Hoppa till huvudinnehåll

Det blir trots allt åtal för plankorsningsolyckan i Skogby som krävde tre beväringars liv

bild på olycka i raseborg
Olyckan inträffade den 26 oktober 2017 i Raseborg. bild på olycka i raseborg Bild: Lehtikuva/ Markku Ulander järnvägsolycka,Crash

Biträdande riksåklagaren vill väcka åtal på grund av plankorsningsolyckan som ledde till tre beväringars död i Raseborg.

Olyckan inträffade i Skogby i Raseborg den 26 oktober 2017 när ett militärfordon kolliderade med ett tåg.

Föraren i terrängbilen som transporterade beväringarna ska enligt beslutet åtalas för äventyrande av trafiksäkerheten, tre fall av dödsvållande och tjänstebrott.

När man korsar en plankorsning väntas föraren vara försiktigare än normalt. Föraren hade möjligheten och borde ha agerat med större försiktighet, lyder riksåklagarämbetets uttalande om fallet.

Enligt beslutet om åtal kan man med största sannolikhet misstänka att föraren brutit mot trafiksäkerhetsföreskrifter och trafiklagen vilket ledde till tre personers död.

Man vet fortfarande inte när fallet behandlas i en domstol. Det blir häradsåklagare Marianna Semi vid Åklagarämbetet i Västra Nyland som tar sig an ärendet.

Plankorsningsolyckan

Totalt fyra personer dog i olyckan, tre av dem beväringar och en passagerare på tåget. Sammanlagt elva personer skadades.

Militärfordonet hade deltagit i en övning på Syndalens övningsområde i Hangö. Olyckan inträffade när trupperna från Nylands brigad körde över plankorsningen.

Många ljus brinner på marken vid en plankorsning till minne för fyra personer som avled i en olycka i slutet av oktober 2017.
Plankorsningen i Skogby en vecka efter olyckan. Många ljus brinner på marken vid en plankorsning till minne för fyra personer som avled i en olycka i slutet av oktober 2017. Bild: Pia Santonen / Yle Västnyland,Raseborg,Skogby,trafikolycka,Nylands brigad,Rälsbuss,Leksvall,Plankorsningsolyckan i Raseborg 2017,militärlastbil

Åklagarämbetet i Västra Nyland meddelade ifjol att man inte väcker åtal mot olycksföraren. Biträdande riksåklagaren har nu hävt det tidigare beslutet.

I juni 2018 slog Olycksutredningscentralen fast att plankorsningen är mycket farlig och att det nästan var omöjligt för föraren att se tåget som närmade sig.

Försvarsmakten: Vi kommenterar inte

Försvarsmakten kommenterar i det här skedet inte riksåklagarämbetets åtalsbeslut. Orsaken är att det nu handlar om en pågående rättsprocess, uppger Hanna Tallberg, informatör vid Nylands Brigad.

Borde föraren ha skickat ut en hjälpperson för att kolla plankorsningen?

Det är en vicehäradshövding som varit missnöjd med beslutet i september 2018 att inte väcka åtal i Skogbyfallet.

Vicehäradshövdingen uppger i sin skrivelse till Riksåklagarämbetet (2.10.2018) att hen i sitt arbete vid en hovrätt har behandlat flera fall av plankorsningsolyckor.

Hen skriver att vägtrafiklagen i de fallen tolkats så att chauffören måste vara säker på att tåg inte närmar sig plankorsningen innan man korsar den.

"Det räcker inte med att chauffören tror på att tåg inte kommer. Om chauffören inte kan vara säker, ska chauffören stanna fordonet och skicka ut en hjälpperson för att kontrollera att tåg inte kommer", skriver vicehäradshövdingen.

Hen undrar därför om beslutet att inte väcka åtal ger rätt signal om hur chauffören bör göra när hen närmar sig en farlig plankorsning och väderförhållandena är dåliga.

Dessutom undrar vicehäradshövdingen om befälet för truppavdelningen borde ha gett en stående anvisning om hur denna plankorsning bör korsas.

"I en sådan anvisning borde bestämmas att en hjälpperson alltid bör skickas ut för att säkerställa att ett korsande av plankorsningen kan ske tryggt."

Biträdande riksåklagaren har hört föraren

Biträdande riksåklagaren Jukka Rappe berättar i sitt beslut om ny åtalsprövning vilken information han bygger beslutet på.

Rappe har förutom vicehäradshövdingens skrivelse också bekantat sig med dokument som gäller Skogbyolyckan: förundersökningsprotokollet samt häradsåklagaren Jutta Biströms beslut från september 2018 om åtalseftergift, alltså beslutet att inte väcka åtal.

Biträdande riksåklagaren har dessutom fått en ny utredning av häradsåklagaren Jutta Biström i början av november 2018.

Rappe har också begärt ett nytt utlåtande av olycksfordonets förare. Det fick han så nyligen som i mitten av december 2018.

Föraren: "Man har inte fäst beväringarnas uppmärksamhet vid plankorsningens farlighet"

Häradsåklagaren Jutta Biström, hon som beslöt om åtalseftergift, har i sin nya utredning förklarat bland annat att det "inte har utfärdats några särskilda bestämmelser gällande den aktuella plankorsningen".

Föraren i olycksfordonet har i sitt uttalande sagt att han inte hade kört "blint" in i plankorsningen utan hade tittat åt båda hållen både när han närmade sig korsningen och när han började korsa den.

Enligt en rekonstruktion av olyckan hade föraren från sin plats inte ens i teorin någon möjlighet att notera tåget.

Föraren säger i sitt uttalande nu att "man inte fäst beväringarnas uppmärksamhet vid plankorsningens farlighet, och inga särskilda instruktioner hade getts om hur plankorsningen bör korsas".

"Om personalen hade berättat"

Föraren säger att han inte visste att föraren genom att titta åt höger inte hade möjlighet att upptäcka en rälsbuss som närmar sig.

Om till exempel försvarsmaktens personal hade berättat det här för föraren, skulle man enligt föraren ha kunnat argumentera att han borde ha skickat ut en hjälpperson för att kontrollera att tåg inte kommer.

Biträdande riksåklagaren: Föraren förstod eller borde ha förstått

Men nu konstaterar biträdande riksåklagaren att föraren har förstått eller i alla fall borde han ha förstått att sikten från förarsätet till höger mot rälsbussen som närmade sig, var obefintlig eller väldigt dålig.

Han borde ha begripit det på grund av korsningsvinkeln och förarhyttens konstruktion.

Raaseporin onnettomuus tasoristeys ilmakuva 3
Olyckskorsningen. Militärfordonet körde till korsningen längs vägen som syns nere på bilden, rälsbussen kom från höger. Raaseporin onnettomuus tasoristeys ilmakuva 3 Bild: Jaani Lampinen / YLE Raseborg,Plankorsning,trafikolyckor,Plankorsningsolyckan i Raseborg 2017

Därför finns det sannolika skäl att misstänka att föraren inte har varit tillräckligt försiktig.

"Han har haft en möjlighet att förfara försiktigare och han borde också ha gjort så." Det borde enligt biträdande riksåklagaren ha skett oavsett om han uttryckligen blivit varnad om plankorsningen på förhand.

Inga följder för Västra Nylands åklagarämbete

Biträdande riksåklagaren uttalar sig också om beslutet om åtalseftergift, det vill säga häradsåklagaren Jutta Biströms beslut i september 2018 att inte väcka något åtal.

"Angående häradsåklagare Biströms förfarande konstaterar jag, att hon har hållit sig inom ramen för sin prövningsrätt, trots att jag kommit fram till en annan slutsats i åtalsprövningen. Ärendet ger inte anledning till annat än att jag ger mitt beslut häradsåklagare Biström till kännedom."

Stycket "Försvarsmakten: Vi kommenterar inte" lades till 7.3.2019 vid 16-tiden.

Texten från mellanrubriken "Borde föraren ha skickat ut en hjälpperson för att kolla plankorsningen?" framåt lades till 7.3.2019 vid 18-tiden.

Händelseförloppet under plankorsningsolyckan i Skogby

Föraren i olycksbilen har berättat att han tittade till höger - i den riktning som rälsbussen kom ifrån - då han närmade sig korsningen och innan han började köra in i den. Men han såg ingenting.

Vädret och väglaget var dåligt och det var dimma.

Föraren hade kört samma sträcka flera gånger tidigare och han var bekant med fordonstypen som han körde. Han hade också sovit tillräckligt under natten.

Rälsbussens förare berättade att han hade bra sikt över korsningen och såg en armélastbil som närmade sig korsningen. Han gav ljudsignal åtminstone två gånger för att varna lastbilen och han uppfattade att lastbilen drog ned på farten och närmade sig korsningen långsamt.

Rälsbussens förare antog att lastbilen skulle stanna före korsningen.

Lastbilen körde ändå in i korsningen. Rälsbussens förare drog i nödbromsen ungefär en sekund före kollisionen. Rälsbussen kolliderade med lastbilens bakdel och fortsatte sin färd ungefär 350 meter innan den stannade.

Förutom föraren satt det två andra beväringar i militärfordonets förarhytt. På lastbilens flak satt fem beväringar; tre av dem dog i olyckan.

Ingen av de två passagerarna i militärfordonets förarhytt hade sett rälsbussen före kollisionen. Båda hade tittat ut genom vindrutan och den ena av dem hade tittat mot höger. De hade heller inte hört rälsbussens ljudsignal.

Polisen har också hört tre beväringar som satt i hytten i militärfordonet som färdades bakom olycksfordonet. De har berättat att sikten var så dålig att de endast såg bakljusen på fordonet framför - alltså fordonet som sedan kolliderade med rälsbussen - trots att avståndet endast var drygt 40 meter.

En av dem hade hört rälsbussens ljudsignal, men de två andra hade inte hört signalen.

Polisen rekonstruerade händelserna

Polisen har också gjort en rekonstruktion av händelseförloppet i Skogby den 26 oktober 2017.

Rekonstruktionen har gjorts genom fotografier och beräkningar från lastbilens förarhytt. Då rekonstruktionen gjordes var vädret betydligt bättre än under olycksmorgonen.

Rekonstruktionen visade bland annat följande:

  • Lastbilen hade stått stilla 31 meter före kollisionen. Den började röra sig framåt 13 sekunder före kollisionen.
  • Lastbilen körde 19 kilometer i timmen då kollisionen inträffade.
  • Efter varje sekund som lastbilen rörde sig framåt hade den person som fungerade som förare vid rekonstruktionen tittat mot höger, alltså mot det hållet som rälsbussen kom ifrån.
  • Föraren hade både suttit normalt bakom ratten och sträckt sig fram över ratten när han tittade till höger. Men han hade inte i något skede sett rälsbussen innan kollisionen ägde rum.

Enligt slutsatserna från rekonstruktionen var det omöjligt att föraren i olycksfordonet skulle ha kunnat se rälsbussen.

Läs mera:

militärer invid bil

Ett år efter plankorsningsolyckan i Skogby - nu är beväringarna fastspända

Den tragiska olyckan var en viktig påminnelse om att säkerhetsföreskrifterna måste följas, säger brigadkommendör Arvi Tavaila vid Nylands brigad.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes