Hoppa till huvudinnehåll

Rekordmånga finländare tror sig hitta ett nytt jobb ifall de mister sitt gamla – senast som stämningarna var så här goda var före finanskrisen

Rakennustyömies kantaa kahta ämpäriä
Rakennustyömies kantaa kahta ämpäriä Bild: Henrietta Hassinen / Yle arbete,arbetslöshet,byggplats,byggarbetsplatser,arbete,byggande,byggnadskonstruktion,nybyggnad,Fastigheter & byggande,ekonomi,Bruttonationalprodukt,byggnadsbranschen,byggnadsarbetare

Den ekonomiska tillväxten och den förbättrade sysselsättningen har medfört att löntagarna i Finland känner sig mer optimistiska, visar Arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer.

Finländarna bedömer att deras egen arbetssituation är stabil och att de har goda möjligheter att hitta nytt arbete.

Rekordsmånga löntagare, hela 83 procent, tror att de kan hitta ett nytt arbete som motsvarar deras yrke och arbetserfarenhet om de blir arbetslösa. Ungefär hälften av de tillfrågade är säkra på det.

Endast sex löntagare av hundra bedömer att de säkert inte får nytt arbete.

Senast som de finländska löntagarna var lika optimistiska inför sin egen arbetssituation var innan finanskrisen 2008. Då uppgav 80 procent av de svarande att de tror att de kan hitta ett nytt jobb som motsvarar det gamla.

De unga är mer optimistiska

Äldre löntagare är mindre optimistiska och anser sig inte ha lika goda möjligheter att hitta ett nytt arbete som unga löntagare. Under det senaste året har ändå tilltron till att hitta nytt jobb blivit mycket starkare även hos löntagare över 55 år.

De som är mest säkra på att hitta ett nytt jobb är de kommunalt anställda. Av dem tror 87 procent att de har möjlighet att nyanställas.

Bland löntagarna inom privata tjänster är motsvarande siffra 84 procent, inom industrin 79 procent och bland statsanställda 76 procent.

Allt färre löntagare tror att de kommer att permitteras eller sägas upp. Både kvinnornas och männens känslor är nu lika optimistiska som före finanskrisen.

Kivityömies latoo kiviä.
Kivityömies latoo kiviä. Bild: Henrietta Hassinen / Yle arbete,arbetslöshet,byggplats,byggarbetsplatser,arbete,byggande,byggnadskonstruktion,nybyggnad,Fastigheter & byggande,ekonomi,Bruttonationalprodukt,byggnadsbranschen,byggnadsarbetare,Amos Rex

Det finns inga påtagliga skillnader mellan kvinnor och män i undersökningen, men åtta procent av kvinnorna och sex procent av männen trodde ifjol att det är möjligt att de sägs upp.

Åtta procent av männen tror att de kan permitteras, medan sju procent av kvinnorna tror det.

Löntagarna känner sig också rätt trygga i sina jobb och många bedömer att den egna anställningen blir varaktig.

Flera berättade att ekonomin på arbetsplatsen utvecklas i en positiv riktning och ungefär en tredjedel av de svarande uppgav att arbetsgivaren hade anställt mer personal.

Jobbet känns mindre meningsfullt

Aningen fler arbetstagare, 23 procent, upplever att arbetet känns mindre meningsfullt än tidigare medan 18 procent anser att arbetet känns mer meingsfullt än tidigare.

Personer som sitter i ett möte.
Aningen fler arbetstagare upplever att jobbet känns mindre meningsfullt. Personer som sitter i ett möte. Bild: Mostphotos. möten,jobb

59 procent uppger att tillståndet inte förändrats.

Utgående från dessa svar räknades ett balanstal, som i år var -5.

2017 var balanstalet positivt, vilket innebär att fler arbetstagare ansåg att arbetet blivit mer meningsfullt. År 2017 var också första gången sedan 2010 som arbetstagarna upplevde att arbetet känns mer meningsfullt, men 2018 har utvecklingen alltså vänt igen.

Stora skillnader i möjligheterna att påverka

Möjligheterna att delta i utvecklingen av verksamheten på den egna arbetsplatsen har också förbättrats.

Rekordmånga, hela 55 procent anser att de hade goda möjligheter att delta i utvecklingen. 14 procent uppger att de hade svaga möjligheter.

Däremot finns det stora skillnader i påverkningsmöjligheterna på arbetsplatsen mellan socioekonomiska grupper.

Av de högre tjänstemännen upplevde hela 64 procent att de har goda påverkningsmöjligheter, medan motsvarande andel bland arbetarna var 43 procent.

Man sitter vid skrivbord och jobbar med dator.
Om du är en högre tjänsteman är sannolikheten stor att du distansjobbar ibland. Man sitter vid skrivbord och jobbar med dator. Bild: Creative Commons/Picjumbo man som jobbar

Distansarbete har ökat klart först under de senaste åren. Även i fråga om detta finns stora skillnader som beror på den socioekonomiska ställningen, och skillnaderna mellan olika sektorer är också stora.

I synnerhet högre tjänstemän distansjobbar ofta, 27 procent av dem jobbar på distans varje dag eller varje vecka.

Endast 11 procent av de lägre tjänstemännen arbetar på distans, och av arbetarna jobbar endast en av hundra på distans varje vecka.

Uppgifterna i arbetslivsbarometern baserar sig på telefonintervjuer som gjorts under augusti-september 2018. Frågorna besvarades av 1 650 löntagare.

Artikeln baserar sig delvis på artikeln Ennätysmäärä ihmisistä uskoo löytävänsä uuden työn, jos menettäisi nykyisen – viimeksi yhtä hyvät tunnelmat oli ennen vuoden 2008 taantumaa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes