Hoppa till huvudinnehåll

Fjällräv, fjälluggla och brunand kan snart vara ett minne blott – många fler arter än tidigare är utrotningshotade

Utrotningshotade djurarter i Finland
Utrotningshotade djurarter i Finland Bild: AOP, Thomas Hagström, Leif Ingvarson sällsynta djurarter

Finlands natur har fortsatt att utarmas under de senaste åren. Det finns utrotningshotade arter i alla artgrupper, men andelen är störst bland fåglar och mossor, visar en ny utvärdering.

Av de bedömda 22 418 arterna – nästan hälften av Finlands hela flora och fauna – är 11,9 procent utrotningshotade.

I den förra stora utvärderingen som gjordes år 2010 var andelen 10,5 procent. Mer än 400 fler arter är nu hotade.

– Det är ett stort misslyckande för vårt samhälle eftersom vi har haft som en tydlig målsättning att stoppa den här negativa utvecklingen, kommenterar Leif Schulman som är forskare och direktör på Naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors, i en intervju för Svenska Yle.

Röda listan
Röda listan Rödlistning

Enligt den omfattande rapporten Röda listan (Punainen kirja) där flera forskare har granskat nuläget finns det mycket man kan göra för att stoppa den negativa trenden, men det är bråttom.

– Tyvärr visar nu den här mycket omfattande bedömningen att situationen är betydligt sämre än vi hoppades, tillägger Schulman.

Vad beror det här på?

– Det finns förstås en massa orsaker som gör att våra arter är eller blir hotade. För det mesta är det fråga om hur vi använder vår miljö. Det är skogsbruk som är oerhört viktigt i vårt land, det är lantbruk, byggande och föroreningar. Men också till en allt större grad: klimatförändringen.

Han säger ändå att de här faktorerna är kända sedan länge.

– Det verkliga problemet är att vi inte motarbetar de här faktorerna tillräckligt. Det korta svaret på din fråga är att att vi inte har gjort tillräckligt för att stoppa den negativa utvecklingen.

Många ryggradsdjur i fara – främst fåglar

Vart tredje ryggradsdjur är nära att försvinna. Totalt 23 sådana arter är akut hotade, enligt den nya utvärderingen.

De flesta av de akut eller starkt hotade arterna är fåglar. Några exempel är fjälluggla, kungsfiskare, brushane, tornseglare, fjällvråk, berguv, silltrut, gråsparv, ejder och grönfink.

Vigg
Viggen är starkt hotad. Vigg Bild: AOP Vigg

Andreas Lindén som är specialforskare vid yrkeshögskolan Novia i Ekenäs kommenterar att situationen har blivit sämre under de senaste åren.

– Man skulle kunna säga att de genomgående orsakerna är att livsmiljöerna försvinner.

Det kan handla om många olika slags livsmiljöer – beroende på arten. Men våtmarkerna är fortfarande mest utsatta, till exempel till följd av riklig utdikning.

Rödlistning

Arterna på Röda listan läggs in i olika klasser beroende på hur hotade de är:

  • Nationellt utdöd (RE)
  • Akut hotad (CR)
  • Starkt hotad (EN)
  • Sårbar (VU)
  • Nära hotad (NT)

Brunanden är en av de arter som har drabbats hårdast. Den trivs i näringsrika fågelsjöar som det finns allt färre av.

I samband med rödlistan år 2000 hade brunanden inga problem, år 2010 var den listad som hotad/sårbar – den mildaste kategorin på listan över utrotningshotade arter.

Fem år senare ansågs den vara starkt hotad. Och nu år 2019 är den akut hotad.

En viktig orsak är att vattenmiljön har förändrats. Övergödning av vattendrag har lett till ökad mängd mörtfiskar, och de äter samma bottendjur som brunanden gör.

Dessutom skadas brunanden av minken som äter dess ägg. Brunanden har tidigare fått skydd av att gömma sig bland skrattmåsar, men de har flyttat annanstans.

– Det är väldigt oroväckande. Framför allt brunanden, och ortolansparven, som också är flyttad till akut hotad, har drabbats av mycket snabba nedgångar.

Punasotkapari uiskentelee vedessä.
Brunand Punasotkapari uiskentelee vedessä. Bild: Yle/Risto Salovaara Brunand
En ortolansparv.
Ortolansparv En ortolansparv. Bild: Sergey Pisarevskiy / Wikimedia Commons ortolansparv

Ortolansparven lever på åkrar, och har drabbats negativt till exempel av intensifierat jordbruk i vårt land, men jagas också av människor under sin flyttrutt – till exempel i Frankrike. Där anses fågeln allmänt vara en delikatess.

Också flera fågelarter som håller till i skogar har drabbats negativt. Till exempel talltitan är starkt hotad, och tofsmesen och järpen är klassificerad som sårbara.

Man i grå jacka och mössa ser in i en kikare. Skog i bakgrunden.
Populationsekolog och specialforskare Andreas Lindén. Man i grå jacka och mössa ser in i en kikare. Skog i bakgrunden. Bild: Christoffer Westerlund / Yle forskare,fåglar,Novia,andreas lindén

Vad kunde man göra för att förbättra läget för fåglarna i vårt land?

– Grundandet av naturskyddsområden på de viktigaste områdena kommer fortfarande att vara en väldigt viktig åtgärd, men också i all slags aktivitet man håller på med borde man på något sätt beakta den biologiska mångfalden, säger Lindén.

Bland däggdjuren är 41 arter akut eller starkt hotade – till exempel fjällräv, saimenvikare, varg och järv.

Läget för flygekorren har också försämrats. Den är nu klassificerad som sårbar, istället för endast "nära hotad".

Men lodjuret är till exempel inte med på rödlistan längre, och anses vara livskraftig.

Saimaannorppa kurkistaa jäisestä vedestä.
Saimenvikare Saimaannorppa kurkistaa jäisestä vedestä. Bild: Juha Taskinen vikare,saimenvikare,gråsäl,utrotningshotade djur
Varg i snöigt landskap.
Varg Varg i snöigt landskap. Bild: Felix Andre Skulstad varg

Också fiskar är med på den röda listan. Insjölax, ål och röding, till exempel. Akut hotade är också havsöring och älvsik i havet. Öringen är starkt hotad i sjöar söder om breddgrad 67.

Bild på fjällräven
Fjällräv Bild på fjällräven Bild: Wikipedia fjällräv
Öringar
Öring Öringar Bild: Henrik Kettunen laxöring,öring

Många mossor, lavar, kärlväxter, fjärilar och steklar riskerar också att försvinna.

Alla de här artgrupperna är nu i ett sämre läge än i samband med den förra utvärderingen för knappt 10 år sedan.

Snigel på mossa.
Mossa Snigel på mossa. Bild: Marko Melto / Yle snigel
Aurorafjäril (Anthocharis cardamines)
Aurorafjäril Aurorafjäril (Anthocharis cardamines) Bild: imago/blickwinkel/ All Over Press fjärilar,aurorafjäril

Cirka 10 procent av insektarterna är utrotningshotade. Också globalt sett försvinner stora mängder insektarter, liksom även andra arter.

I Finland går det ändå både bra och dåligt för fjärilarna. Det har kommit nya arter hit – troligen till följd av klimatförändringen och varmare temperaturer. På motsvarande sätt rör sig fjärilsarter i norr ännu längre norrut.

Mindre livsmiljöer största orsaken

Många naturtyper i Finland är hotade. Därför försvinner också arter som lever där, eller så riskerar de att försvinna.

Största delen av de utrotningshotade arterna lever i skogar och så kallade kulturbiotoper som minskar i storlek till följd av mänsklig verksamhet, eller bristen på den.

I skogar och kulturbiotoper bor det flest arter, vilket delvis förklarar varför det också finns så många utrotningshotade arter där.

Spår av hus på Gåsör
Lundskogar har en stor betydelse för skogsarternas livsmiljöer. 45 procent av de utrotningshotade arterna i de finländska skogarna håller till i lundskog. Spår av hus på Gåsör Bild: Yle/Sofia Lindahl lundskog,Ekenäs

När det finns färre insekter i världen inverkar det till exempel negativt på insektätande fåglar. Insektminskningen syns också i Finland, men inte så mycket på grund av gifter, utan på grund av ett förändrat lantbruk.

– Det finns inte så många djur på betesmarker längre, och jordbruket har blivit så rent att det finns färre insekter där, påpekar Ulla-Maija Liukko, äldre forskare vid Finlands miljöcentral.

Antalet utrotningshotade arter har ökat mest på fjäll, i vattendrag och på klippor. Bland deras arter hittas bara några få förändringar till det bättre.

Av fjällarterna är det främst fjärilar och kärlväxter som lider, bland annat på grund av klimatförändringen. Många arter har det svårt att överleva när det inte finns så mycket snö på vintern.

Skogsavverkningar det största hotet

Många av de utrotningshotade arterna bor i skogen. Här finns 833 stycken eller 31,2 procent av arterna.

733 av arterna i skogen är utrotningshotade till följd av skogsavverkning, andra förnyelse- och förändringsåtgärder samt minskande mängder gamla skogar, färre stora träd och färre murkna träd.

Skogsbruket är alltså den största orsaken till att många arter i Finland hotas av utrotning.

– Det största problemet är att vi har sparat för lite gammelskog. Det är en massa arter som kräver gamla trädbestånd, murknande virke och ostörd miljö, kommenterar Schulman.

När skogar plötsligt kalhuggs leder det till en chock för många arter, som sedan har svårt att överleva.

Skogsmaskin avverkar skog.
Skogsmaskin avverkar skog. Bild: Minna Almark / Yle Västnyland,Raseborg,Ekenäs,skogsmaskin

Den näst viktigaste orsaken till att antalet utrotningshotade arter ökar är att öppna livsmiljöer växer igen. Det har bidragit till att 639 arter är rödlistade.

Öppna ängsmarker har varit mycket vanliga tidigare, och nu växer de allt oftare igen eftersom det till exempel inte finns lika mycket betande boskap.

– Det här är en förändring i kulturlandskapet som förstås påverkar en massa arter, men jag skulle inte kanske se det som ekologiskt sett lika allvarligt som den andra processen, och det är nämligen att vår öppna fjällterräng växer igen i och med att klimatet värms upp, påpekar Schulman.

Trädlinjen stiger alltså högre upp på fjällen och det blir allt mindre och mindre område kalfjäll.

Trädgränsen.
Trädgränsen rör sig sakta uppåt. Trädgränsen. Bild: Yle/Niklas Fagerström Fjäll,träd,Trädgränsen

Klimatförändringen i Lappland väntas leda till problem för de arter som lever där i och med att perioden då det finns snö förkortas. Snön kommer senare på året, och försvinner tidigare.

Det här leder till exempel till en sådan situation att arter som har anpassat sig till snöiga vintrar, såsom ripan eller fjällripan bland fåglarna, eller fjällräven bland däggdjuren mister den fördelen de har haft av den förmågan att byta till vit vinterpäls eller vit fjäderskrud.

– Så blir de också vita för tidigt när marken ännu inte är täckt av snö och då är de förstås förskräckligt utsatta av rovfåglar och rovdäggdjur som mycket lättare kan jaga dem, säger Schulman.

Luonnontieteellisen keskusmuseon johtaja Leif Schulman pk
Leif Schulman. Luonnontieteellisen keskusmuseon johtaja Leif Schulman pk Bild: Markku Pelkonen / Yle Leif Schulman,Finnish Museum of Natural History,Helsingfors universitet

Några hotade eller mycket hotade arter får man också fortsättningsvis jaga i vårt land. Det här gäller till exempel vigg och stjärtand. Deras antal har minskat med 80 procent på tjugo år.

Endast naturskyddsområden räcker inte till

Det finns mycket man kan göra för att stoppa den negativa trenden. I utvärderingen Röda listan (Punainen kirja) nämns många åtgärder man kan ta till för att förbättra arternas levnadsförhållanden.

– Jag skulle säga att den stora bilden är det att vi borde ta den här utvecklingen på allvar. Det är ett oerhört allvarligt problem som hotar människans välbefinnande i hela världen, kommenterar Schulman på Naturhistoriska centralmuseet.

Han säger att vi exempelvis har fått ta del av de första mycket oroande rapporterna på hur pollineringen av våra födoväxter har försämrats på grund av att de pollinerande insekterna har minskat.

Schulman tillägger att man inte borde testa gränsen för vad ekosystemen håller för, och liknar situationen med att färdas i ett flygplan och se nitar lossna från vingen.

– Sitter du vid en vinge på 10 000 meters höjd och ser att en nit lossnar från vingen så är det ganska oroväckande. Och far en till bort så börjar du bekymra dig riktigt ordentligt trots att vingen förmodligen nog hålls fast också efter att tio nitar har lossnat. Men vi vill knappast dra det hemskt nära gränsen.

Han tillägger att det alltså är det vi håller på att göra nu med vår natur.

Porkala har en unik havsnära natur.
Porkala har en unik havsnära natur. Bild: Katriina Könönen/ Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiri Porkala Udd,Porkala,havsrök
Fågelsjö
Fågelsjö Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Fågelsjö,rummelö

Aktiva skyddsåtgärder samt återställning och vård av naturtyper borde ökas avsevärt för att trygga särskilt arterna som lever i kärr och fågelvåtmarker, enligt utvärderingen. Dessutom behövs det mer information om arters förekomst och deras levnadssätt.

De flesta hotade arterna är koncentrerade till södra Finland. Samtidigt är de flesta skyddade skogarna i norra Finland. Där är 19 procent av skogen skyddad, jämfört med endast cirka fem procent i söder.

Naturskyddsområden räcker ändå inte ensamt till för att trygga arters fortsatta existens. Mångfalden måste tas i beaktande i all användning av naturresurser och områden.

– Endast naturskyddsområden kan inte lösa situationen för då borde vi grunda så stora och så många områden att det knappast är ekonomiskt realistiskt, fortsätter Schulman.

Hammars-gammelbacka-skogen i Borgå
Hammars-gammelbacka-skogen i Borgå Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Hammars,skogar,naturskydd,gran,granar

Han nämner att man ändå måste komma ihåg att det är ytterst viktigt att ha fredade områden, för forskningen visar att arter till exempel behöver reagera långsammare på klimatförändringen i skyddade miljöer än till exempel i skogsbruksskogar.

Redan i det skedet då man planerar en väg, ett järnvägsprojekt, en fabrik eller ett större nytt område så kunde man beakta naturens mångfald.

– Vi måste vara färdiga att göra något dyrare lösningar eller ekonomiskt lite mindre lönsamma lösningar för att bevara naturen. Vi måste komma ihåg också det att varje art som blir helt utrotad är alltid utrotad för evigt. Den kommer aldrig tillbaka, konstaterar Leif Schulman.

Också en art som försvinner lokalt från vårt land kan vara oerhört svår och dyr att få tillbaka.

– Så det är alltid bättre att på förhand planera och vara färdig att investera i naturskyddet på förhand istället för att försöka reparera i efterhand.

Situationen för arterna i Finland kan du granska noggrannare i Yles stora datavisualisering.

Det här var femte gången som forskare på ett omfattande sätt utvärderade hur utrotningshotade olika arter i Finland är. Arbetet koordinerades av Finlands miljöcentral och godkändes av Miljöministeriet.

Totalt deltog 180 experter. De verkar vid universitet, naturhistoriska museer, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Forststyrelsen och föreningen Suomen nisäkästieteellinen seura.

Artikeln bygger delvis på en text av Jenni Frilander vid Yle uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes