Hoppa till huvudinnehåll

"Miljöfrågan är inte svartvit för lantbrukare" – SLC Åboland ser "kritiskt positivt" på de kommande gipsbehandlingarna

Traktor kör på åker. Samtidigt släpper den ner vitt pulver från släpet.
Åker gipsbehandlas i Nurmijärvi. Traktor kör på åker. Samtidigt släpper den ner vitt pulver från släpet. Bild: Ilkka Vuorinen Nurmijärvi,gips,Åker

Det kommer att bli aktuellt med gipsbehandlingar på åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområde. På Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds åboländska avdelning har man följt med utvecklingen, men inte deltagit i beslutsprocessen.

– Det är ju en positiv sak att det görs behandlingar för att minska på urlakningen av näringsämnen till Östersjön, konstaterar SLC Åbolands verksamhetsledare Helena Fabritius.

Hon har, som många andra, tagit del av Statsrådets beslut att öronmärka sammanlagt 45 miljoner euro för att minska på fosformängden i Skärgårdshavet, varav ungefär 12 miljoner euro ska användas för så kallade gipsbehandlingar.

Yle Åboland talade med några lokala lantbrukare strax efter Statsrådets beslut. Då kom det fram att bland andra SLC Åboland inte hade diskuterat gipsbehandlingarna alls.

Varför?

– Ska vi säga så här att i SLC och inom våra utskott har vi inte varit med i processen för att komma fram till att gips är den bästa lösningen, förklarar Fabritius, som påpekar att gips som gödselämne förstås är känt bland lantbrukarna.

Skulle det vara bättre med kalk?

Gipsbehandlingen går ut på att sprida ut gips på åkrarna, så att jordstrukturen förändras. Gipset hjälper till med att binda fosfor i åkermarken och hindrar därför näringsämnet från att hamna i havet.

Enligt professor Markku Ollikainen kan gipset till och med binda upp 50 procent av all fosfor i marken. Den nuvarande budgeten tillåter gipsbehandling av minst 60 000 hektar åkermark, vilket ska stoppa 40 ton fosfor från att hamna i Skärgårdshavet.

Men på SLC tar man forskningsresultaten med en nypa salt.

– Det har förvisso forskats en del i Finland, men väldigt mycket mer i Sverige. Där har man kommit fram till att strukturkalk är en bättre, eller ska vi säga mer långsiktig lösning, säger Fabritius.

Helena Fabritius
Helena Fabritius. Helena Fabritius Bild: Yle/Nina Bergman Helena Fabritius,valdebatt i dalsbruk

Enligt Ollikainen har strukturkalkens inverkan inte studerats lika utbrett i Finland.

Allmänt sett kan man ändå redan nu konstatera att kalken måste tillverkas skilt medan gipset dyker upp som en biprodukt, vilket i klarspråk innebär att gipsets tillverkningsprocess är miljövänligare.

– I och med att forskning saknas hoppas jag att alla är lite kritiska, eller ska vi säga ser det som en positiv sak men med kritiska ögon, säger Fabritius.

Tolkar jag dig rätt då om jag påstår att ni förespråkar strukturkalk istället för gips?

– Jag vet inte om vi kan säga att vi föredrar det, men det är ett alternativ. Det beror på jordarten, pH-värden, vilka näringsämnen det finns i åkern. Som lantbruksföretagare måste man bestämma själv. Det kan hända att någondera passar för hälften av ens åkrar.

– Men absolut, om man har nytta av gips så ska man använda det. Det viktigaste är att få markstrukturen i ett gott skick och på så sätt binda mer näringsämnen i marken, säger Fabritius.

"Lantbrukarna berörs dagligen av miljöfrågan"

Hon köper inte alls argumenten om att lantbruksföretagare inte skulle bry sig om miljön.

– Miljöfrågor är en del av vardagen för lantbrukare. Lantbrukarna här i Åboland lever mitt i skärgården. Vi berörs dagligen av övergödningen som har förekommit under flera årtionden. Så jo, lantbrukarna i Åboland är väldigt miljömedvetna, säger Fabritius.

Traktor på åker.
Traktor på åker. Bild: YLE/Rolf Granqvist jordbruk,vårbruk

Skulle du säga att lantbrukarna i Åboland har blivit mer miljömedvetna under de senaste åren?

– Lantbrukarna har alltid har varit väldigt miljömedvetna. Då frågar man sig förstås varför vi har haft näringsutsläpp, hur man nu har kunnat minska på näringsämnena som tillförs åkrarna. Men man ska komma ihåg att lantbrukarna alltid tagit till sig den nyaste forskningen.

– När konstgödseln kom på 60- och 70-talet så rekommenderades det hur mycket man skulle gödsla. Vi har tagit till oss den kunskap som serverats, så att säga.

Varje mynt har dessutom två sidor, påminner hon.

– I dagens läge har vi sådana skiften där nivåerna av näringsämnen börjar vara kritiskt låga med tanke på att vi ska kunna producera en kvalitativt god skörd. Det är inte så svartvitt när vi talar om miljön och hur naturen fungerar, säger Fabritius.

Läs mera:

Gipsbehandling

På hösten kan det bli aktuellt med gipsbehandlingar på åboländska åkrar – lokala lantbrukare tudelade: ”Mycket skrik för lite ull”

Fosforhalten i Skärgårdshavet ska minskas med gipsbehandlingar. Statsrådet beviljade på måndagen omkring 12 miljoner euro för ändamålet och det kan i praktiken leda till 40 ton mindre fosfor i Skärgårdshavet.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland