Hoppa till huvudinnehåll

Hangös grundtrygghetsdirektör: "Om fem år har vi en vårdreform"

kvinna i fuccsiaröd tröja utomhus
Elisabeth Kajander upplever inte att arbetet ha varit bortkastat. kvinna i fuccsiaröd tröja utomhus Bild: Yle / Christoffer Westerlund Elisabeth Kajander,landskapsreform,social- och hälsovårdsreformen (sote),Hangö,hälsovård,sjukvård

Att social- och hälsovårdsreformen begravdes i sin nuvarande form kom inte som någon överraskning för grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander i Hangö.

Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen föll i fredags, parallellt med regeringen.

Vårdreformen skulle gå ut på att ansvaret för social- och hälsovården flyttas över från kommunerna till 18 landskap.

Även ordnandet av regionförvaltningsuppgifter och regionala tjänster skulle koncentreras till landskapen. Syftet med regeringens reform var att Finland skulle få en modern och kostnadseffektiv offentlig förvaltning.

"Ingen överraskning"

Elisabeth Kajander har suttit med i gruppen som har jobbat med landskapsreformen sedan våren 2016.

Att social- och hälsovårdsreformen begravdes i sin nuvarande form kom inte som någon överraskning för henne.

- Alla tecken visade ju att den kommer att stupa på mållinjen, precis som förra gången. Det är sorgligt att man inte på allvar tagit i beaktande saker som har kommit fram under vägen och funderat på hur man kan forma den så att den fyller alla krav man ställer.

Kajander, tidigare fullmäktigemedlem för SDP i Raseborg, håller inte med partiet och oppositionen om att det är bra att reformen föll.

- Jag tror att vi alla är ense om att det behövs någon form av reform, och jag talar inte som politiker utan som tjänsteman. Jag har jobbat 40 år inom det här området och sett många svängar under vägen. Jag skulle säga att vi som jobbar på fältet har en ganska klar bild av hur man kunde ha gjort det här mycket enklare.

"Glömde ursprungstanken"

Elisabeth Kajander säger att problemet var att man började blanda in alldeles för mycket. När man tog in politiken i den här saken så glömde man bort vad som var den ursprungliga tanken: att alla i Finland skulle få jämlikt lika vård, oberoende om du bor i Ivalo eller Hangö.

Det glömde man bort när det blev diskussion om valfrihet och landskap, menar Kajander.

Att reformen föll påverkar inte den vanlige västnylänningen och arbetet på fältet fortsätter som tidigare.

- Allt som allt har vi hållit på med reformen i 13 år. Men vi har kunniga människor på fältet som vet vad de ska göra och de fortsätter.

Ökat samarbete kommuner emellan

Det har varit viktigt för Hangö att vara aktivt med i reformarbetet.

- Vi bor i en landsända där vår röst bör höras, också i de stora sammanhangen. Jag har sagt till mina medarbetare att oberoende om det kommer en reform eller inte så gör vi det här arbetet så bra som möjligt så vi kan använda det ändå.

Enligt Elisabeth Kajander är det allra bästa som arbetsprocessen fört med sig ett ökat samarbete med de andra kommunerna.

Man har lärt känna varandra och varandras arbetsmetoder.

- Vi har kunnat dela med oss av våra goda exempel och fått ta del av andras goda exempel. Det har gjort att arbetet har blivit mycket mångsidigare och vi har fått mycket tack vare det.

Hangö har fungerat som exempel

För Hangös del gäller det till exempel aktuella projekt inom äldreomsorgen. Här kan staden fungera som ett föredöme inom tvärsektoriell verksamhet. Ett exempel är Hyvä-gruppen där representater för bildningen, dagvården, ungdomsväsendet och social- och hälsovården möts varje månad.

- Det har uppmärksammats på andra håll och man tycker att det är en bra sak.

Reformarbetet har tagit mycket av den tid som också ska räcka till för det dagliga arbetet, bland annat för att det har skapats flera undergrupper, både på högre och lägre nivå.

- Vem ska göra den här reformen om inte de som jobbar inom det här området i kommunerna? Det har tagit mycket arbetstid och mycket resurser. Samtidigt har man varit tvungen att fundera hur det här hjälper en i det egna jobbet, att se framåt.

"Reformen lever vidare"

Kajander säger att det ändå är sällsynt att man drar igång ett sådant här mastodontarbete utan att ha lagstiftningen i skick. Det har lett till att man inte har haft klara strukturer och riktlinjer för hur det kommer att bli.

Hon tycker inte att man har gjort något i onödan. De arbetsgrupper och projekt som har startats rullar vidare.

- Därför tycker jag att det är fel att säga att social- och hälsovårdsreformen nu har begravts och är död. Den lever vidare på ett eller annat sätt.

Under arbetets gång har man ändå varit att tvungen att fundera på hur resurserna ska fördelas i en liten kommun med få människor.

Arbetet har delats upp för att ingen personal ska bli överbelastad. Fördelningen har varit klar gällande vem som specialiserar sig på vilka områden.

Det är både personal i ledande ställning och på verkstadsgolvet som har varit engagerade i arbetet med reformen. Vissa har visat oro och osäkerhet för framtiden och det har känts tungt och tärande.

- Det skulle ha varit enklare om vi först hade haft lagstiftningen igång och vetat precis vilka ramarna är och hur vi kan gå vidare.

Oro över hur man ska klara ekonomin

Elisabeth Kajander tror att reaktionerna nu kan vara både positiva och negativa, beroende på vilka förväntningar man haft. Man har kanske haft en förhoppning om någonting nytt, någonting bättre, eller så inte.

Hade social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen varit bra för Hangö?

- En orsak till reformen var ekonomin. Vi vet att speciellt de små kommunerna kämpar med den, inte minst Hangö. Speciellt specialsjukvården som har höga kostnader. Det var tänkt att med bredare axlar blir den ekonomiska fördelningen mer rättvis och tynger inte kommunerna.

I Hangö är budgeten mycket stram i år. Kajander säger att hon med en viss skräck funderar hur man ska klara det då man har en lagstadgad skyldighet att se till att invånarna får den service de har rätt till.

Mycket handlar om prioritering då pengarna inte räcker till allt.

Samtidigt har man skapat arbetsgrupper som fortsätter arbeta.

I C10-gruppen, som består av tio kommuner från Hangö till Esbo, funderar man till exempel på upphandlingen av serviceboende och färdtjänst och om man delar på juristtjänsterna.

Nyttigt med samarbete

Hangö är också med i ett projekt där Helsingfors stad har kallat in alla kommuner i Nyland för att fundera ut ett bra koncept för servicesedlar. Också hur man styr upphandlingar.

Samarbetet med andra kommuner av olika storleksklass har varit nyttigt för Hangö, menar Elisabeth Kajander.

- Vi har varit något av en vit fläck på kartan. Vi har inte varit sådär väldigt aktiva med att åka ut och ta till oss saker. Men nu har man varit tvungen och det tycker jag att är en otroligt bra sak.

Nu fortsätter arbetet med reformen. Man talar om en bromodell som ska bygga vidare till nästa skede. Tanken är inte att man börjar om från noll.

- Vi har jobbat och vi går vidare och det kommer nog att bli riktigt bra. Men jag hoppas förstås att förnuftet vinner och att man tar en sådan bit som man klarar av den här gången. Inom de närmaste fem åren har vi nånting.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland