Hoppa till huvudinnehåll

Många vill skriva men få kan leva på det i Svenskfinland idag: “Men jag tror att folk åtminstone i smyg läser finlandssvensk litteratur också”

Den finlandssvenska litteraturen mår bra. Men det är inte många i Svenskfinland som kan leva på sitt författarskap, säger författarförbundets ordförande Peter Sandström. Han blev själv heltidsförfattare för några år sedan medan Christel Sundqvist från Vasa är en som trots många böcker skriver på deltid.

För några år sedan präglades det finlandssvenska förlagsfältet av ekonomiska problem, förlagsfusioner och stora förändringar i branschen. Bland annat bildades Schildts & Söderströms i februari 2012 genom en fusion mellan Schildts Förlags Ab och Söderström & Co. Det nya förlaget Förlaget grundades sedan i oktober 2015.

Men hur står det till nu då det gått några år?

- Jag tycker den finlandssvenska litteraturen mår mycket bra. Vi har dels en lång och fin historia och så har vi en många nya röster som kommer upp hela tiden, säger Peter Sandström som är ordförande för Finlands svenska författareförening.

Han märker att det finns ett stort intresse för att skriva.

- Det är viktigt att det finns återväxt, samtidigt som många etablerade namn fortsätter att leverera.

Då det finns många som skriver betyder det att det går att upprätthålla och också uppnå en ännu högre kvalitet än vi har idag.

Tyttö lukee kirjaa
Tyttö lukee kirjaa Bild: Henrietta Hassinen / Yle ensamhet,ungdomar,ungdom (skede),Barn och ungdom,högstadiet,mobbning,nätmobbning,skolmobbning,depression,nedstämdhet,framtid,fruktan,böcker,läsning,biblioteksservice

Samtidigt som många vill skriva så vill allt färre läsa idag, skriver du under det?

- Det har jag hört många gånger. Men jag har nog på känn att inte är det så illa som man säger vad gäller läsandet, jag tror att folk åtminstone i smyg läser finlandssvensk litteratur också.

Antalet lånade böcker på våra bibliotek år 2001 och 2017

Vad gäller böcker som de allmänna biblioteken lånat ut har antalet minskat en del sedan 2001.

Utlåningen av finska böcker sjönk från 70,3 miljoner år 2001 till 61,1 miljoner år 2017.

Vad gäller svenska böcker lånades 3,11 miljoner år 2001 och år 2017 var samma siffra 2,95 miljoner.

Däremot fanns inget e-material tillgängligt år 2001. E-böckernas användningsgånger var cirka 562 000 år 2017 (språket inte specificerat).

Källa: biblioteken.fi

Är det många i Svenskfinland som kan leva på sitt författarskap?

- Inte om vi talar om att leva på bokförsäljning. Men däremot kan man få det att gå ihop på många andra sätt. För många handlar det ju om att sysselsätta sig med annat än att skriva vid sidan om. En del undervisar eller skriver artiklar, jobbar som frilans inom journalistiken och liknande.

En del undervisar eller skriver artiklar, jobbar som frilans inom journalistiken och liknande.

Sandström konstaterar att stipendierna är det viktigaste för att klara sig men att det gäller att vara öppen för olika lösningsmodeller.

Det går alltså att vara proffsförfattare fast man gör det på halvtid?

- Det kan man.

Skriva på heltid eller deltid?

Peter Sandström valde själv att hoppa av ett bra jobb för att satsa på författarskapet för några år sedan. Hans senaste bok kom ut ifjol.

- Jag hade ett bra jobb men det tog för mycket tid. Jag var framme vid en punkt då jag tänkte att om jag nu ska ägna mig åt att skriva några böcker till så måste jag ta steget ut. Men det kändes inte på något vis självklart.

Författaren Peter Sandström siier och jobba vid sin dator vid sitt köksbord
Peter Sandström är hemma från Nykarleby. Hans senaste bok Mamma november kom ut ifjol. Författaren Peter Sandström siier och jobba vid sin dator vid sitt köksbord Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,Åbo,Peter Sandström (författare)

Författaren Christel Sundqvist från Vasa övervägde en tid att helt övergå till skrivandet. Men hon har fortsatt på deltid.

- Tidigare funderade jag på det, då jag inte hade forskning inräknat i tjänsten. Nu är fyrtio procent av min arbetstid forskning och det betyder att jag också får ägna mig åt det jag älskar, att skriva. Forskarprocessen är ju väldigt mycket annorlunda än det skönlitterära skrivandet - men det är väldigt mycket som är likadant också.

Till vardags är Christel pedagogie doktor och arbetar som biträdande doktor vid universitetet Nord i Norge och inom speciallärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa.

Hur intresserade är unga av att läsa eller bli författare? Vi har frågat skolelever i Tolkis skola och deltagare i Ordkonstskolan i Borgå:

Får royalty och biblioteksersättningar

Hur mycket en författare förtjänar hänger mycket på hur mycket en bok säljs och lånas ut på biblioteken. Författaren får vanligtvis en så kallad royalty för varje sålt exemplar av boken.

- En författare får också en liten ersättning per lån på biblioteket, den betalas ut via Sanasto. Hur stor ersättningen blir per år beror sedan på hur mycket var och en bok lånas ut, säger Sandström.

- Vi borde ha ännu fler förlag än vi har idag, med tanke på mångfalden och i förlängningen kvaliteten.

Är det viktigt att man får in foten i ett av de här stora förlagen som kanske har större resurser att marknadsföra en?

- Det kan ju se ut så men är inte hela bilden. Det går nog att komma fram på många andra sätt också. Vi har en del mindre förlag som ger ut mycket högkvalitativ litteratur.

Han anser att många förlag behövs.

- Vi borde ha ännu fler förlag än vi har idag, med tanke på mångfalden och i förlängningen kvaliteten.

kvinna sitter vid dator och skriver
Christel Sundqvist debuterade som romanförfattare för tio år sedan. kvinna sitter vid dator och skriver Bild: Yle/Jyrki Karjalainen författare,vasa

Christel Sundqvist har skrivit både för ett stort och ett litet förlag. Hennes första böcker kom ut på Schildts och Söderströms medan den senaste kom ut på det lilla förlaget Marginal ifjol.

- Skillnaden är nog väldigt stor. Schildts och Söderströms är ju ett stort och etablerat förlag med en stor personalstab. Det finns människor som sköter marknadsföringen och försäljningen. I Marginal är vi några stycken som sköter allt det där.

Böcker från Marginal förlag.
Böcker från Marginal förlag. Bild: Elin Willows förlagsbranschen,böcker,marginal förlag

Hon ser mycket positivt i ett litet förlag. Bland annat får man en en helt annan insyn i helheten.

- En orsak till att jag valde att ge ut på Marginal var att jag behövde så otroligt mycket stöd för att skriva Nu spränger vi taket, ett stöd från Marginal som jag upplever som mina vänner och som hade ett stort engagemang. De följde mig under skrivprocessen och tog del av den, såg den växa fram och gav feedback. Sådant är svårt när man bor i Österbotten och redaktören och förlaget finns i Helsingfors.

Medlem eller inte i författarförbundet avgörs av bokens nivå

Finlands svenska författareförening fyller i år 100. Den började som ett sällskap för social samvaro men har idag utvecklats till att bli författarnas egen fackorganisation.

Vem som helst kan inte bli medlem. Man ska ha gett ut minst två skönlitterära verk och efter det kan man ansöka om medlemskap.

Vem är det som avgör om de här skönlitterära verken duger?

- Vi har inarbetade rutiner inom styrelsen där vi bedömer vilken nivå verken håller, säger Sandström.

Föreningens grundtanke är att jobba för att författarna ska få bättre verksamhetsförutsättningar.

- Det innebär bland annat att vi bevakar upphovsrätten, upprätthåller modellkontrakt som man kan använda när man skriver kontrakt med förlag.

Vi har inarbetade rutiner inom styrelsen där vi bedömer vilken nivå verken håller.

Den jobbar också på nationell nivå för att försöka påverka statens kulturpolitik.

- Vi vill att antalet arbetsstipendier ska bli fler och att summan per månad ska kunna höjas.

En viktig sak är också konstnärspensionerna.

- De borde bli fler och summan höjas. Allt fler författare och andra konstnärer blir ju äldre och kan vara i behov av trygghet också på äldre dagar.

Tua Forsström.
Tua Forsström valdes in i Svenska Akademien. Tua Forsström. Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen Tua Forsström,Tua Forsström (Författare),Tua Forsström

Tua Forsström i Akademien kan ha betydelse för finlandssvenskarna

En stor sak för den finlandssvenska litteraturen är att Tua Forsström som första finlandssvensk blev invald i Svenska Akademien.

- Det har länge diskuterats att det inte finns en finlandssvensk med så folk hade ju börjat misströsta att det någonsin kan hända. Därför känns det stort att Akademien nu på ett helt nytt sätt beaktar hela det svenska språkområdet så att säga. På sikt kan de ha en ganska stor betydelse.

Mer om den finlandssvenska litteraturen på Arenan och i tv-programmet Närbild i Yle Fem måndag 11 mars klockan 20 (repris tisdag 12 mars klockan 11).

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland