framtiden.

Kristdemokraterna prioriterar inte klimatfrågorna

Kristdemokraterna har inte klimatfrågorna särskilt högt i sitt valprogram.

Partiet vill inte minska på skogsavverkningen, och driver inte heller ett förbud för energianvändningen av torv.

I bilfrågan kan KD tänka sig en skattereform men vill inte höja bränsleskatten eller förbjuda försäljningen av fossildrivna bilar.

Den klimatfråga Kristdemokraterna lyfter upp i Yles klimatenkät är att det är viktigt att ge fortsatt tillstånd för kärnreaktorer om ägarna ansöker om sådana.

En kemikaliefabrik i Kina
Tiden rinner ut. En kemikaliefabrik i Kina Bild: EPA/RYAN TONG factory

Elbilar och bränsleskatt

Bilismen är en svår fråga för flera partier. Trafiken står för en femtedel av utsläppen i Finland men bara Vänsterförbundet och De gröna är redo att höja bränsleskatten.

Scott McDonald har en elbil.
Laddningspunkt för elbilar i Ekenäs. Scott McDonald har en elbil. Bild: Yle/Tove Virta scott mc donald,Ekenäs

Hildén konstaterar att Finland inte just alls har någon egen bilproduktion så om de stora biltillverkarna tar fram lösningar som betyder att de från och med ett visst årtal i praktiken producerar enbart elbilar, då kommer bilparken i Finland också snabbt att bytas ut mot elbilar.

Läs mera:

Yles klimatenkät: De flesta partier är redo för en stor skattereform kring bilismen

Det måste bli billigare att både köpa och köra miljövänligare bilar, tycker de flesta partier. Men trafiken är bara en av flera stora klimatfrågor nästa regering måste ta tag i. I Yles klimatenkät svarar partiledarna på frågor om också utsläppsmål, skogsbruk och kärnkraft.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val