Hoppa till huvudinnehåll

Eukalyptus från Brasilien och nötskal från Afrika - är det framtiden när stenkolet har slopats?

Fällda eukalyptusträd i skog i Kina.
Efterfrågan på träflis som biomassa ökar på världens energimarknad. Fällda eukalyptusträd i skog i Kina. Bild: MICHAEL REYNOLDS/EPA Eukalyptussläktet,Avverkning

Stockholm Exergi, tidigare Fortum Värme som ägs av Fortum och Stockholms stad, öppnade för två år sedan ett stort biokraftverk vid Värtan i Stockholm. Enligt bolagets nätsidor bränner kraftverket tre skottkärrslass med träflis i sekunden.

Vd:n Anders Egelrud berättar att biokraftverket till 30-40 procent bränner svenskt träflis. Resten, det vill säga största delen, kommer från Baltikum, i viss mån från Norge och Ryssland och mycket lite från Finland.

Men är det inte så, att ni också får trä från Brasilien?

- Förlåt, det stämmer. Vi har tagit in två laster med fraktfartyg från Brasilien, säger Egelrud till Yle per telefon.

Vad jag har förstått har det också fraktats trä från Afrika?

- Ska kontrollera, att det inte blir fel (papper flyttas). Ja, vi har importerat en fraktlast från Mocambique i fjol.

Den här veckan kom en last med träflis till Värtan från Sevilla i Spanien.

Stor åtgång på flis. Vid Värtans kraftverk i Stockholm bränns tre skottkärrslass med flis i sekunden.

Import fjärran ifrån inget man stoltserar över

Att importera träflis från fjärran länder är inget Vd:n stoltserar med.

Dagstidningen Aftonbladet skrev i december att hemmen i Stockholm värms upp med träflis från Amazonas och hänvisade till importpartiet från Brasilien. Enligt artikeln har säljaren visserligen miljöcertifikat, men samtidigt är bolaget misstänkt för illegal skogsavverkning.

Egelrud anser att trä kan importeras ansvarsfullt från Brasilien och Afrika, förutsatt att säljarnas verksamhet och deras certifikat granskas och synas.

Det stora lastfartyget kunde hämta tio gånger så mycket flis jämfört med lastfartygen i Östersjötrafik. Utsläppen från transporten är inte betydande, i förhållande till lastens storlek.

Kraftverket i Stockholm förlitade sig i fjol på eukalyptusplantagerna, eftersom vinterförhållandena var besvärliga i de baltiska skogarna och träleveranserna till beställarna krånglade.

Lasterna till Värtan från sydliga destinationer är engångsföreteelser, men långfrakt kan bli vanligare när biomassamarknaden i världen växer.

Billigare med båt från fjärran än med långtradare från grannlandet

Professor Esa Vakkilainen vid Villmanstrands Tekniska universitet säger att det är billigt att frakta en last trä med fartyg 10 000 kilometer, jämfört med transportera lasten med lastbil 100 kilometer ifrån.

I de finländska kraftverken har exotiska trädslag just inte förekommit hittills. Vakkilainen känner till att ett parti nötskal från Afrika eldats upp i ett kraftverk på västkusten.

I ursprungslandet skalas nötterna på farmerna och nötskalen blir kvar som avfall.

Fartyg i hamn vid Hässelby kraftverk, Stockholm.

Några energibolag vid kusten uppger att de blivit erbjudna nötskal, men att det av kostnadsskäl inte har lönat sig att nappa på de här erbjudandena.

De finländska kraftverken har hittills importerat lite biomassa från närområdena. När det går bra för skogsindustrin är tillgången på biprodukten flis stor. Problemet uppstår när flisen ska transporteras från östra och norra Finland till södra Finland.

Vakkilainen säger att man kan dra upp en linje på kartan från Joensuu till Uleåborg. Norr om linjen är tillgången på biomassa inget problem och söder om den är tillgången knapp.

Svårigheten är att transportera biomassan söderut. Transport på 'gummihjul' lönar sig endast inom en radie på 200 kilometer från kraftverket.

- Helsingfors får trä billigare från Kanada, USA, Afrika eller Brasilien, jämfört med att köpa biomassa från St.Michel eller Nyslott.

Från Ryssland har trä importerats närmast till Östra Finland.

Finland förbjuder kolkraft

I många av Finlands kraftverk används redan biomassa. Trots det används stenkol fortfarande i Helsingfors, Vanda, Esbo, Lahtis och Vasa.

Samtliga har planer gällande biomassa, mot bakgrunden av regeringens proposition om att förbjuda stenkol som energikälla från och med 2029.

- I huvudstadsområdet räcker inte biomassan till för att kompensera kolkraftverken, säger Esa Vakkilainen.

Helsingfors stads energibolag Helen använder pelletter och stenkol i sina bägge kraftverk på Hanaholmen och Sundholmen. Bolaget har ansökt om tillstånd för tre biokraftverk.

För att ersätta Hanaholmens kraftverk, som ska tas ur bruk, behövs 1-2 biokraftverk.

Direktören för hållbarhet och samhällsrelationer Maiju Westergren säger att pelletterna i huvudsak är inhemska och i någon mån från övriga Östersjöländer. Hon tror att biomassan kommer att räcka till om också avverkningsavfallet från skogsskötseln kan tas tillvara.

Kol används i kraftverken

Turun Seudun Energiantuotanto hämtar flis från Baltikum till sitt nya kraftverk i Nådendal. Investeringsansvariga Tapani Bastman berättar att målsättningen är att importera en tredjedel av fliset som behövs.

- Marknadsläget har helt klart blivit kärvare. Priset på biobränsle stiger, förutspår Bastman.

Enligt Bastman är förutom svenskarna också danskarna med på den baltiska biomassamarknaden.

De baltiska länderna säljer sina skogstillgångar eftersom länderna inte har utvecklat någon skogsindustri. Utan större eftertanke säljs säkert också trä av bättre kvalitet till flis.

Forskaren Antti Majava från forskningsenheten Bios anser att importen av trä utgör en risk inom energiförsörjningen.

- I Baltikum finns skogsindustri enbart i liten utsträckning, av vilken det uppstår biflöde till energibruk.

Enligt Bastman har skogsvården i Baltikum släpat efter och blandskogarnas träd av dålig kvalitet duger inte för industrin. Han bedömer att skogarna kan bli bättre med hjälp av inkomsterna från biomassa.

Bastman tycker inte att export från fjärran länder låter särskilt kolneutralt.

- Hur kan man försäkra att träden är avverkade på ett hållbart sätt?

Risken är att de som importerar trä för energibruk stöter på samma problem som skogsbolagen. De finländska skogsföretagen har redan för flera år sedan dragit i väg till bland annat Sydamerika för att odla skog och grunda cellulosafabriker.

De oklara markägoförhållandena har skapat problem för dem, likaså har övervakningen om miljöpåverkan varit slapp.

Bios: Tilläggstid för stenkol

Bios, som profilerat sig genom miljöforskning, chockerade klimatkretsarna när de föreslog att Finland borde ge kolkraftverken ett par års respit för övergångsperioden, jämfört med regeringens proposition som slår fast att förbränning
av kol förbjuds år 2029.

Bios utredde speciellt kraftverkslösningen för Helsingfors.

- Man kunde fortsätta att använda kol längre i kraftverken och skynda på att utveckla nya teknologier som man sedan kunde övergå till snabbare, säger Majava från Bios forskningsgrupp.

Högar med träflis vid Metsä Fibres cellulosafabrik i Joutseno.

Som framtida lösningar har det bland annat föreslagits värmepumpskraftverk, bättre tillvaratagande av svinnet från industrins värme, lagring av värme och geovärme.

Många miljöorganisationer anser att nya teknologier hinner tas i bruk inom en övergångsperiod på tio år. Då skulle inte kol bytas ut mot enbart biomassa.

Bios uppskattning är att utvecklingen av teknologierna inte har hunnit tillräckligt långt. Ifall biokraftverken är tänkta som ett mellanstadium är investeringarna onödigt stora.

Att bränna trä medför utsläpp av koldioxid i atmosfären. Det som lämpar sig för förbränning är biprodukterna från skogsindustrin såsom grenar och trädtoppar, men att bränna stammarna för att få energi skulle vara ett lika dåligt alternativ som att bränna stenkol.

Majava anser att avfallet från skogsindustrin inte räcker till, utan behovet av biomassa skulle öka avverkningarna. Då når vi inte upp till kravet på att minska utsläppen.

Också Majava tror att biokraftverken i söder skulle bli tvungna att importera flis.

Bios anser också att det är oklart hur EU kommer att förhålla sig till trä som förnyelsebart bränsle.

Tyskar planterar energiträd i söder

Efterfrågan på biomassa ökar runt om i världen när man vill bli av med de fossila bränslena.

Många länder fick upp ögonen för större miljöinsatser när FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin rapport. Som motdrag till uppvärmningen nämns en märkbar, utökad användning av biomassa.

Eukalyptusodling i Brasilien.

Enligt Vakkilainen kan biomassa vara en stor energikälla, men det behövs övriga vid sidan om.

- Kanske 25 procent av den nuvarande energiförbrukningen kunde fyllas med hjälp av biomassa.

Majava från Bios säger att biomassa kan utnyttjas mycket bra i sydliga länder, där träden växer snabbt på 10-12 år och nya träd växer upp i stället. När de bränns frigörs koldioxid, men kolet binds snabbt tillbaka i återväxten.

I norr tar det tio gånger längre tid för träden att växa.

Trälasterna korsar världshaven allt oftare. Storbritannien importerar allt sitt energiträ från utlandet, närmast Förenta Staterna. Kanada återigen säljer skog som skadats till bland andra Holland.

Tyska energibolag har å sin sida odlat biomassa i de sydliga delarna av Förenta Staterna, som bolagen transporterar över havet hem till Tyskland.

Ifall framsteg görs i klimatsträvandena kommer fartygen med flis- och trälaster att ersätta oljetankers på världshaven.

Artikeln baserar sig på Eukalyptuspuuta Brasiliasta Tukholmaan, pähkinänkuoria Afrikasta Suomeen – Tähänkö kivihiilestä luopuminen johtaa? skriven av Hannele Muilu/Yle uutiset.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes