Hoppa till huvudinnehåll

AI-tekniken utvecklas snabbt på 2020-talet och Finland vill hänga med i konkurrensen – med de här fem knepen lyckas det

Illustration på en person som samarbetar med en dator.
I framtiden blir det vanligare att samarbeta med AI-system. Illustration på en person som samarbetar med en dator. Bild: Yle/Asmo Raimoaho artificiell intelligens

Vi måste bland annat locka till oss fler kunniga AI-experter och vidareutbilda många finländare i arbetslivet, rekommenderar internationella experter.

Den typ av artificiell intelligens som är vanlig i dag är beroende av stora mängder data. Det handlar om maskininlärning där AI-systemen lär sig bland annat med hjälp av så kallade neurala nätverk.

– De här metoderna lämpar sig särskilt väl för att klassificera material och förutspå olika processer, säger Heikki Ailisto, forskningsprofessor på Teknologiska forskningscentralen VTT.

Han tillägger att datorn till exempel kan känna igen en viss person på ett fotografi, eller att där finns en båt med tre personer i och en skog i bakgrunden.

Datamaterialen ska dessutom vara av hög kvalitet och vara kategoriserade på rätt sätt.

Det måste finnas mycket manuellt framtagen data på till exempel båtar, människor och skogar för att exemplet Ailisto nämnde ska fungera.

Ett finländskt hissföretag använder till exempel sådan här teknik för att räkna ut exakt när det lönar sig att underhålla enskilda hissar så att de hålls i gott skick. Det har kunnat minska antalet årliga felanmälningar med 25 procent.

Vad är AI?

Med artificiell intelligens (AI), eller maskinintelligens, syftar man på att maskiner kan utföra uppgifter på sätt som vi upplever som "smarta".

Gränsen för vad som anses vara artificiell intelligens är lite flytande. En vanlig definition är att det är något en dator traditionellt inte har brukat kunna göra.

En vanlig AI-tillämpning är maskininlärning, där man tränar ett datorprogram att lösa en uppgift genom att man matar det med en stor mängd exempel.

I praktiken handlar det om program som försöker efterlikna mänsk­ligt beteende och tänkande.

Den starka tolkningen av artificiell intelligens hävdar att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens.

Källor: Yle, IDG, Nationalencyklopedien

Men internationella AI-experter väntar sig en tredje generations artificiell intelligens på 2020-talet. Systemen bedöms då bättre kunna anpassa sig enligt olika situationer.

Det framkommer i en statlig AI-rapport som publicerades på torsdagen.

Heikki Ailisto har varit med om att intervjua experterna – från Finland, Tyskland, Japan, Sverige, Kanada, Storbritannien och USA – och rapportens rekommendationer grundar sig på deras utlåtanden.

– I framtiden kan ett AI-system till exempel inse att en dator befinner sig ovanpå ett bord. Den kan lära sig logiska kopplingar, säger Ailisto.

Då kan AI-systemen tillämpas på allt fler områden. Här kan man dra nytta av tidigare AI-forskning från 1970-, 1980- och 1990-talen. Under den tidsperioden fokuserade utvecklare nämligen mycket på datastrukturer och logik.

– En AI-expert förutspådde att vi år 2025 skulle kunna ha sådana AI-system som på sätt och vis kan tänka själv, på rationella sätt, lite såsom en människa. Den skulle alltså självständigt kunna komma fram till olika saker.

Ett framtida AI-system kunde till exempel själv komma fram till att det är en katt på en bild, utan att först tränas med en massa bilder på katter. Kanske några ledtrådar och lite logiskt "tänkande" kunde räcka.

Neuroner i hjärnan.
Datorerna kan redan i dag göra egna kopplingar. Sådana datorprogram kallas för neurala nätverk. De ut­vecklades med nerv­sys­temet som förebild, därav namnet (neuron är detsamma som nerv­cell). Neuroner i hjärnan. Bild: Vladimir Kolosov neuronnät

Ailisto påpekar att Finland är väl förberett för den tredje generationens AI-system för det har forskats en hel del i artificiell intelligens här under de senaste årtiondena.

Särskilt stor potential har Finland i att utveckla och börja använda AI-system i affärsverksamhet mellan företag. Sådana är globalt sett ännu i sin linda, samtidigt som vårt land har stark expertis i att kunna utveckla sådana.

Kina och USA storsatsar

Men samtidigt pågår det en hjärnflykt där begåvade AI-experter väljer att jobba eller forska utomlands, till exempel i USA.

På sistone har också Kina storsatsat på AI-området, och man lockar folk att flytta dit, och så köper man upp europeiska och amerikanska företag i stor skala.

Den finländska AI-utredningen konstaterar att Finland borde locka till sig fler AI-experter.

– Det handlar både om att hålla kvar nuvarande experter, men också locka fler hit. Framför allt unga personer som studerar eller forskar. Man flyttar lättare när man är ung, säger Ailisto.

AI får stor betydelse

Hur Finland kan tillämpa AI är viktigt för det påverkar sysselsättningen, folks inkomster och skatteintäkterna. Betydelsen väntas också öka i framtiden, när AI-system blir mer avancerade och används allt mer.

Ailisto påpekar att det handlar om att se till att det finns tillräckligt med AI-studieplatser och AI-jobb folk kan söka, och också konkurrenskraftiga löner.

Kontinuerlig vidareutbildning kommer dessutom att behövas – både i AI och andra frågor – i och med att tekniken orsakar förändringar och leder till att folk måste anpassa sig till det för att hållas relevanta i arbetslivet.

– Det viktigaste är att hålla alla finländare med i den här förändringen. När arbetsuppgifterna förändras så måste finländarna få de nödvändiga kunskaper som behövs för att klara sig på arbetsmarknaden, kommenterar näringsminister Mika Lintilä (C).

I många yrken kommer det alltså i framtiden att bli vanligt att samarbeta med datorer. Det räcker troligen minst tiotals år innan flera traditionella jobb försvinner till följd av AI.

Till exempel en sjuksköterska eller en läkare som nu sysslar med administrativa uppgifter i 20 procent av sin arbetstid kan räkna med att en del av det automatiseras i framtiden, och att han eller hon får mer tid för sina patienter. Många kan koncentrera sig på mer väsentliga uppgifter i framtiden.

De internationella experterna säger också att Finland och Europa måste hitta sätt att respektera västerländska principer om frihet och demokrati, också i AI-eran.

Tekniken borde enligt dem ses som ett sätt att förnya samhället, öka medborgarnas delaktighet i beslutsfattandet och demokratiska processer.

Lösningarna måste också vara acceptabla för användarna och data borde vara så fria som möjligt så att viktiga data kan kombineras från olika källor, påpekar experterna. Då kan man få största möjliga nytta ut av AI-tekniken på ett etiskt sätt.

Internationella AI-experters rekommendationer för Finland

1. Vi måste hålla kvar personer med AI-kompetens. Det pågår en hård global tävlan om begåvade arbetstagare. Europa och Finland har inte reagerat tillräckligt på det här.

2. Satsningar på AI för affärsverksamhet mellan företag (B2B). Finland har en en hel del industri som inte säljer produkter och tjänster till konsumenter utan endast till andra företag. De kan dra stor nytta av nya och kommande AI-lösningar.

3. Respekt för demokrati och frihet. Finland och Europa måste hitta sätt att respektera västerländska principer om frihet och demokrati, i kombination med AI. Tekniken borde ses som ett sätt att förnya samhället, öka medborgarnas delaktighet i beslutsfattandet och demokratiska processer.

4. AI är mer än bara teknik. Det är viktigt att inse att tekniken bara är ett sätt att förverkliga nya affärsmodeller och bättre offentliga tjänster. Att lösningarna också är acceptabla för användarna är en viktig förutsättning när man börjar använda AI.

5. Fri rörlighet av data. Den nytta Finland får av AI-tekniken beror till stor del på tillgången på data. När viktiga data kombineras från olika källor så blir resultaten märkbart bättre. Det gäller att underlätta datadelning till exempel mellan företag och offentlig sektor, men också i många andra fall.

Källa: Arbets- och näringsministeriet (statlig rapport om AI, publicerad 14.3.2019)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes