Hoppa till huvudinnehåll

Grankulla krävde 745 euro för att ta del av högsta tjänstemännens kreditkortskvitton – avgift kan försämra tillgången till information, enligt expert

Fasaden av Grankulla stadshus.
I stadshuset i Grankulla lades enligt förvaltningschefen ner mycket tid på att ta fram kreditkortskvittona och därför landade räkningen på 745 euro. Fasaden av Grankulla stadshus. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Grankulla,stadshus,grankulla stadshus

Grankulla stad fakturerade 745,30 euro för att ta del av högsta tjänstemännens kreditkortskvitton. En expert på offentlighetslagen anser att summan är stor. Enligt lagen ska avgiften för att ta del av handlingar vara skälig. Övriga granskade kommuner krävde ingen avgift alls.

Yle Huvudstadsregionen har granskat hur ledningen i Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt och Vanda använde sina kreditkort 2018.

I granskningen har vi avslöjat att höga tjänstemän inte alltid redovisar vem de bjuder på alkohol för skattepengar och att köp av alkohol är vanligt under tjänsteresor trots att kommuner har nolltolerans mot rusmedel på arbetstid.

När Grankulla stad svarade på begäran om kreditkortskvittona fanns en räkning på 745,30 bifogat till materialet. Räkningen bestod av avgifter för kopiering av dokument samt för insamlandet av information under tre timmar.

Hur har denna granskning gjorts?

Yle Huvudstadsregionen har granskat stads- och kommunledningens kreditkortskvitton för 2018 och vad pengarna används till. Kreditkortsräkningar och kvitton har begärts ut från respektive stad och kommun.

Granskningen omfattar stadsdirektören och sektordirektörerna i Esbo, stadsdirektören, ekonomidirektören, förvaltningschefen och bildningsdirektören i Grankulla, borgmästaren och biträdande borgmästarna i Helsingfors, kommundirektören i Kyrkslätt samt stadsdirektören och de biträdande stadsdirektörerna i Vanda.

"Kräver lite mer arbete att ta fram specifika uppgifter"

Förvaltningschef Camilla Söderström motiverar summan med att det var ett stort jobb att ta fram kvittona.

- Vi har ett pris på omkring tre euro per sida och 60 euro för arbetet. Det handlade om räkningar och kvitton och i vårt datorprogram är kvittona inte namngivna. Det kräver lite mer arbete att ta fram specifika uppgifter. Vår huvudkassör jobbade i fem timmar, men vi fakturerade för tre, säger Söderström.

Av summan på 745 euro bestod 430 euro av kopieringsavgifter och 180 euro av avgift för arbete. Dessutom tillkom mervärdesskatt.

Tidigare skickade staden utan avgift själva kreditkortsräkningarna per e-post, men att ta del av de utskrivna kvittona kostade.

Enligt stadsstyrelsens beslut från 2008 kan staden ta 3,10 euro för en kopia plus mervärdesskatt och dessutom kan en serviceavgift på 60 euro per timme plus mervärdesskatt krävas av den som vill ta del av pappersdokument från staden.

Skickade senare ny räkning

Söderström understryker att staden har rätt att ta betalt för det här.

- Vi har rätt att ta ut avgifter för speciella sökningar, säger hon.

Men anser du att 745 euro är en skälig summa?

- Vi har nu kommit ner och jämkat eftersom det inte motsvarar självkostnadspris. Det är väldigt sällan vi tar ut handlingar från ett datorsystem så här. Därför har vi jämkat fakturan, säger Söderström.

Efter att Yle reagerade på Grankullas räkning skickade staden en ny räkning på 160 euro, där varje papperskopia bara kostade 50 cent plus mervärdesskatt och serviceavgiften sänktes.

Utgångspunkten är att myndigheternas tjänster är avgiftsfria. En avgift kan försämra tillgången till information för många― Heikki Kuutti, expert på offentlighetslagen

"Kan inte säga att vi försökt avskräcka"

Kommunförbundet har anvisningar för hur mycket kommuner får ta betalt för offentliga handlingar. Förbundet skriver att ”avgifterna får inte äventyra offentlighetsprincipen och måste därför vara skäliga”.

Som exempel ges att en grundavgift på tiotals euro för kopiering av uppgifter inte kan anses vara en skälig avgift med tanke på offentlighetsprincipen.

Förvaltningschef Camilla Söderström anser inte att stadens avgiftspraxis äventyrar offentlighetsprincipen.

- Det här är väldigt sällsynt och det mesta kan skickas per e-post. Det här var ett undantag, säger Söderström.

Man kan få uppfattningen att räkningen på 745 euro ska avskräcka från att begära ut ledningens kreditkortskvitton.

- Jag anser att vi har varit väldigt tillmötesgående. Vi har sänt allting per e-post som du har begärt. Och det du ville ha till pappers skrev vi ut så fort som möjligt.

- Vår huvudkassör ställde sitt arbete åt sidan och gjorde det här enligt beställning på kort tid. Jag kan inte säga att vi försökt avskräcka utan vi har varit väldigt tillmötesgående.

Expert: Summan kan försvaga tillgången till information för många

Heikki Kuutti, expert på offentlighetslagen, säger att i offentlighetslagen nämns inga summor när det gäller myndigheters fakturering för att ta del av offentliga handlingar.

- Summan på 745 euro är ganska stor. När vi forskade kring informationsbegäran till kommuner fann vi att praxisen skiftar. En kommun kan ha en fastställd prislista, men den följs inte alltid, säger Kuutti, som är verksam vid Jyväskylä universitet.

Är 745 euro en skälig summa?

- Det beror på arbetsmängden. Utgångspunkten är att myndigheternas tjänster är avgiftsfria. En avgift kan försämra tillgången till information för många. Problemet här är att medborgarnas rättigheter inte fullföljs.

"Ska handla om självkostnadspris"

Kuutti påpekar att en kommun inte får ta betalt enligt marknadspriser.

- En myndighet har ensamrätt till informationen och det finns inga kommersiella aktörer med i bilden. Priserna ska vara skäliga och det ska handla om självkostnadspris. För att räkningen ska landa på hundratals euro krävs det mycket arbete, säger Kuutti.

Enligt Kuuttis erfarenhet är det inte särskilt vanligt med stora avgifter för att ta del av handlingar.

- Problemet är snarare att de som begär information inte alltid vet vad det kostar. Eller ännu värre, att den som begär information inte får det som begärs.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen