Hoppa till huvudinnehåll

John Kellys 17-åriga bror sköts ihjäl - Bloody Sunday slog allt i spillror

John Kelly har kämpat för att soldaten som dödade hans bror ska stälals till svars.
John Kelly vid minnesmärket vid Rossville Street. John Kelly har kämpat för att soldaten som dödade hans bror ska stälals till svars. Bild: NRK Blodiga söndagen,Nordirland

I dag blev det klart att åtal för mord väcks mot en av de soldatveteraner som sköt dödande skott mot katoliker under Bloody Sunday i Nordirland år 1972. Åklagaren uppger att det finns tillräckligt med bevis för att åtala "Soldat F" för mord på James Wray och William McKinney.

I 47 år har John Kelly kämpat för att soldaten som dödade hans bror ska få sitt straff.

- Han blev skjuten i magen, säger John Kelly.

Kelly har återvänt till gatukorsningen vid Rossville Street där hans bror Michael (17) blev skjuten under dagen, som sedermera kom att kallas Bloody Sunday.

Den här veckan är helt speciell för Kelly. Han ska få veta om soldaten som dödade hans bror ska åtalas eller inte.

Kampen startade för 47 år sedan, samma dag som brodern dödades.

- Att se honom ställas till svars inför rätten kommer att göra mitt liv värt att leva, säger Kelly.

Bloody Sunday

Över 10 000 katoliker var med i det som startade som en fredlig marsch i Derry-Londonderry mot det brittiska styret söndagen den 30 januari 1972.

Dagen slutade i en blodig massaker - 26 katoliker blev beskjutna, 13 av dem dog omedelbart, en senare på sjukhus. Flera av de dödade hade skjutits i ryggen.

Katolikerna ansåg sig förfördelade i förhållande till protestanterna med brittiska anor i Nordirland och de ville protestera.

Muralmålning till minne av offren i Londonderry.
Muralmålning till minne av offren i Derry-Londonderry. Muralmålning till minne av offren i Londonderry. Bild: PAUL MCERLANE Nordirland,muralmålning

Bloody Sunday - marsch, stenkastning och massaker

Bloody Sunday är den blodigaste enskilda händelsen under oroligheterna i Nordirland.

Ägde rum den 30 januari 1972 i samband med en protestmarsch i de katolska delarna av Derry-Londonderry.

Marschen ordnades för att protestera mot den då relativt nya praxisen att låta fängsla misstänkta IRA-män på obestämd tid utan åtal eller rättegång. Brittiska myndigheter har senare medgett att politiken främst ledde till att oskyldiga unga män fängslades.

Stämningarna i Derry-Londonderry hade blivit allt hetare, med flera våldsdåd från både lojalistiska RUC och republikanska IRA, inför marschen.

Marschen skulle gå genom staden, men avleddes av brittiska soldater som sedan öppnade eld mot demonstranterna då tumult och stenkastning bröt ut.

Den brittiska arméns fallskärmsjägare ur bataljonen First Para sköt 28 människor av vilka 14 dog i sina skador.

En utredning som leddes av Lord Widgery 1972 ansåg att soldaterna hade agerat i självförsvar mot skottlossning och granatkastning. Widgerys rapport kallade enskilda skjutningar för oansvariga, men slog fast att soldaterna enbart öppnade eld mot beväpnade män i folkhopen.

Vittnen, inklusive präster, läkare och utländska journalister, på plats menade att alla offren var obeväpnade och att soldaterna öppnade eld urskiljningslöst.

Den dåvarande premiärminister Tony Blair lät inleda en ny utredning kring Bloody Sunday år 1998, i samband med de nordirländska fredsförhandlingarna.

Den så kallade Saville-utredning kom fram till att samtliga offer var obeväpnade, inte utgjorde ett hot och att många av dem var på väg från soldaterna eller hjälpte andra skottskadade då de dödades.

Rapporten slog också fast att det brittiska försvarsministeriet och armén aktivt hade motarbetat utredningen, bland annat genom att förstöra bevis.

Rapporten slog också fast att flera officerare bröt mot klara order om att trappa ner läget och orsakade fler onödiga dödsfall då de lät soldater jaga flyende demonstranter efter den ursprungliga skottlossningen.

Skjutna och dödade ligger på gatorna

Det råder kaos på gatorna. Kulor viner genom luften. Demonstranter kastar sten och brandbomber mot de brittiska soldaterna som svarar med vattenkanoner och gummikulor.

Michael hade ställt sig bakom en av barrikaderna då soldaterna började skjuta skarpt.

Storebrodern John upptäcker att brodern Michael blivit träffad och att någon bär på honom för att föra honom i säkerhet till en sidogata.

Brodern blev skjuten från 70 meters håll.

John hjälper till med att lyfta in Michael i en ambulans. De åker mot sjukhuset för fulla sirener. Men broderns liv går inte att rädda.

- Det var helt overkligt. Det var som om jag befann mig i en dröm. Men verkligheten slog till när jag började upptäcka döda kroppar som låg på marken, säger Kelly.

17-åringen var en av sammanlagt sex jämngamla pojkar som dödades den dagen. Michael var lärling på en symaskinsverkstad och han skulle delta i en medborgarrättsmarsch för allra första gången.

- Soldaten var inte enbart en seriemördare. Han var en barnamördare. Min bror var bara 17 år, säger John Kelly.

Modern kom aldrig över förlusten

Kelly besöker minnesmärket som rests över Bloody Sunday i hjärtat av Derry-Londonderry. Det är ett speciell plats för honom.

Här står namnet på brodern och de andra som dödades, men det var också precis här han gömde sig när soldaterna öppnade eld.

- Det här har inte plågat bara mig, utan också framför allt min mor och min far vars liv vändes upp och ner, säger han.

I synnerhet modern plågades av förlusten av sonen Michael. Hon besökte hans grav varenda dag och varje kväll bad hon för honom vid kvällsmässan i den katolska kyrkan.

- En dag när det snöade tog hon med sig ett ylletäcke till graven och lade det över graven. Hon ville inte att min bror skulle frysa, säger Kelly.

Demonstration för rättvisa 2010. John Kelly är en av männen längst fram.
John Kelly i spetsen för en demonstration 2010. Demonstration för rättvisa 2010. John Kelly är en av männen längst fram. Bild: STR /EPA demonstrationer,Londonderry

Förlusten av sonen blev för tung att bära. Fem år efter att han dödades blev hon inlagd på ett psykiatriskt sjukhus där hon vårdades fram till sin död.

Men hon hade önskat rättvisa för sonen. Det är en kamp som John har tagit på allvar.

- Förhoppningsvis skipas rättvisa, för min mors skull. Det är på grund av henne som jag hållit kampen vid liv och som gör att soldaterna bör betala för vad de gjorde, säger Kelly.

Riskerar livstidsfängelse

Kulan som påträffades i buken på Michael gör att man också vet vem det var som sköt. Den kulan kunde nämligen spåras till en av Storbritannias elitsoldater som hade skickats ut till Derry-Londonderry den dagen.

I dag är han i 70-årsåldern och bor i England.

Soldatveteranen har erkänt att det var han som sköt mot och dödade Michael, men hävdar att han endast sköt mot personer som kastat brandbomber eller sköt med vapen mot de brittiska soldaterna.

Men i flera rapporter som har skrivits om Bloody Sunday genom åren har man dragit slutsatsen att den aktuella soldaten sköt mot personer som inte utgjorde något hot.

En långvarig kamp

Storebrodern John Kelly har allt sedan den ödesdigra dagen i Derry-Londonderry kämpat för att soldaterna ska ställas till svars. Sedan 1998 har han arbetat med saken på heltid.

Fredsavtalet för Nordirland undertecknades efter flera decenniers väpnade kamp, bombdåd och terror. Kelly gick med i en stiftelse som arbetar för de efterlevande efter Bloody Sunday.

Han säger att han gör det för de efterlevande, för staden, för Nordirland. Men allra mest handlar kampen om hans mor.

Hon hyste en stark önskan om att få ifrågavarande soldat dömd för att ha dödat Michael och tre andra. Kelly blir plötsligt röd kring ögonen som om han kämpar för att hålla tårarna tillbaka.

- Min bror var en oskyldig ung pojke som mördades av elitsoldater, säger Kelly.

Kan få livstidsdomar

18 tidigare soldater har varit under utredning i hela sju år. De riskerar åtal för allt från mord, mordförsök till vållande av kroppsskada.

Om de konstateras skyldiga till mord riskerar de livstidsfängelse. John Kelly hoppas och tror på att soldaterna blir åtalade.

En av soldatveteranerna har avlidit, men de andra är i 60-70-årsåldern. Deras identiteter hemlighålls för offentligheten.

Många anser att soldaterna inte kan anses personligt ansvariga för jobbet de utförde för brittiska myndigheter.

Det samma sade Nordirlandministern Karen Bradley förra veckan, men måste sedan äta upp sina ord och komma med en offentlig ursäkt.

- Dessa soldater hade inte behövt öppna eld, säger Kelly.

John McKinney (55) var bara åtta år då hans brov blev ihjälskjuten under Bloody Sunday.
John McKinney var bara åtta år gammal när hans bror blev ihjälskjuten. John McKinney (55) var bara åtta år då hans brov blev ihjälskjuten under Bloody Sunday. Bild: NRK Blodiga söndagen,Nordirland,Londonderry

Många av de efterlevande och deras familjer ser på dem som kallblodiga mördare som betraktade demonstranterna som IRA-terrorister.

John McKinney (55) är en av de andra efterlevande.

- Soldaten som sköt min bror i ryggen förtjänar att bli åtalad för mord, inte bara för mordet på min bror utan också på de fyra andra som han dödade den dagen, säger John McKinney.

Efterlevande, familjemedlemmar och vänner till de 14 som dödades under Bloody Sunday träffas i Londonderrys City hotell på torsdag.

Resultatet av sju års efterforskning och otaliga utredningar får åtminstone ett preliminärt avslut. Enligt John Kelly kommer kampen för rättvisa kanske aldrig att ta slut.

- De ska betala för det de gjorde. Det var det mamma ville, säger han.

Soldaten som dödade Johan Kellys bror är den soldat som åtalades i dag, 47 år efter Bloody Sunday. Han blir dock inte åtalad för det fallet - han åtalas för mord på två personer och mordförsök på fyra andra personer.

Kelly är naturligvis besviken, men ger inte upp kampen.

Texten är en översättning av NRK:s artikel Bloody Sunday endret alt: I 47 år har John Kelly kjempet for at soldaten som drepte broren skal få sin straff av Øyvind Nyborg - NRK:s Londonkorrespondent.
Artikeln är översatt till svenska av Ann-Lis Fredriksson/Svenska Yle.

Faktarutan är gjord av Svenska Yle.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes