Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnodagshälsning från USA: Vi vill gärna ha några av era föräldraskapsförmåner

Hälsovård en mänsklig rättighet, är texten på läkarnas banderoll, bibliotekstrappan, New York
Hälsovård en mänsklig rättighet - och viktig för kvinnorna och barnfamiljerna i USA Hälsovård en mänsklig rättighet, är texten på läkarnas banderoll, bibliotekstrappan, New York Bild: Bengt Östling/Yle hälsovård,demonstrationer,New York (staden),läkare

Det föds allt färre barn i USA. En vanlig åsikt är att ett barn är tillräckligt dyrt och besvärligt. Födslostrejk är ett vapen i kampen för bättre villkor för barnfamiljerna. De nordiska förmånerna tas som föredöme.

- Nu borde föräldrarna kräva mer betalt för arbetet med barnen. Om samhället tycker barn är viktigt ska det också få kosta. Det anser Jenny Brown, författare till en färsk bok om födslostrejk och kampen om kvinnornas arbete.

Rödstrumporna lever och mår bra i USA – men sedan 1960-talets framgångar har det gått neråt.

Nu gäller det för dem som vill ha barn att kräva mer eller gå i strejk. Många har redan gjort det, födelsetalen har gått ner.

Pryda eller religiösa politiker gör abort svårare?

Det finns många teorier om varför politikerna försöker blockera abort och preventivmedel i USA. Det kan handla om politiker som är pryda, försöker tillfredsställa religiösa grupperingar och högerkretsar, eller bestraffa kvinnor för att de har sex.

Men mer handlar det om synen på kvinnors oavlönade arbete, skriver Jenny Brown i inledningskapitlet i sin bok "Birth Strike".

Vem ska föda och ta hand om barnen och vem ska betala för det, om det ska få kosta.

Det har sagts att industrin och arbetsgivarna får problem om det inte föds tillräckligt många barn (och man vill inte ha invandrad personal) som nöjer sig med låga löner. Men det gäller inte längre i automatiseringens tidevarv.

Dags för organiserad strejk?

Organiserade arbetare får upp sina löner – och nu är det kanske dags för kvinnorna att ta till strejk. Inga fler barn innan vi har kommit överens om hur det ska finansieras.

I de nordiska ländernas är det här ju redan åtminstone delvis löst.

Amerikanerna kan med avund se Norden som ett föredöme; mamma- och pappaledighet med lön, moderskapsförpackningar. Barnbidrag.

Jenny Brown vid sidan av demonstration bland New Yorks skyskrapor, med plakakt om Medicare för alla
Jenny Brown, feministisk författare i New York Jenny Brown vid sidan av demonstration bland New Yorks skyskrapor, med plakakt om Medicare för alla Bild: Bengt Östling/Yle feminism

Nästa steg: Kasta "dagen efter"-pillren

Jenny Brown är knuten till flera organisationer inom feminism, såsom rödstrumporna i USA. Hon var en av de drivande krafterna i rörelsen för att få ”dagen efter"-abortpillret godkänt i USA.

Det tog ett decennium och det var inte enkelt. Till och med Barack Obama förbjöd det, trots att han annars ansågs progressiv.

Nu försöker Jenny Brown övertyga kvinnorna om att det lönar sig att att stå i samlad front för att få bättre ekonomiska vllkor för barnafödandet.

Norden och Europa förbättrade ekonomin för barnfamiljer, för att nativiteten skulle öka efter kriget. Man fick det som blev en babyboom.

De stora efterkrigstida generationerna går nu i pension. Det behövs igen en större befolkning, för det som i Finland kallas försörjningsbördan.

USA börjar från så mycket lägre nivå

USA kan börja från en så mycket lägre nivå än omvärlden, reformer borde vara enkla. Men samtidigt är det här ett konservativt samhälle som bygger på enkla principer.

Privat i stället för samhälle, din lön är dina pengar, eventuella skatter är fortfarande dina pengar som politikerna helst inte ska röra för kontroversiell användning, är några principer.

Och varje delstat har sin egen politik, till och med kan enskilda städer ha egna beslut om minimilön och den obligatoriska mammaledighetens längd.

Socialism som i Venezuela?

Det finns ett problem till. De skandinaviska länderna förknippas ofta med socialism.

Varje gång någon föreslår en förbättrad förmån med skattemedel eller styrning på central nivå står Donald Trump eller någon republikan och påminner om ”Venezuela”.

Det landet fungerar som en svordom och ett levande exempel på en misslyckad socialism.

I motsvarande länder som USA har paniken över sjunkande födelsetal gjort att regeringarna har infört betald förälraledighet, fri eller subventionerad barnvård, gratis hälsovård, kortare arbetsveckor och bostadsunderstöd, barnbidrag till föräldrarna,

- Men här i USA har arbete med barnen gjorts billigt. Kostnaderna har överförts på familjerna för att betalas från minskande löner eller som ökande arbetsbörda på oavlönade mammor. Trycket står på kvinnorna.

USA startar från låg nivå

När det gäller att ersätta för arbete med barn är Förenta Staterna på bottennivå, enligt Jenny Brown.

Under åren efter andra världskriget skulle lönen från den arbetande i den familjen, ofta mannen, räcka till för allt.

Alla kostnader, för honom själv, för barnen och hustrun kunde tas från den enda lönen. Kvinnorna hölls borta från välbetalda jobb med hjälp av lagstiftning och individuell diskriminering.

Under decennier har kvinnorna brutit barriärer och fått bättre och mer givande möjligheter till arbete, karriär och ekonomisk självständighet.

Men lönerna har stagnerat och arbetstimmarna blivit fler i USA. Och nu räcker knappt två arbetande till för att betala för familjens sammanlagda kostnader.

Kvinna håller upp plakat med kvinnliga former: "Håll politiken borta från min kropp"
Från höstens kvinnormarsch i New York Kvinna håller upp plakat med kvinnliga former: "Håll politiken borta från min kropp" Bild: Bengt Östling/Yle kropp,Kvinna,feminism,demonstrationer (samhälleliga händelser),#metoo,politik,Donald Trump

Barnstrejk i praktiken

De amerikanska kvinnorna har beslutat avstå från barn. Babyboomen efter kriget har avtagit. I stället sjunker antalet födslar, de har sjunkit med 16 procent sedan år 1990.

De amerikanska kvinnorna har fått bättre chans att bestämma över när de ska ha barn, tack vare p-piller och abort. 1960-talets feministiska rörelse kunde få lagarna omsrkivna, aborten blev laglig och preventivmedlen bredare tillgängliga.

Det var höjdpunkten för den amerikanska kvinnosaksrörelsen, men det har gått nedåt sedan dess.

Det blir svårare och dyrare att göra abort i USA. Man befarar att delstaterna kan få tillbaka sin rätt at förbjuda abort helt. Preventivmedlen blir också svårare att få. Apoteken kan vägra sälja dem.

Kampen om pillren

Utanför kliniker som utför aborter och ger sexualrågivning samt preventivedel samlas ofta demonstranter till våldsamma protester.

Sjukvårdsbesök i förbindelse med reproduktion är inte längre möjliga att få ersatt via sjukförsäkringen, för dem som har en sådan.

Abort och piller kan inte längre ersättas utan måste betalas av kunden. Och de är dyra i USA.

Det är en orsak till att vi stämmer möte med författaren Jenny Brown en söndag i mars på Manhattan utanför stadsbiblioteket vid Bryant Park. På bibliotekstrapporna samlas en demonstration som har startat utanför läkemedelsbolaget Pfizer på 42. gatan, men inte fick fortsätta där.

Man iklädd dräkt dekorerad med tygstycken som föreställer sedlar, protest mot dyr medicin i USA
Demonstrant mot dyra mediciner i New York Man iklädd dräkt dekorerad med tygstycken som föreställer sedlar, protest mot dyr medicin i USA Bild: Bengt Östling/Yle demonstrationer,hälsovård,mediciner,Original

Viktigt för kvinnors självbestämmande

Demonstrationen är för ett nationellt hälsovårdssystem i USA. Det är mycket viktigt för kvinnors rättigheter, påpekar Jenny Brown.

- Just nu är du helt beroende av ditt jobb eller äktenskap för att få sjukfösäkring och därmed gratis sjukvård. Det placerar kvinnor i en beroendesituation till sina män och sina chefer.

Om vi hade ett nationellt hälosvårdssystem skulle kvinnorna ha större frihet och självständighet och möjlighet att lämna sina jobb, ta deltidsjobb, sköta barn hemma, eller ta ut skilsmässa.

Värdeväljarna ska hållas tillfredsställda

Man kan som Jenny Brown, fråga sig varför abort och preventivmedel görs så mycket dyrare och svårare att nå, när det samtidigt blir så mycket dyrare och svårare att ha barn.

Det är uppenbart att de amerikanska politikerna vädjar till ”värdeväljarna”. Och deras värderingar är religiösa och konservativa.

USA må vara ett religiöst/kristet land, men 99 procent av de amerikanska kvinnorna har använt preventivmedel någon gång i sitt liv.

Men aborter är inte huvudorsak till USA:s minskande nativitet, påminner Jenny Brown.

Behovet av barn: 2,1 barn per kvinna

För att hålla befolkningstalet stabilt borde varje kvinna föda minst två barn för att ersätta de två föräldrarna. Men i USA är födelsetalet ungefär 1,76. Och det är rekordlågt.

Också i Norden har nativiteten sjunkit. I Finland ända sedan år 1963.

Man kunde alltså säga att Finlands föräldrar har fått en massa förmåner som amerikanska föräldrar inte har, och ändå har födelsetalen sjunkit.

Motargumentet är att antalet födslar skulle ha varit ännu mindre utan förmånerna.

Amerikanska politiker ser inte problemet

Danmark och Finland ligger lägst i Norden, på ungefär 1,75 födda barn per kvinna. Norge och Sverige ligger över 1,8. Island når nästan det förväntade målet med två barn per kvinna.

Det europeiska medeltalet för några år sedan låg på 1,58.

Det är lägre än USA, men Jenny Brown påpekar att i Europa diskuteras frågan som ett stort problem, både av politiker, tidningar och mannen/kvinnan på gatan.

Försöken att öka nativiteten går ut på att göra det lättare att ha barn genom att betala dagvården och skapa system för barnbidrag och betald föräldraledighet.

Babyboom blev babybrist

Feminismen föddes parallellt med ett stort u-landsintresse, man ömmade för de underutvecklade länderna. Då var stora familjer med många barn ett stort problem som gav överbefolkning.

Man talade om en demografisk tidsbomb, nu är det mera en babybrist.

Länderna blir utan skattebetalare. Och visst kan man säga att företagen blir utan arbetskraft - och utan kunder som köper deras produkter.

Men som den amerikanska journalisten Stephanie Mencimer uttrycker det: De konservativa trodde att om de gör det svårare för mammor att arbeta stannar de hemma. I stället slutade kvinnorna ha barn.

USA långt ifrån täten

Den internationella jämförelsen talar verkligen inte till USAs fördel. USA är inte bara efter några av de ledande länderna som Sverige och Frankrike. Det är värre än så, skriver Jenny Brown.

I 185 av FN:s 193 länder finns det lagar om betald ledighet i samband med barnafödande.

Femtio nationer ger betald ledighet på sex månader eller mer.

- Vi borde bli förolämpade över förslaget om tolv veckor. Är vi verkligen beredda att sälja vårt reproduktiva arbete så billigt, skriver Jenny Brown. Ändå har också det förslaget mött protester bland arbetsgivarna.

Frågan vänts bli lyft i presidentdebatterna. Men det verkar som om det huvudsakligen är Bernie Sanders och Elizabeth Warren som för fram frågorna.

På republikanskt håll är president Donald Trump stolt över den goda sysselsättningen i USA. Han talar också om ökande löner.

Men barnfamiljernas ställning har han inte nämnt speciellt ofta.

Källor: Birth Strike - the hidden fight over women´s work, av Jenny Brown, utgiven av pmpress.org
Redstockings.org

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes