Hoppa till huvudinnehåll

"När man träffar barnen känns det som att man gör skillnad" - författarträff i de åboländska skolorna

Boken pärlfiskaren i förgrunden, barn och författaren suddigt i bakgrunden.
Boken har varit omtyckt av skoleleverna som fått höra den som högläsning i klassen. Boken pärlfiskaren i förgrunden, barn och författaren suddigt i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle författare,karin erlandsson

Hur länge tar det att skriva en bok? Vem har ritat bilderna? Är du rik? Hur stor är roshajen? Frågorna är många i biblioteket i Dalsbruk då eleverna får träffa författaren till boken Pärlfiskaren som de läst de senaste veckorna.

Författaren Karin Erlandsson njuter speciellt mycket av mötet med de unga läsarna.

- Förlåt nu till alla underbara vuxna bibbabesökare - men de har ju redan suttit på en massa författarsamtal och vet redan mycket. De kommer på sin fritid och är antagligen intresserade av litteratur, säger hon och fortsätter:

- Barnen kan säga, "Jag har aldrig sett en finlandssvensk författare förut", och då står jag där och får nästan lite hybris och känner att jag faktiskt gör en skillnad och en kulturgärning, säger hon med ett leende.

Hon turnerar som bäst i skolor i Åboland och träffar barn som fått läsa den första boken i bokserien Legenden om ögonstenen. Det är ungdomsböcker som rekommenderas speciellt för barn i ålder 8-12 år.

Karin Erlandsson i en röd rock i ett vintrigt landskap.
Karin Erlandsson har tyckt om arbetet med Legenden om ögonstenen. Karin Erlandsson i en röd rock i ett vintrigt landskap. Bild: Amanda Vikman/Yle person,karin erlandsson

Boken handlar om Miranda som är den skickligaste pärlfiskaren av alla. Läsaren sveps med henne ner i djupen, in i en värld där pärlor sjunger på havets botten där roshajar lurar.

Ganska snart börjar Miranda letandet efter ögonstenen, den mytomspunna och värdefullaste pärlan som kan bli hennes.

Erlandssons böcker har blivit prisbelönta och man har fått grunda en webbsida för dem på grund av att så många började googla efter de påhittade djuren och växterna som finns i boken.

- Stephen King säger det ganska bra, att författare är som arkeologer, som sakta putsar fram något som kan vara skelettet av en hel tyrannosaurus rex. Samma är det med historier, författaren putsar fram något som kan vara en bra historia, men gräver man på fel ställe så hittar man ingenting, säger hon.

Historien om Miranda kom snabbt till Erlandsson och hon säger att historien fanns där färdigt. Arbetet med böckerna, och att få jobba med känslan av längtan som är den röda tråden i boken, har varit viktigt.

- Jag har aldrig skrivit något så här roligt förut. Nu håller jag faktiskt på att skriva avslutet på den fjärde boken och det är sorgligt för det betyder att jag snart måste lämna den här världen.

"Läsning är bra för framtida jobb"

Aron Aaltonen och Wilma Kostiainen går i årskurs fyra i Dalsbruks skola. De tycker båda om Pärlfiskaren.

- Man kommer snabbt in i historien och boken är väldigt spännande, man vill inte riktigt ta paus, säger Aaltonen.

Wilma Kostiainen säger att hon tycker mer om historier som berättas i böcker än i film.

- Vi läste boken Tsatsiki och efteråt såg vi filmen. De hade ändrat på mycket i filmen som jag inte tyckte om, säger hon.

Aron Aaltonen och Wilma Kostiainen håller upp var sin bok, de sitter på golvet.
Aron Aaltonen och Wilma Kostiainen tycker om boken om pärlfiskande Miranda. Aron Aaltonen och Wilma Kostiainen håller upp var sin bok, de sitter på golvet. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Wilma Kostiainen

På fritiden blir det inte så mycket böcker för Kostiainen men Aaltonen är en riktig bokmal.

- Jag läser nog en halv eller en timme varje kväll, pappa brukar be mig släcka lampan men det är alltid när boken är som mest spännande, säger han.

Att skolan jobbar för att de ska läsa tror de beror på att det är bra för framtida arbetslivet.

- För alla jobb i framtiden behöver man läsa allt möjligt. Genom att läsa böcker får man också bättre ordförråd och blir bättre på att stava, säger Aron Aaltonen.

Han får medhåll av klasskamraten.

Behövs ännu mer tid för läsning

Också klassläraren Yvonne Lönnström har några frågor till författaren efter föredraget. Lönnström säger att hon prioriterar högläsning så mycket hon kan.

- Det är delvis fast i läraren hur man ordnar det med läsningen. I årskurs 1-3 finns det mera möjligheter att påverka som lärare men på årskurs 4-6 börjar andra ämnen kräva allt mer tid, säger Lönnström.

Hon anser att mer vikt har lagts på läsningen de senaste åren. I högstadiet har man läsveckor och i lågstadiet har man dessutom en lektion i veckan som är öronmärkt för bokläsning.

En grupp skolelever sitter i en halvcirkel runt författaren Karin Erlandsson i biblioteket i Dalsbruk.
En grupp skolelever sitter i en halvcirkel runt författaren Karin Erlandsson i biblioteket i Dalsbruk. Bild: Amanda Vikman/Yle bibliotek,högläsning

- I och för sig kan man fråga sig om man får en bra helhet av en bok om man har en lästimme i veckan. Jag har brukat högläsa ett kapitel av Pärldykaren i början av vissa lektioner, säger hon.

Läsförståelsen har blivit sämre

Av de 65 länder som deltar i PISA-undersökningen har Finland hört till de mest framgångsrika i internationella jämförelser.

Men man har inte riktigt hållit jämna steg när det gäller utvecklingen, eller förändringar till det bättre jämfört med andra länder. I själva verket har resultaten blivit aningen sämre i Finland med åren.

Satya Brink är en internationellt känd forskare och författare från Kanada. Hon har analyserat hur det går med läsningen just i finlandssvenska skolor.

Jämfört med finska skolor ligger de finlandssvenska efter med nio månaders skolgång då det gäller läsförståelse. De som plöjer igenom många böcker som unga tenderar att klara sig bättre som vuxna.

Tre barn läser böcker tillsammans.
Tre barn läser böcker tillsammans. Bild: Estrids bokklubb / Fantaskop Films barn (åldersgrupper),böcker,estrids bokklubb

Skolan har en viktig roll för att se till att de unga läser tillräckligt. Men det måste komma inspiration också hemifrån, säger både experter och läraren Yvonne Lönnström.

- Alla har ansvar för läsningen, både skolan och föräldrar. Speciellt fritidsläsningen är så viktig, så att barnen får läsa roliga böcker som är spännande och intresserar, säger Lönnström.

- Det finns barn som njuter av att få dyka ner i en bok, men de är inte så många. Pärlfiskaren har dock varit väldigt omtyckt och när kapitlet är slut brukar eleverna fråga om vi inte kan läsa bara lite, lite till, säger hon.

Författarbesöket har fått understöd av Svenska Kulturfonden.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland