Hoppa till huvudinnehåll

Undersökning visar: Ungdomarna rekordintresserade av politik och sina påverkningsmöjligheter

Tre unga demonstranter med ett plakat med texten "Det handlar om vår framtid".
Tre unga demonstranter med ett plakat med texten "Det handlar om vår framtid". Bild: Yle/Bertel Lindell demonstrationer,utbildning,medborgartorget

En ny undersökning slår hål på myten om att unga inte är intresserade av samhället.

Ungdomsbarometern 2018, som granskat ungdomarnas uppfattningar om sina egna möjligheter att påverka i samhället, visar att intresset för politik har ökat.

Andelen ungdomar som uppgav sig vara rätt intresserade av politik är större än en enda gång under mäthistoriken; 61 procent.

Samtidigt är andelen ungdomar som är totalt ointresserade av politik lägst på 20 år; 8 procent.

Ett diagram med texten: De ungas intresse för politik ligger på rekordhög nivå.
Ett diagram med texten: De ungas intresse för politik ligger på rekordhög nivå. Bild: Yle / Ungdomsbarometern Diagram,ungdomar,ungdomsbarometer

Enligt rapportförfattarna är alltså fruktan om att demokratin är krossad delvis ogrundad; i ljuset av Ungdomsbarometern behöver man inte vara oroad över ungdomarnas vilja att förändra samhället.

Andelen politiskt aktiva har ökat särskilt bland under 20-åringarna.

Högstadieeleverna Vivian Ljungqvist, 16, och Sigrid Autio, 15, som går i Botby grundskola i Helsingfors, tror att det här beror på flera orsaker:

- Kanske är det för att ungdomarna vaknat upp till att fundera hur vi kan bygga en bättre framtid för oss. Det finns många saker som går inte sådär jättebra och därför vill vi försöka fixa dem, säger Ljungqvist.

Vivian Ljungqvist och Sigrid Autio
Vivian Ljungqvist och Sigrid Autio. Vivian Ljungqvist och Sigrid Autio Bild: Mikaela Remes / Yle skolelever

- Det känns som om en stor del av mina kompisar nu är intresserad av politik. Man kan kanske inte gå på detaljnivå med alla, men att diskutera samhället i stora drag går nog. Jag tror att nyheterna om global uppvärmning har påverkat, och särskilt de marscher som Greta Thunberg satt igång. Jag tror absolut att intresset växer, säger Autio.

Högutbildade röstar aktivt, lågutbildade gör sig hörda på sociala medier

Unga anser att de effektivaste påverkningssätten är att rösta (79 procent), överväga sina köpbeslut (77 procent) och diskutera politik (37 procent).

Det är alltså fortfarande rätt traditionella påverkningsmetoder som gäller – så också för Ljunqvist och Autio, som båda sitter i Helsingfors ungdomsråd, ett organ med uppgift att ge ungdomarna en röst i Helsingfors.

Duon tror att också traditionella och sociala medier spelar en viktig roll.

- Genom till exempel tidningar, Facebook och Instagram är det lättare för oss att hänga med och följa med vad som händer, säger Autio.

- Tack vare dem vet unga hur man kan påverka och hur man kan få sin röst hörd, säger Ljungqvist.

Trots att ungas samhällsaktivism ökat är deltagandet starkt förknippat till utbildningsnivå.

Barometern stöder inte tanken om ett "buffetbord", därifrån alla unga på lika villkor plockar de påverkningssätt som bäst passar dem, utan påverkandet koncentreras till vissa slags ungdomar.

Högutbildade röstar mer aktivt och är oftare föreningsaktiva, medan unga som exempelvis helt saknar utbildning oftare diskuterar politik på sociala medier och skippar valen.

Marginalisering, terrorism och klimatförändring oroar

Enligt Ungdomsbarometern anser två tredjedelar av ungdomarna att medlemskap i Europeiska unionen gynnat Finland. Därtill litar ungdomarna på EU i betydligt högre grad än tidigare.

Dessutom upplever de att de har mycket gemensamt med andra europeiska unga.

Också vid Finlands Svenska Skolungdomsförbund har man både märkt av ett ökat samhällsintresse och en ökad internationalisering bland ungdomar, berättar styrelsemedlemmen Alvar Winquist.

- Dagens unga är rätt EU-vänliga och internationella. Människor flyttar, de har släktingar utomlands, man åker kanske oftare på språkkurs och iväg på utbyte under studietiden i högre grad än tidigare. Allt det här skapar europeisk gemenskap, säger han.

De positiva attityderna till trots anser emellertid en tredjedel av ungdomarna att den europeiska integrationen gått för långt.

Ett diagram med texten: De unga litar på samhällets institutioner
Ett diagram med texten: De unga litar på samhällets institutioner Bild: Yle / Ungdomsbarometern Diagram,ungdomar,ungdomsbarometer

Samtidigt är känslor av osäkerhet och otrygghet på stark uppgång. Allt fler ungdomar känner oro inför klimatförändringen, det världspolitiska läget och internationell terrorism.

De vanligaste otrygghetsfaktorer som unga listar upp är marginalisering (60 procent), rasistiskt våld (46 procent), välfärdstjänsternas framtid (45 procent) och ojämställdhet i det finländska samhället (41 procent).

Därtill har andelen unga som är mycket oroade av klimatförändringen fördubblats på tio år. Därför kan det kännas rätt överraskande att ungdomarna i snitt ställer sig mer optimistiska till världens framtid än tidigare.

Enligt rapportförfattarna tyder det här på att otrygghetskänslor inte nödvändigtvis leder till pessimism.

Unga som är oroade över framtiden är nämligen med större sannolikhet intresserade av samhällelig påverkan, visar resultaten.

Osäkert om samhällsintresset får unga att engagera sig i valet

Frågan är om ungas ökade intresse för politik och samhällspåverkan kommer att synas i valdeltagandet i vår.

Det hoppas åtminstone Vivian Ljungqvist och Sigrid Autio, som säger att de utan tvekan skulle rösta i årets riksdagsval, om de bara fick.

Alvar Winquist vid FFS är inte helt säker på om intresset faktiskt får ungdomarna att ta sig ända till valurnorna.

- Man skulle hoppas det. Men det är inte alltid dock så, är jag lite rädd.

- Flera har ju svårt att hitta en kandidat åt sig. Det skulle jag säga att kanske är det största problemet. Man vet ungefär vad man tycker, men så vet man inte vem som tycker samma som en. Jag tycker partierna ger relativt bra synlighet åt sig själva, alla vet ungefär vad de står för, men det är de enskilda kandidaterna som människor har svårt att hitta, säger han.

Ungdomsbarometern är en undersökning av Statens ungdomsråd och Föreningen för ungdomsforskning i Finland, som granskat värden och attityder bland 15-29-åriga finländare sedan år 1994. Fjolårets barometer baserar sig på nästan 2000 telefonintervjuer. Temat för den aktuella barometern är makt och samhällspåverkan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes