Hoppa till huvudinnehåll

Seesar XL rappar på dialekt om att han är bäst - det mest provokativa man kan säga i Österbotten

Joel Rönn (Seesar XL) på en gata i Vasa.
Joel Rönn är uppvuxen i Nykarleby men bor nu i Vasa. Joel Rönn (Seesar XL) på en gata i Vasa. Bild: YLE/Markus Bergfors Österbotten,Nykarleby,dialekter,finlandssvenska,Hiphop,vår musik

Med sina kaxiga texter på Nykarlebydialekt vill rapparen Seesar XL provocera med de i Österbotten förbjudna orden: ”Jag är bäst”.

- Tills Svenskfinland får en annan rapidol kommer jag kalla mig för Svenskfinlands rapidol, säger han.

I en lägenhet i centrum av Vasa har Joel Rönn riggat upp en hemmastudio där han producerar beats som hans alias, Seesar XL, kan rappa till på Nykarlebydialekt.

Med tunga beats, dramatiska synthslingor och textrader som ”jag är Guds plan” och ”plötsligt blev jag Svenskfinlands rapidol” är Seesar XL något av en anomali i det annars ganska ödmjuka finlandssvenska musiklivet.

- Det är det som är så jätteroligt med att vara Seesar XL – man får skryta om sig själv för det hör rappen till, säger Rönn.

Jag tycker det skulle vara bra om det väckte diskussion, för varför är inte du så stor på dig då?

Rönn påpekar att det finns ett förbud att skryta om sig själv i Österbotten. Det är något han vill ifrågasätta.

- Är det världens sämsta grej att säga ”Jag är så otroligt bra”? Jag tycker man ska kunna säga det och tills Svenskfinland har en annan rapidol kommer jag att kalla mig för Svenskfinlands rapidol.

Har du fått kritik för din kaxighet och fått höra ”du ska inte vara så stor på dig”?

- Nä, tyvärr kan jag nästan säga. Det är lite obesvarade provokationer, säger Rönn och skrattar.

- Jag tycker det skulle vara bra om det väckte diskussion. Varför är inte du så stor på dig då?

Folk borde ta mer plats, tro på sig själva och göra vad de vill om de vill göra något av livet tillägger Rönn mer allvarligt.

En överdriven version av honom själv

Seesar XL har hittills bara gett ut två låtar varav den första kom så sent som på nyårsafton.

Han har ändå redan hunnit skapa en hype och det verkar finnas ett visst fog för hans självsäkerhet efter tiotusentals spelningar på Spotify under två månaders tid.

Seesar XL.
Rönn säger att Seesar XL är en arg karaktär med småstadskomplex. Seesar XL. Bild: Pressbild: Oliver Fellman Österbotten,Nykarleby,vår musik

Privatpersonen Joel Rönn ger själv ändå ett intryck över att ha fötterna på jorden. Han medger också att Seesar XL är en överdriven version av honom själv.

- Det är lite en arg karaktär med småstads- och lillebrorskomplex som vill bryta sig lös från Jantelagen och allt vad som heter Österbotten. Mer överdrivet kanske än vad jag känner som Joel Rönn.

Guds plan e ti lägg mig luspank i en husvagn på en grusplan― Seesar XL

Förutom att han skryter om sig själv är Seesar XL också politisk i sina texter. Språkfrågan i Finland, miljöfrågor och HBTQI-rättigheter är ämnen han gärna lyfter fram.

Men han nämner också Gud i sina texter, ofta på ett kritiskt sätt. Den första låten Seesar XL gav ut heter Guds plan .

Vad är Guds plan?

- Jag är ateist och tycker det är så mycket skit som händer idag, så Guds plan är ganska dålig och alla de problem som finns runt omkring oss får mig att ifrågasätta Gud..

- Så tycker jag också att Drake är den mest överskattade artisten genom tiderna och låtnamnet är en pik till hans hit God’s plan.

Skrev på dialekt som terapi

23-årige Joel Rönn är född och uppvuxen i Nykarleby och är ursprungligen trummis.

Till en början var det främst rock och metal som gällde för Joel, men via band som blandade metal och rap kom han småningom in på mer renodlad hiphop.



När du byter språk byter du lite personlighet. Det är faktiskt jag när jag skriver på dialekt, det som jag lägger ner på pappret är faktiskt mina tankar

Han började då med att rappa på engelska, men dialekten fanns ändå med på ett hörn i ett tidigt skede.

- Jag skrev rap på dialekt som terapi. Jag hade rappat mycket på engelska, men så tyckte jag att de svenska rhymesen (rimmen) var ganska bra ändå och det var jätteroligt att skriva dem, så varför inte köra på det.

Vad var det med dialekten som var så bra?

- När du byter språk byter du lite personlighet. Det är faktiskt jag när jag skriver på dialekt, det som jag lägger ner på pappret är mina tankar. Det känns mer genuint, som om jag hade mer slagkraft.

Joel Rönn i sin hemmastudio.
Rönn kom in på musikproduktion under sina studier och gör nu egna beats i sin hemmastudio. Joel Rönn i sin hemmastudio. Bild: YLE/Markus Bergfors Hiphop,Österbotten,Nykarleby,dialekter,vår musik

Saknar dialektala rappare att influeras av

I Svenskfinland, och speciellt i Österbotten, finns inte många förebilder inom hiphop och ännu färre är de som rappar på dialekt utan att göra humor av det.

På senare tid är det främst han och Närpesbördige Hanna Lagerström som har gjort det.

Joel Rönn hämtar därför sin inspiration från engelskspråkig och rikssvensk hiphop.

- Inspirationen jag hämtar är idén om hur du strukturerar upp budskap, flow och wordplay.

- Jag hämtar det från andra språk och försöker implementera det på Nykarlebydialekt och göra det till mitt eget. Det är lite mer uppförsbacke.

Stavelserna på Nykarlebydialekt har många s och tj-ljud som är svåra att uttala i ett högt tempo

Går det bra att översätta engelsk och rikssvensk rap till dialekt?

- Nej. Jag tycker det är lättare att skriva och prata snabbt på engelska. För stavelserna på Nykarlebydialekt har många s och tj-ljud som är svåra i ett högt tempo.

- Ser man på standardsvenska så rimmar till exempel ”rök” och ”kök”, men på dialekt rimmar inte ”röik” och ”kök”.

- Därför kan det vara svårt att hämta inspiration och ord som rimmar från svensk rap.

Nykarleby är inte Compton

Förutom svårigheten att språkligt översätta hiphop till Nykarlebydialekt, finns också utmaningar vad gäller hiphopens karakteristiska storstadskontext.

Straight Outta Compton
Från filmen Straight outta Compton om hiphopgruppen N.W.A. Straight Outta Compton Bild: © Universal Pictures straight outta compton

Österbotten kryllar inte direkt av storstäder och inom hiphopen är trovärdigheten på gatan ofta viktig. Något även Joel Rönn tänkt på.

- Någon ”street cred” har jag inte. Det är jättestor skillnad mellan att ha växt upp i Compton och i Nykarleby.

- Men jag tror man kan vända på det, för hiphop har alltid handlat om att vara en minoritet och att man känt att man inte fått någon plats i samhället.

Rönn tror att det är viktigt att sätta sin egna prägel på det man gör, och framför allt att vara genuin.

- Jag börjar tänka på scenen i filmen om Monica Zetterlund när hon träffar Ella Fitzgerald. Fitzgerald frågar henne ”Varför sjunger du om amerikanska delstater där du aldrig varit? Sjung något eget istället!”

"Topelius var en G"

Nykarleby är också känt för sina många författare, från Zacharias Topelius till samtida som Karin Erlandsson och Peter Sandström.

Även om steget mellan dessa författare och hiphop kan verka långt måste man minnas att texterna spelar stor roll inom hiphop.

De kan innehålla komplexa rimstrukturer med välformulerade och intrikata budskap.

Porträtt av Zacharias Topelius
Skulle Zacharias Topelius rappat om han levt idag? Porträtt av Zacharias Topelius Bild: Wikimedia commons/Flickr Zacharias Topelius

Texterna är också centrala för Rönn och han säger att även skriven litteratur är viktig för honom.

- Inte kan jag säga att jag kastats in i en litterär värld genom att ha vuxit upp i Nykarleby, men nog vill jag tänka att jag är med i klubben, Topeliusklubben.

Tror du Topelius skulle ha rappat om han levt idag?

- Absolut, ingen tvekan om saken. Topelius var en G, han festade ju mycket och han skulle absolut ha varit en MC.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje