Hoppa till huvudinnehåll

Oroligt efter protester mot Venezuelas president Maduro - militären står fortfarande bakom honom

Demonstranter konfronterar kravallpolis i Venezuela.
Demonstranter konfronterar kravallpolis i Caracas, polisen svarade med tårgas. Demonstranter konfronterar kravallpolis i Venezuela. Bild: Rayner Pena/EPA-EFE Venezuela,protest

Lördagen blev orolig i huvudstaden Caracas, då både oppositionsledaren Juan Guaidós och president Nicolás Maduros anhängare demonstrerade. Polisen tog till tårgas mot oppositionens demonstranter.

Polisens insats var omfattande kring oppositionens demonstration. Demonstranterna konfronterade kravallpolisen och kallade dem mördare, varpå polisen svarade med tårgas.

Oppositionens demonstration kommer bara en dag efter ett omfattande elavbrott i landet och i ett allt spändare läge mellan oppositionsledaren Guaidó och president Maduro.

President Maduro skrev å sin sida på lördag på Twitter att han lovar bekämpa det han kallar angreppet mot det venezuelanska folket och aldrig ge upp.

Nicolás Maduro styr en nation där inflationen har trissats upp till tio miljoner procent. USA och cirka 50 andra länder betraktar inte längre honom som landets president. Hans popularitet bland folket har sjunkit klart.

Och ändå har Nicolas Maduro stått emot den venezuelanska oppositionens demonstrationer och USA:s hårda tryck. Han ser oppositionsledaren Juan Guaidó som "USA:s marionett".

Juan Guaidó utgör det hårdaste motståndet mot Maduro sedan han blev president 2013. Han har kallat till en stor demonstration på lördag för att sätta ytterligare press på Maduro.

Enligt Datanalisis stöds oppositionsledaren Juan Guaidó av ungefär 60 procent av befolkningen i Venezuela, uppger The Washington Post.

Militären är lojal

Maduro har lyckats klamra sig fast vid makten delvis tack vare militärens stöd. Han har fått dess lojalitet genom frikostiga belöningar och befordringar. Det talas också om att militären har kontroll över olika affärstransaktioner och att den skyddar narkotikahandeln.

Nicolás Maduro på industribesök i Guayana, Venezuela 6.3.2019
Nicolás Maduro på industribesök i Guayana, Venezuela 6.3.2019. Nicolás Maduro på industribesök i Guayana, Venezuela 6.3.2019 Bild: AFP / Lehtikuva Venezuela,Nicolas Maduro,Ciudad Guayana

USA har med olika metoder försökt locka till sig militären från Maduro - via privata diskussioner och erbjudanden om amnesti som skyddar medlemmar i militären från åtal.

Militären anses ändå inte vara helt solidarisk med Maduro. Landets ekonomi är körd i botten till följd av misskötsel, korruption och sanktionspolitik utifrån, och allt fler känner av bristen på mat och mediciner.

Även om de anställda inom militären lever gott så har inte deras släktingar och vänner det lika väl ställt. Det här betyder att missnöjet ökar.

President Donald Trump införde i januari hårda sanktioner mot Venezuelas oljeindustri och det kommer att synas i den redan nu så svaga venezuelanska ekonomin.

Frågan är vad som händer om Venezuela fortsätter att falla samman. Analytiker talar om samma scenarier som i Kuba, Iran, Syrien och Zimbabwe - länder där auktoritära ledare överlever trots djupa ekonomiska och politiska kriser.

Källor: BBC, Reuters, The Washington Post

Nicolás Maduro

En katolsk arbetarpojke som gick via facket in i politiken

  • Nicolás Maduro föddes i Caracas och gick i skola i ett arbetarområde i utkanterna av staden. Han inledde sin politiska karriär som facklig representant för metrotrafiken i Caracas.
  • Maduro är gift med Cilia Flores, tidigare ledare för Nationalförsamlingen. De har båda länge betraktats som ett "maktpar".
  • Han är uppfostrad i katolsk anda och både han och hans hustru stöder den indiska andliga gurun Sai Babas läror.
  • Han anslöt sig på 1990-talet till Hugo Chávez politiska rörelse och fick politisk utbildning i Kuba.
  • Maduro valdes för första gången in i nationalförsamlingen (parlamentet) år 2000 som representant för socialistpartiet Partido Socialista Unida de Venezuela (PSUV) och var talman 2005 och utrikesminister 2006–13.
  • Då president Chávez insjuknade blev Maduro de facto-ledare i Venezuela. President Chávez hade handplockat honom som efterträdare, och under Hugo Chávez sista år vid makten var Maduro vicepresident.
  • Efter president Hugo Chavéz död 2013 gick det styrande socialistpartiets kandidat Nicolás Maduro segrande ur presidentvalet.
  • Maduro ställde upp mot oppositionsledaren Henrique Capriles i valet 2013, och segrade knappt. Capriles vägrade erkänna valresultatet, och hävdade att det hade förekommit oegentligheter i valet.

Maduro ärvde mycket av Chávez

  • Maduro - tidigare busschaufför, facklig ledare och självutnämnd "chavista" - förde samma politik som Hugo Chávez. Han genomförde bland annat nationaliseringar, upprätthöll en klar statlig kontroll över ekonomin och gav allierade - till exempel Kuba - finansiellt stöd.
  • Som utrikesminister avvek Maduro aldrig från president Chávez linje. Han reste mycket, och fördömde USA:s utrikespolitik. Han odlade kontakter på växande marknader som Ryssland och Kina, och lyckades få viktiga finansiärer.
  • I likhet med Chávez använder sig Maduro av en kraftfull retorik. Han har sagt att högerextrema figurer i USA har intrigerat mot honom och att de har försökt mörda honom.
  • Maduro ärvde en ekonomi som var präglad av hög inflation och arbetslöshet men höll sig flytande tack vare oljeindustrin. Han anser att de ekonomiska problemen är en följd av den privata sektorns hamstrande och spekulativa attacker mot valutan.
  • I maj 2018 omvaldes Nicolás Maduro till president för ytterligare en femårsperiod i ett val vars legitimitet ifrågasattes.
  • I januari 2019 reste sig oppositionen i Venezuela mot president Nicolas Maduro. Oppositionsledaren Juan Guaidó utsåg sig själv till interimsledare för Venezuela med stöd från USA och några latinamerikanska länder.

Militärens toppskikt, högsta domstolen och oljebolaget står vid Maduros sida

  • Militärens toppskikt har inte visat några tecken på att lämna Maduros sida.
  • Försvarsminister Vladimir Padrino har bekräftat sitt stöd, och har meddelat att Venezuelas väpnade styrkor förkastar varje självutnämnd president.
  • Den 23 februari visade det sig ändå att 167 medlemmar i Venezuelas väpnade styrkor hade deserterat och gett sig till grannlandets Colombias migrationsbyrå.
  • USA uppger sig stå i direkt kontakt med medlemmar i den venezuelanska militären och försöker få dem att överge Maduro.
  • Högsta domstolen består till stor del av lojala Maduroanhängare, och står stadigt bakom landets socialistiska ledare.
  • Det statliga oljebolaget PDVSA - som står för den största delen av Venezuelas exportintäkter, stöder Maduro. "Vi har ingen annan president utöver Maduro", säger PDVSA:s direktör, oljeminister Manuel Quevedo som också gjort karriär inom militären.

Ett flertal länder och en del av folket stöder Maduro

  • Ryssland betraktar Nicolás Maduro som Venezuelas legitima president, och anklagar USA för att försöka tillskansa sig makt i Venezuela. Ryssland har också varnat USA för att en militär intervention i Venezuela vore ödesdiger.
  • Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har meddelat att landet ger Maduro sitt stöd.
  • Kina har gett Maduro sitt stöd, och säger samtidigt att landet motsätter sig utomstående inblandning i Venezuela och att Venezuela behöver skydda sin självständighet och stabilitet.
  • Ett fåtal vänsterinriktade regeringar - bland annat Kuba och Bolivia - fortsätter stöda Maduro. Mexiko - där vänsterns Andres Manuel Lopez Obrador fick makten i fjol - opponerar sig inte mot Maduro, och har sagt att Mexiko fortsättningsvis inte blandar sig i andra länders förehavanden.
  • Orubbliga "chavistas" i Venezuela - bland annat människor i fattiga urbana områden - håller också stenhårt fast vid den förra ledaren Hugo Chávez uppmaning att folket ska stöda Maduro under alla omständigheter.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes