Hoppa till huvudinnehåll

Den finlandssvenska gemenskapen hemligheten bakom ett lyckligt liv? – ny undersökning visar att svenskspråkiga i Finland är nöjdare

Festfolk i Vårdbergsparken i Åbo.
Arkivbild från valborgsfirandet i Vårdbergsparken i Åbo. Festfolk i Vårdbergsparken i Åbo. Bild: YLE/Niclas Lundqvist vårdbergsparken

Små kretsar, starkare traditioner, minoritetsställningen och aktivt föreningsliv. Det är några ingredienser som bildar den starka gemenskapen bland finlandssvenskar och som gör oss lyckligare än våra finskspråkiga landsmän.

Finlandssvenskar är nöjdare med sitt liv än finskspråkiga. Det framkommer i Yles nya undersökning om vad som är viktigt för finländarna just nu.

Av de svenskspråkiga som medverkat i undersökningen uppger hela 41 procent att de är mycket nöjda med sitt liv. Bland finskspråkiga är motsvarande siffra 19 procent.

Gul badanka i bubbelbad.
Gul badanka i bubbelbad. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Badanka,finlandssvenskar,finlandssvenskhet,bubbelbad

Varför är vi så pass mycket lyckligare?

Vi låter finlandssvenskar själva spekulera.

Ada Selänniemi och Jonas Möller bor och studerar i Åbo. De har kommit till Vårdbergsparken för att följa med en viktig studenttradition för finlandssvenska studenter – fastlaskiainen.

Jonas Möller och Ada Selänniemi.
Jonas Möller och Ada Selänniemi. Jonas Möller och Ada Selänniemi. Bild: Lina Frisk / Yle finlandssvenskar,ada selänniemi

- Att finlandssvenskar är nöjdare tror jag har mycket att göra med den klassiska ankdammen, gemenskapen är starkare. Dessutom har vi starka traditioner, speciellt inom studievärlden, som bidrar till en trygg känsla, säger Selänniemi.

Möller håller med om att gemenskapen troligen är svaret, samt att vännerna inte splittras så lätt runtom i landet.

- Många har kvar sina goda vänner från lågstadiet och högstadiet eftersom många flyttar till samma studieorter. Valmöjligheten är inte så stor om man vill studera på svenska.

Aktiva inom föreningar och organisationer

Ett annat fenomen som de flesta finlandssvenskar känner till är de små kretsarna. Ifall man träffar en finlandssvensk som man inte träffat tidigare, är sannolikheten mycket stor att man har en gemensam bekant.

- Det bidrar mycket till en samhörighet men innebär också att man sällan är anonym – på gott och ont, säger Selänniemi.

Ämnesföreningen Spirres pulka.
Ämnesföreningen Spirres pulka. Bild: Yle/Petter Sandelin Fastlagssöndagen,Fettisdagen,studenter,pulkor,Vasa

I undersökningen framkommer också att finlandssvenskar är mer aktiva inom föreningar och organisationer.

Den levande föreningsverksamheten illustreras väl i Vårdbergsparken där ämnesföreningarna med gemensamma krafter byggt farkoster som de nu visar upp framför stadens övriga jublande studenter.

På sidan av backen hänger Åbo Akademis studentkårs banderoll. På den står det 100 år av gemenskap.

Folk på Vårdbergsparken.
Folk på Vårdbergsparken. Bild: Lina Frisk / Yle Vårdberget (kulle i Finland),Åbo,studenter

Påverkade av Sverige?

Victor Karlsson, socionomstudent vid Novia i Åbo, beskriver den finlandssvenska gemenskapen som inkluderande, alla får vara med, man har inget emot att ta kontakt med nya människor och man vågar ta initiativ till saker.

- Orsaken till att vi är nöjdare kanske beror på att vi har bättre ”fiilis” helt enkelt. Vi kanske släpper loss lite mer. Jag upplever att finskspråkiga kanske är lite strängare och hårdare.

Victor Karlsson.
Victor Karlsson. Victor Karlsson. Bild: Lina Frisk / Yle Student,finlandssvensk,Åbo,victor karlsson

Ann-Charlotte Vuorio tror att minoritetsrollen är orsaken till att vi känner en större gemenskap.

- I och med att vi är en minoritet är vi tvungna att vara tillsammans och det skapar en samhörighet. När man är en liten grupp så bryr man sig om varandra.

För Vuorio, som är från Raseborg men nu bor i Pargas, är det viktigt att bo på ett ställe där svenskan är närvarande.

- När jag pratar svenska känner jag mig bekväm och hemma.

Ann-Charlotte Vuorio.
Ann-Charlotte Vuorio. Ann-Charlotte Vuorio. Bild: Lina Frisk / Yle Pargas,finlandssvenskar,ann-charlotte vuorio

Finlandssvenskar bryr sig om miljön, jämlikhet och att hjälpa varandra

Drygt tvåtusen finländare intervjuades, omkring hundra av dem finlandssvenskar i undersökningen.

Bland annat fick de ta ställning till vad de såg som mycket viktigt i sitt liv. Både finsk- och svenskspråkiga familjer, hälsan och trygg omgivning gavs som svar.

En del punkter visar dock en tydlig skillnad i vad finsk- och svenskspråkiga tycker att är viktigt i livet.

57 procent av de svenskspråkiga svarande tycker att jämlikhet är mycket viktig. Av de finskspråkiga tyckte 42 procent detsamma.

Skog fotograferad uppifrån luften under vintern.
Skog fotograferad uppifrån luften under vintern. Bild: Jaani Lampinen / Yle skogsbruk,skogar,naturskydd,naturskyddsområden,biologisk mångfald

49 procent av svenskspråkiga tycker att det är mycket viktigt att
bry sig om miljön. 32 procent av de finskspråkiga svarande var av samma åsikt.

Religion är en mycket viktig del av livet för 18 procent av de svenskspråkiga och 8 procent av de finskspråkiga.

Det sociala kapitalet starkare hos finlandssvenskar

Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi, konstaterar att den vanliga förklaringen till att finlandssvenskar är lyckligare är det sociala kapitalet. Till det hör sociala nätverk, sociala resurser, stöd och förtroende.

Det Lagerspetz tycker är speciellt iögonfallande är att det för 55 procent av svenskspråkiga är mycket viktigt att man kan hjälpa andra. För de finskspråkiga som deltog i undersökningen var motsvarande siffra 24 procent.

Mikko Lagerspetz.
Mikko Lagerspetz. Mikko Lagerspetz. Bild: Lina Frisk / Yle Åbo Akademi,mikko lagerspetz

- Kanske det har att göra med detsamma, med nätverkande. Det finns en norm att folk ska hjälpa varandra och det tyder på en ganska stark lokal gemenskap.

Varför vill vi hjälpa varandra?

- Det har också att göra med minoritetsställningen. Det känns naturligt att vara solidarisk och ta hand om andra. Livet i en minoritet förstärker behovet av sammanhållning.

En överlevnadsstrategi att hålla ihop?

Förklaringen till att så många finlandssvenskar är föreningsaktiva kan vara demografisk.

- Svenskspråkiga har ofta varit mer stationära på sina hemorter medan finskspråkiga har varit mer mobila. När man lever länge på en ort skapar man nätverk och blir inrotad på ett viktigt sätt.

Damkör står på scen framför dirigent.
Arkivbild. Damkör står på scen framför dirigent. Bild: Yle/Mira Bäck kör,Borgå,kulturhuset grand

Lagerspetz säger dessutom att det finns starka riksomfattande paraplyorganisationer i Svenskfinland som kan rädda föreningar på mindre orter när de har svårt att överleva.

- När aktiviteterna och nätverken finns är det lättare att bli en del av de här kretsarna. Det är strukturer som har skapats under årtionden. Jag tror att man egentligen varit ganska medveten om att de behövs, som en överlevnadsstrategi.

Är det en fungerande överlevnadsstrategi?

- Att folk är nöjda med sina liv är ett tecken på att det fungerar.

Undersökningen som diskuteras i artikeln heter "Suomalaisten pelot ja haaveet" (Finländarnas rädslor och drömmar). I den har man kartlagt vad som är viktigt för finländarna just nu och vad som bekymrar dem mest. Den har beställts av Yle och genomförts av Taloustutkimus.

tre kvinnor
tre kvinnor Bild: Pixabay/Stocksnap vänner,kvinnor,människor

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland