Hoppa till huvudinnehåll

Barnstrategin 2040: Mindre barnfattigdom, mer familjetid och möjlighet att nå önskat barnantal

En dockvagn framför en säng var det ligger två kramdjur, ett lejon och en nyckelpiga. Sängöverkastet är rosa.
En dockvagn framför en säng var det ligger två kramdjur, ett lejon och en nyckelpiga. Sängöverkastet är rosa. Bild: Amanda Vikman/Yle Dockvagn,flyktingfamilj

Riktlinjerna för en ny nationell barnstrategi har slagits fast med fokus på hur Finland kan göras till ett barn- och familjevänligare samhälle. Målsättningen är att barnstrategin slås fast ännu i år.

- Barnens angelägenheter är vår gemensamma sak oberoende av om vi har egna barn eller inte. Barnen är vår framtid, säger Suvi-Anne Siimes som lotsat förarbetet och som är vd för pensionsförsäkringsbolagens intresse- och serviceorganisation Tela.

För att den nya visionen ska nås måste hela samhället inkluderas, det är hela arbetsgruppen enig om.

suvi-anne siimes
Telas direktör Suvi-Anne Siimes. suvi-anne siimes Bild: Yle/Parad Media efter nio
Barnens angelägenheter är vår gemensamma sak oberoende av om vi har egna barn eller inte.

Visionen konkretiseras av sju målsättningar.

Målsättningarna är:

  • 1. Varje barn och ung person ska ha närstående och trygga vuxna
  • 2. Barnen och familjerna ska uppleva samhörighet med uppväxt- och närmiljön
  • 3. Den tid som familjerna tillbringar tillsammans ska öka
  • 4. Barnens och de ungas vänskapsrelationer ska förstärkas och ensamheten minska
  • 5. Varje barn och ung person ska ha en individuell stig för ständigt växande och inlärning
  • 6. Det ska vara möjligt för människor att kunna uppnå önskat barnantal
  • 7. Fattigdomen i barnfamiljer ska minska

Beredningsarbetet har baserat sig på evidensbaserade forskningsresultat av drygt hundra forskare och forskningsgrupper.
Forskarnas vill framför allt få sagt att faktorer som definierar ett barns liv lätt hopas, såväl positivt som negativt.

Problem som kommer emot förstärker varandra och blir svåra för barnet att bemästra utan hjälp.

Arbetsgruppen hoppas därför att varje regering fram till 2040 förbinder sig vid de uppställda målen.

Med familjernas komplexitet i åtanke

Utgångspunkten för arbetet var familjernas heterogenitet och skyddet av barn inom utsatta grupper i samhället.

En utgångspunkt för strategin är också skydd av barn i särskilt utsatta grupper.

En polarisering märks i välmåendet hos barn och unga i Finland för närvarande - hos den ena gruppen ökar välbefinnandet medan det går åt fel håll i den andra.

Det blir väldigt dyrt med utslagna individer som aldrig betalar skatt utan blir en börda för den offentliga sektorn

Samhällspåverkaren Sixten Korkman ser på saken även ur en nationalekonomisk synvinkel:

- Det är väldigt lönsamt att investera i barnen, att satsa på preventivt stöd i familjer som behöver det. Det kostar pengar. Men det blir också väldigt dyrt med utslagna individer som aldrig betalar skatt utan blir en börda för den offentliga sektorn, säger Korkman.

Sixten Korkman
Professor emeritus Sixten Korkman. Sixten Korkman Bild: Yle Sixten Korkman

Korkman, som medverkat i de barnforum som ordnats inom ramen för strategiprojektet, har i flera sammanhang efterlyst riktade åtgärder och satsningar på familjer med exempelvis ekonomiska problem.

- Vi kan måna om att minska på barnfattigdomen. Vi kan höja barnbidragen eller göra dem skattepliktiga, det skulle gynna dem som inte behöver betala skatt, sade Korkman nyligen till Svenska Yle.

Problem som går att lösa under uppväxttiden borde enligt Korkman faktiskt lösas.

- Annars kan det sätta djupa psykofysiska spår i barnet.

Centralt mål: Barn i utsatta lägen ska skyddas

Gruppen har i arbetet hört berörda intresseorganisationer och utgått från att barnen och deras familjer är olika. Variationen är något som bör beaktas då tjänster utvecklas och politiska beslut fattas.

Barn och unga har mycket band till sådana anhöriga som inte definieras i lagen men som är viktiga resurser i deras liv.

Bland andra Regnbågsfamiljerna, nätverket för Stjärnfamiljer och föreningen för sexuellt likaberättigande Seta har deltagit i beredningsarbetet.

Porträtt av Anna Moring framför ett fönster klädd i kavaj och t-skjorta.
Experten på familjefrågor Anna Moring. Porträtt av Anna Moring framför ett fönster klädd i kavaj och t-skjorta. Bild: Yle/Iiris Mattsson Anna Moring,anna moring

- Barn och unga har mycket band till sådana anhöriga som inte definieras i lagen eller noteras i tjänster riktade till barnfamiljer, men som är viktiga resurser i deras liv. Vi måste bli bättre på att identifiera och trygga sådana band, säger ledande experten Anna Moring vid nätverket för Stjärnfamiljer.

Nätverket arbetar bland annat för familjer med två kulturer, adoptivfamiljer, flerlingsföräldrar, familjer där man mist en förälder, familjer som mist ett barn, fosterfamiljer samt ofrivilligt barnlösa familjer.

Det finns även andra utsatta grupper än familjer som upplever fattigdom eller som på annat sätt utåt avviker från "normen".

Exempelvis transunga och unga som inte identifierar sig med den sexuella majoriteten blir utsatta för mer våld och hot än andra, visar skolhälsoenkäter och studier om regnbågsunga.

- Dessa barn och unga behöver särskilt skydd och ofta också stöd från de vuxna, säger Lotte Telakivi som är koordinator för Setas ungdomsarbete.

Rapporten beställdes av Undervisningsministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppen bakom rapporten Barnets tid – Arbetet för en nationell barnstrategi 2040 överräckte arbetet till de ansvariga miniministrarna Sanni Grahn-Laasonen (Saml) och Annika Saarikko (C) i dag. Arbetet utfördes under perioden1.8.2018-28.2.2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes