Hoppa till huvudinnehåll

Unga män nöjdare än man kunde tro: “Vi har ganska lite diskussion om det goda kring det manliga”

Två män sitter bredvid varandra vid ett bord och ser glada ut.
Två män sitter bredvid varandra vid ett bord och ser glada ut. Bild: Mostphotos/ Viktor Cap 2011 män,pojkar,ungdomar,studerande,leende,unga män

Enligt en enkät som Yle har låtit göra är en stor del av de unga männen i Finland nöjda med sitt liv. Pojkforskare Harry Lunabba är inte överraskad. Han menar att stereotypen av den underpresterande, inåtvända, olyckliga unga mannen snabbt faller sönder om man bara tar sig tid att tala med pojkarna.

39 procent av män i åldern 15-29 är mycket nöjda med sitt liv. Därtill är 51 procent rätt nöjda.

Den här statistiken går stick i stäv med bilden av den olyckliga unga mannen som ofta målas upp i samhällsdebatten.

Pojkar klarar sig på många olika sätt. Det finns pojkar både på toppen och på bottnen― Harry Lunabba, universitetslektor och forskare

Harry Lunabba som är universitetslektor i socialt arbete vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är ändå inte förvånad. Lunabba har forskat kring ämnet pojkar och unga män.

Hans erfarenhet är att synen på unga mäns tillvaro blir betydligt positivare om man inte stirrar sig blind på statistik utan istället talar med männen och frågar hur de själva upplever sin situation – vilket man har gjort i Yles enkät.

– Det vi ofta diskuterar i medier är ganska dystra perspektiv på pojkar som bygger på en ganska snäv analys. Tittar vi till exempel på medeltal bland pojkar och flickor och märker att pojkarna har lägre medeltal drar vi slutsatsen att det går dåligt för pojkarna. Sedan tittar vi inte på bredden och frågar inga följdfrågor.

Harry Lunabba, yliopistonlehtori, Helsingin yliopisto / Svenska social - och kommunalhögskolan
Harry Lunabba är universitetslektor i socialt arbete vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Harry Lunabba, yliopistonlehtori, Helsingin yliopisto / Svenska social - och kommunalhögskolan Bild: Jaani Lampinen / Yle expert

Följdfrågorna Lunabba är ute efter är bland annat vad som ligger bakom de här medeltalen, till exempel fördelningen.

– Det är ingalunda så att vi skulle ha en enhetlig fördelning bland pojkar. Pojkar klarar sig på många olika sätt. Det finns pojkar både på toppen och på bottnen.

Slappa pojkar, bråkiga pojkar och vanliga pojkar

Lunabba har i sina doktorsstudier undersökt hurudant stöd pojkar behöver i skolan. I avhandlingen talar han om tre kategorier av pojkar: slappa pojkar, bråkiga pojkar och vanliga pojkar.

Han menar att de vanliga pojkarna får väldigt lite synlighet.

– Vi känner till de manliga hjältarna och de problematiska pojkarna men bilden av vad som är vanligt bland pojkar är rätt så outforskat. Jag tycker att vi har ganska lite diskussion kring det goda kring det manliga och pojklivet.

Vi känner till de manliga hjältarna och de problematiska pojkarna men bilden av vad som är vanligt bland pojkar är rätt så outforskat― Harry Lunabba, universitetslektor och forskare

Diskussionen kring det negativa är inte heller helt oproblematisk. Enligt Lunnabba är vi snabba att bortförklara pojkarnas problem.

– Vi har en tendens att bortförklara problematiken med att “pojkar är pojkar” och att det här är något naturligt för dem. Ofta har vi inte så höga förväntningar på pojkar. Vi ställer inte följdfrågorna och har inte de allvarliga samtalen som kanske skulle behövas.

Att pojkar inte vill prata och uttrycka känslor är en myt

En bidragande orsak till att man ibland tittar mellan fingrarna på pojkarnas problem är föreställningen att pojkar inte vill eller kan prata om sina problem och uttrycka sina känslor.

Enligt Lunabba är det här en myt som bygger på traditionella uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt.

Vi har en tendens att bortförklara problematiken med att “pojkar är pojkar” och att det här är något naturligt för dem― Harry Lunabba, universitetslektor och forskare

– Min erfarenhet är att när man tar sig an utmaningen att tala med pojkar och förväntar sig att föra seriösa samtal, då visar det sig faktiskt att de här pojkarna uppfattar situationen som ganska trevlig och ovanligt att man faktiskt tar dem på allvar.

På grund av det här tycker Lunabba att det finns skäl att se över hur man lägger upp till exempel kuratorssamtal. Bland annat kunde man fundera på vilka metoder som fungerar bäst när man bemöter just pojkar och unga män.

– Jag tror att det är där vi borde ändra våra attityder. Så att vi inte tänker att ifall pojkarna inte vill tala med skolkuratorn så är det för att pojkar på något vis är sådana.

Artikeln ändrades kl. 17.12. Andelen rätt nöjda män ändrades till det korrekta 51 procent.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes