Hoppa till huvudinnehåll

Samstämmigt bland österbottniska kommundirektörer efter vårdreformens fall – vill se starka kommuner som får bygga egen framtid

Rurik Ahlberg, Tomas Häyry, Kristina Stenman och Hans-Erik Lindqvist
Kommun- och stadsdirektörerna Rurik Ahlberg, Tomas Häyry, Kristina Stenman och Hans-Erik Lindqvist sörjer inte reformens fall. Rurik Ahlberg, Tomas Häyry, Kristina Stenman och Hans-Erik Lindqvist Bild: Yle kommundirektörer

Den strandade vård- och landskapsreformen sörjs inte nämnvärt av de österbottniska kommundirektörerna. I stället ser man en chans att bevara starka kommuner som ger sina invånare god service.

Kommunerna vet och kan själva, är budskapet.

I ett nationellt politiskt läge där det tycks finnas fler frågor än svar ser österbottniska kommundirektörer med tillförsikt på framtiden.

Yle Österbotten har intervjuat fyra kommun- eller stadsdirektörer från olika håll i regionen.

Samtliga av dem tror att man kan hitta ett bättre recept för att ge kommuninvånarna service än vad vård- och landskapsreformen skulle ha erbjudit.

Stadsdirektören i Vasa, Tomas Häyry, säger att han hör till dem som vill se så starka kommuner som möjligt istället för att flytta beslutsfattandet till landskapsnivå.

Stadsdirektör Tomas Häyry
Tomas Häyry. Stadsdirektör Tomas Häyry Bild: Yle/Sarah Karjalainen Österbotten,Vasa,Tomas Häyry

- Jag tror på subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på en nivå så nära invånarna som möjligt, säger Häyry.

Enligt Häyry var det ett misstag av Sipiläs regering att bereda sin vård- och landskapsreform utan att ta till vara kommunernas kunskap kring att lägga upp servicen.

Häyry får medhåll av kommundirektör Rurik Ahlberg i Korsholm.

- Jag tror det är till allas fördel att vi har starka kommuner som fattar relevanta beslut. Man vill så lätt förledas i tron att någon högre nivå fattar bättre beslut, men det tror jag inte stämmer, säger Ahlberg.

Lättnad över att få behålla skattepengar

Ahlberg känner lättnad över att vård- och landskapsreformen föll.

- Om man ser på finansieringen så skulle den här reformen ha inneburit att en hel del skattepengar från Österbotten skulle ha skickats till andra delar av landet, säger Ahlberg.

Rurik Ahlberg i Korsholms ämbetshus.
Rurik Ahlberg. Rurik Ahlberg i Korsholms ämbetshus. Bild: Yle/Markus Bergfors Rurik Ahlberg,Kommundirektör,Korsholm

Ahlberg misstänker att man redan i ett tidigt skede skulle ha tvingats inse vad den statliga reformen fört med sig - för små resurser för vård och äldreomsorg.

Senast då skulle man ha blivit tvungen att se över kommunernas finansiering på nytt, tror Ahlberg.

- För oss handlar det i praktiken om att det skulle ha kommit nedskärningar i två omgångar. Så visst känner jag lättnad.

Tror på möjligheterna till egen österbottnisk vårdreform

Det omfattande utredningsarbete som gjorts inför de statliga reformerna också i landskapet Österbotten har ändå inte varit förgäves, tycker Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman.

Tack vare det arbete som gjorts finns idag betydligt bättre kunskap om hur alla kommuner i landskapet arbetar, och det kommer till nytta när man utreder möjligheterna till en egen österbottnisk modell av vårdreform, säger hon.

Stadsdirektör Kristina Stenman
Kristina Stenman. Stadsdirektör Kristina Stenman Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,stenman

- Jag tycker att modellen med en frivillig samkommun är värd att undersöka ordentligt, säger Stenman.

Stenman anser det vore bra att få en bättre samordning på ett större område inom social- och hälsovården.

Men inte heller hon tror på den statliga reformmodellen där landskapen skulle ha tagit över såväl pengar som organiseringsansvar för vården.

- Det här bör definitivt ske så att kommunerna i sista hand är huvudman, säger Stenman.

Stenman får medhåll från stadsdirektören i Närpes, Hans-Erik Lindqvist. Lindqvist säger att dialogen är bra i Österbotten och att det därför finns alla chanser att skapa ett fungerande samarbete.

Hans-Erik Lindqvist sitter på sitt kontor i Närpes.
Hans-Erik Lindqvist. Hans-Erik Lindqvist sitter på sitt kontor i Närpes. Bild: Yle/Juho Teir Närpes,Österbotten,stadsdirektörer,hans-erik lindqvist

- För tillfället är förändringsbehoven för Närpes del inte akuta på något sätt. Men det kan ju hända att det totalt sett i Österbotten finns tryck på att göra förändringar. Och jag tror att vi med gott samarbete kan komma till en god lösning där vi alla är överens om hur vi ska ha det, säger Lindqvist.

Önskemål inför nästa regeringsperiod: Mindre politik i vårddiskussionen

De fyra kommundirektörerna som Yle Österbotten intervjuat ser också samstämmigt på vilket fokus nästa riksdag och regering bör ha i vårddebatten.

Framför allt önskar man sig mer sak och mindre politik.

Rurik Ahlberg anser att regeringspolitikerna under de gångna årens politiserade reformdebatt många gånger varit oärliga.

De har låtit påskina att det är mycket sämre ställt inom den finländska vården än vad det egentligen är.

- Jag tycker att man exempelvis överdriver hur ojämlik vården är i landet. Men det här är bara en jargong som styr tänket. De facto fungerar vården ganska bra överallt, det som vi har just nu är nog inte alls så dåligt som man vill låta människor tro, säger Ahlberg.

I Jakobstad hoppas Kristina Stenman att staten, om man verkligen vill reformera vården genom lagstiftning, börjar på ny kula. Då skulle man utgår från att det behövs bredare stöd än från endast ett par stora partier.

- Fast det sägs att parlamentariska kommittéer är svår rodda och långsamma så kanske man ändå borde gå den vägen. Det här är en så viktig fråga och den är viktig ur varje invånares synvinkel så man borde hitta en bred politisk samsyn om vad man vill göra, säger Stenman.

De österbottniska kommunerna hoppas att man under nästa regeringsperiod också ska visa större respekt för den kunskap och kompetens som finns i kommunerna.

- Man påstår att kommunerna inte kan, att de är för svaga och att de bara stirrar på sina egna intressen. Det här anser jag inte stämmer på en enda punkt, säger Rurik Ahlberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten