Hoppa till huvudinnehåll

Väggarna bågnar på Lärkkulla folkakademi - 200 personer köar för att få studera i Karis

människor i bibliotek
Biblioteket på Lärkkulla är i flitig användning. Språkinlärningen sker inte bara i klassrummen utan den ska följa med överallt. människor i bibliotek Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Raseborg,bibliotek,lärkkulla folkakademi

När andra folkhögskolor kämpar med sjunkande elevunderlag och minskade anslag lockar Lärkkulla folkakademi i Karis ständigt fler studerande.

Vari ligger hemligheten till Lärkkullas popularitet?

- Det är inget hokus pokus. Man måste ha ett bra program som unga människor behöver för sin framtid. Sen ska du ha bra lärare, bra kök och bra boende. Det är inte svårare än så, säger rektor Juhani Jäntti.

Språkprogrammet lockar mest

Lärkkulla Community är ett utbildnings- och kulturcentrum som står på tre ben.

Folkakademin erbjuder undervisningsprogram i språk och musik. Stiftsgården betjänar kyrkans personal med utbildningar. På kursgården kan utomstående hyra in sig för till exempel seminarier och konferenser.

Det är optimalt just nu, rent kvantitativt kan vi inte växa mera― Juhani Jäntti, rektor på Lärkkulla

Resultatet blir ett myller av röster och nationaliteter i skolans matsal vid lunchtid. Maten tillreds i det egna köket.

människor vid bord i matsal
människor vid bord i matsal Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Raseborg,lärkkulla folkakademi

Efter lunchen fortsätter kurserna i musik, finska och svenska.

Det är speciellt språkprogrammet som lockar många studerande. Det är möjligt att också avlägga språkexamen vid Lärkkulla vilket är till stor nytta för många.

Antalet kurser har ökat efter hand. Också terminerna har blivit fler.

Språkstudierna är så populära att skolans väggar nu börjar komma emot.

- Det är optimalt just nu, rent kvantitativt kan vi inte växa mera. Vi har inte bara utökat utbudet vid folkakademin, vi ordnar också sommarkurs, för tredje året i rad. Den är också slutsåld, säger Jäntti.

Liten blir allt större

Rektor Juhani Jäntti var åren 1996 och 1997 med och startade upp folkakademin med 12 musikstuderande och 12 språkstuderande. Siffran är nu fem gånger större - hösten 2018 inledde 124 personer sina studier.

Man kan absolut inte stagnera och tänka att det fungerar som det alltid har gjort tidigare, för det gör det inte. Världen förändras och tiderna likaså― Kristoffer Holmberg, programchef för musik på Lärkkulla

På musiklinjen och musikallinjen studerar sammanlagt ett 30-tal elever som bäst. Musikallinjen är ny och startades 2018.

- Vi försöker förnya oss och starta nånting nytt och lite följa med vad som kan vara intressant för ungdomar idag. Man kan absolut inte stagnera och tänka att det fungerar som det alltid har gjort tidigare, för det gör det inte. Världen förändras och tiderna likaså, säger Kristoffer Holmberg som är programchef för musikprogrammet.

Musikallinjen föddes enligt skolan ur ett behov. Vid pop- och rocklinjen försöker man variera vilka ämnen som studerandena läser under veckan, så att det inte är samma år efter år.

Det ställer nya krav på lärarna, medger Juhani Jäntti.

man i kavaj vid fönster
Rektor Juhani Jäntti man i kavaj vid fönster Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Raseborg,rektor juhani jäntti

- Det är en utmaning att förnya sig, men det måste man göra. Rutinen kan vara en bra vän men en stor ovän också. Jag sätter ganska stor press på mina lärare eftersom jag fyller klassrummen och vi har ganska stora grupper.

Rekryteringen går för det mesta ändå bra berättar rektorn.

Till sommarkursen kan det vara svårt att rekrytera lärare eftersom de flesta vill ha semester men i övrigt är det inget problem att få tag i lärare.

Några av lärarna är lokala medan andra pendlar från Åbo och Helsingfors.

Unikt med fler terminer

Att Lärkkulla erbjuder flera terminer är unikt.

- Det tog en tid att köra in sig på det men idag är det viktigt för skolans ekonomi och profil. Det är överraskande lätt att sälja också. För tillfället köar närmare 200 människor för en plats, förklarar rektor Juhani Jäntti.

Största delen av de som köar för en studieplats vill studera språk.

Musikprogrammet har ett annat koncept med inträdesprov. Men nu kan det hända att skolan också börjar gallra bland språkstuderandena.

- Vi vill har en viss profil på studerandena. Vi tillgodoser ju arbetsmarknaden i Finland genom att undervisa dem i finska och svenska. De allra flesta fortsätter med yrkesstudier och arbete i Finland. Och det finns ju ett behov av arbetskraft.

Kan rysk metro och bokföring

Evgeenia Bogdanova är en av många studerande som flyttat hit från Ryssland. Hon studerar finska och bor med sin ryske man i Lappvik i Hangö.

- Jag vill lära mig så mycket som möjligt om den finländska kulturen och förstå hur människor tänker, jag vill lära mig tala och läsa finska.

Bogdanova trivs på Lärkkulla och säger att det är bra stämning på skolan. Hon tycker också att det är mycket friare än i Ryssland.

kvinna i svart och blått invid bokhylla
Evgeenia Bogdanova bor i Lappvik men studerar i Karis. kvinna i svart och blått invid bokhylla Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Ryssland,Raseborg,finska,evgenia bogdanova

- På gott och ont. Om man inte har gjort läxorna hemma så kopplas hela släkten in. Men jag studerar flitigt för jag vill lära mig.

Hon har studerat vid järnvägsuniversitetet i St Petersburg och jobbat för den ryska metron med bokföring och ekonomi.

- Det var ett ganska tråkigt jobb men jag vet mycket om metron. Det är ett komplicerat system, skrattar Evgeenia som har studerat finska i två år.

En språngbräda ut i livet

Rektor Juhani Jäntti ser gärna att språkstudierna fungerar som en språngbräda för fortsatta visioner och planer.

- Vi vänder oss inte enbart till yngre människor. På skolan finns för tillfället tandläkare, jurister och ingenjörer som redan har skaffat sig en utbildning utomlands.

De här personerna vill in på den finländska arbetsmarknaden och tar vägen via Lärkkulla och det nya språket, i första hand finskan.

Inom språkstudierna arbetar man först och främst utifrån ett kommunikativt koncept.

personers armar på bord i undervisningsklass
personers armar på bord i undervisningsklass Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,lärkkulla folkakademi

- Det låter som en kliché men vi brukar säga att det inte räcker med att lära sig ord och en vokabulär, du måste kunna använda dem också. Vi ger verktygen men ni måste använda dom själva. Lärarna är bara triggers. Ingen kan servera allting färdigt.

I praktiken kan det handla om att ta språket utanför klassrummet och äta lunch på finska, svenska eller engelska.

Minnen och vänner för livet

Lärkkulla Community handlar också om en känsla av gemenskap som man bär med sig efter att man har studerat färdigt.

- Jag vet om tidigare studerande som har blivit vänner för livet. Vissa spelar tillsammans i band långt efter att de har avslutat studierna här. Den samhörigheten jobbar vi nog för i mitt musikprogram, säger Kristoffer Holmberg.

närbild man i bibliotek
Kristoffer Holmberg ansvarar för musiklinjerna på Lärkkulla. närbild man i bibliotek Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Raseborg,Kristoffer Holmberg, programchef för musikprogrammet Lärkkulla

Hans elever söker sig ofta vidare till Musikhuset i Jakobstad, en del börjar vid Sibeliusakademin eller vid yrkeshögskolan Metropolia i Helsingfors. Andra har sökt sig till Sverige för fortsatta studier.

Men alla blir inte musiker och det är heller inte målet med musikutbildningen.

ungdomar spelar gitarr i musikstudio
Musikern Fredrik Furu (längst till höger) ger musikeleverna goda råd i låtskriveri. ungdomar spelar gitarr i musikstudio Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,fredrik furu

- Man ska också få växa som människa och ta reda på om man vill bli musiker eller inte. Det är grundtanken, säger Kristoffer Holmberg.

Nästan varje månad uppträder musikeleverna antingen på skolan eller på andra ställen.

Vi har inga swimmingpooler, ingen hightech. Vi satsar på det hemtrevliga, med hemlagad mat― Juhani Jäntti, rektor för Lärkkulla folkakademi

Också när det gäller kursgården så gäller det att ha rätt profil, förklarar rektor Juhani Jäntti.

- Här är konkurrensen ännu hårdare. Då det gäller våra kurser och konferenser så måste vi nischa oss lite likadant som på folkakademin. Vi har inga swimmingpooler, ingen hightech. Vi satsar på det hemtrevliga, med hemlagad mat.

Dagskonferenserna är inte speciellt lätta att sälja förklarar Jäntti. Men Lärkkulla har ändå en hel del av dem.

Samarbete med ortens andra folkhögskola VNF?

Hur aktuellt är det då med ett samarbete med andra aktörer?

- Det finns goda intentioner men sen kommer vardagen på något vis i vägen. Däremot har vi många samarbetspartners i Ryssland, Tyskland och Lettland. Det rör sig oftast om universitet eller språkskolor som vill skicka sina studerande hit till oss.

undervisning i klass
Läraren Jeanette Friis Dönsberg undervisar i finska. undervisning i klass Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Raseborg,finska,finsklärare Jeanette Friis Dönsberg

Finland är också mycket attraktivt för många ryssar som söker utbildning och jobb för att kunna skapa sig en framtid här.

Kunde ni tänka er att samarbeta med Västra Nylands folkhögskola?

- Det kunde vi definitivt men det är litet komplicerat. Vi har ett tak som vi ska nå upp till när det gäller studerandeveckor och det gör vi, vi går över taket hur lätt som helst. Så man kan fråga sig hur mycket ska vi samarbeta, hur mycket ska vi expandera? Så som det är i dag så är det nästan omöjligt.

Folkakademins tak ligger vid 4 660 studerandeveckor. År 2018 producerade man över 5 000 veckor.

- Det betyder att vi inte kan växa hur mycket som helst. Och att vi håller verksamheten inom eget hus.

skolbyggnad med träd runt
Lärkkulla folkakademi ligger vid Lärkkullavägen i Karis, nära kyrkan. skolbyggnad med träd runt Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Raseborg,lärkkulla folkakademi


Också om det inte är aktuellt att växa inom utbildningen, kan det bli aktuellt att bygga till?

- Det är i så fall förknippat med en stor ekonomisk risk. Jag tror ju inte att vi kan växa mycket mera. Däremot kunde man ju bygga till med en danssal, klassrum och musikrum. Det är inte bara internatet som är fullt utan också våra klassrum.

Att hålla hög kvalitet på undervisningen vid stor tillväxt kräver också sitt.

- Vi jobbar hårt. Det är ju inte så att studerandena bara droppar in. Vi försöker anlita de bästa lärarna och se till att de trivs, säger Holmberg.

- Inget kommer gratis. Det finns en arbetsinsats bakom varje studerande som är här. Vi kan beundra vad vi har gjort, att vi håller hög klass och är ekonomiskt stabila, men nästa minut måste du gå vidare, fyller rektorn Juhani Jäntti på.

långhårig man med mössa i bibliotek
Derick Xavier studerar svenska långhårig man med mössa i bibliotek Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,Raseborg,svenska,Derick Xavier

Då staten skar ner sitt understöd med över tio procent 2016-2017 startade man verksamhetsåret med ett minus i kassan.

Då var man tvungen att få in mera pengar och fler studerande. I samband med det föddes sommarkurserna. I dag är ekonomin i balans och rektorns uppgifter handlar mycket om marknadsföring.

- Det måste man jobba med varje dag. Man måste vara i kontakt med sina potentiella blivande kunder. Det är helt galna dagar, det droppar in anmälningar hela tiden, förklarar Juhani Jäntti.

Det kostar ungefär 500 euro per månad att studera, bo och äta på Lärkkulla. Till 2021 höjs priset med 100 euro.

- Många har undrat vad det är för fel när det är så billigt. Rika blir vi aldrig men vi klarar oss ganska bra.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland