Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Att tävla om pengar höjer kvaliteten på forskningen och föder nya idéer

Anan-Maria Nordman porträtt i srerietidningsaktig rastrerad bild med man vid griffeltavla med symboler i bakgrunden och pratbubbla med texten "Hur trygga grundforskningen?"
Anna-Maria Nordman vill veta hur partierna ska garantera grundforskningen i Finland. Anan-Maria Nordman porträtt i srerietidningsaktig rastrerad bild med man vid griffeltavla med symboler i bakgrunden och pratbubbla med texten "Hur trygga grundforskningen?" Bild: Emil Friman/Svenska Yle. Grafik: Miro Johansson & Lasse Grönroos forskning,val,politik,grundforskning,Anna-Maria Nordman

Anna-Maria Nordman som är forskningskoordinator i Korsholm ställer frågan hur partierna tänker garantera att grundforskningen i Finland kan fungera i framtiden?

Det här är Svenska Yles valserie #femtioelvafrågor där medborgarnas röst hörs och ordet är fritt med frågor om och kring politik inför riksdagsvalet. Längst ner i artikeln kan också du skicka in en fråga.

Enorm käke av Megalodon-haj med blå bakgrund. En blond kvinna står inne i skelettgapet.
För att förstå framtiden måste vi förstå historian också. Enorm käke av Megalodon-haj med blå bakgrund. En blond kvinna står inne i skelettgapet. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press fossil,Hajar,Megalodon

- Nu är det väldigt mycket som bygger på tillämpad forskning, punktfinansiering och så vidare. Och själva grundforskningen, det som är basen för alltihopa, därifrån alla innovationsidéerna ska komma, alla misstag man måste göra: Hur har de tänkt garantera att det där fortfarande kan göras i Finland? frågar Nordman sig.

Professor Per Mickwitz vid Lunds universitet är vice ordförande för Finlands Akademi som finansierar högklassig vetenskaplig forskning i Finland.

Finlands Akademi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet.

På sin hemsida skriver Finlands Akademi att man “vill bidra till att stärka den finländska forskningens förnyelseförmåga och göra forskningen mångsidigare och mer internationell. Vår verksamhet omspänner samtliga vetenskapsgrenar.”

Per Mickwitz i mörk kostym och kravatt utanför Finlands Akademi.
Professor Per Mickwitz vid Finlands Akademi säger att grundforskningen är mycket viktig för landet. Per Mickwitz i mörk kostym och kravatt utanför Finlands Akademi. Bild: copyright Maarit Kytöharju professor,Per Mickwitz,Finlands Akademi

- Det som jag skulle se som det viktiga är att det A) finns tillräckliga resurser för forskning och B) att det finns olika sätt att sätta agendan för forskningen. Det som är viktigt är att det finns den forskning där forskarna själv oberoende kan sätta agendan, säger Mickwitz.

Ett laboratorium fyllt med vätskor och provrör. En hand håller i en stor flerpipig pipett och droppar ner vätska i små provrör.
Finlands Akademi finansierar forskning i Finland. Ett laboratorium fyllt med vätskor och provrör. En hand håller i en stor flerpipig pipett och droppar ner vätska i små provrör. Bild: Matej Kastelic laboratorium,forskning,Prov,läkare,kemi,kemikalier,biokemi,bioteknologi,biologi,vetenskap,experiment,hälsovård

Finlands Akademi finansierade forskning med 458 miljoner euro år 2019. En del av stödet till vetenskaplig forskning finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus intäkter.

I år är vinstmedlens andel av den totala stödsumman 70,7 miljoner euro.

Partiernas svar om grundforskning

KD:
Universiteten och högskolorna måste garanteras tillräckliga resurser så att de kan uppehålla en fungerande forskningsverksamhet. KD vill också satsa mer på forskning. Det behövs också mera och bättre samarbete mellan universiteten och näringslivet.

SDP:
Vi vill trygga en tillräcklig grundfinansiering, så att det är möjligt för forskare att koncentrera sig på forskningen.

SFP:
Finlands konkurrenskraft är helt beroende av vår högklassiga utbildning och att det finns förutsättningar för innovation och forskning. Vi har motsatt oss regeringens nedskärningar inom universitetsväsendet, och arbetar för att det i framtiden ska finnas en tillräcklig finansiering så att också den för helheten alldeles nödvändiga grundforskningen har tillräckliga resurser.

SAML:
högskolornas borde stärka sin egen profil mera. Kvaliteten på vetenskapen och högskoleutbildningen kan höjas genom en bättre arbetsfördelning mellan universiteten och genom att centralisera splittrad forskning till förnuftigare helheter. Universiteten bör med andra ord satsa på sina egna styrkor för att uppnå internationell toppklass.

GRÖNA:
Högskolor och vetenskap har tryckts ner på många sätt de senaste åren. Nedskärningarna känns i universitetens och yrkeshögskolornas vardag i form av uppsägningar, osäkerhet och hopad arbetsbörda för de som blir kvar.

Kortsiktig styrning och kortsiktig anbudstävlan har försvagat högskoleutbildningens autonomi och förutsättningar för att koncentrera sig på långsiktigt vetenskapligt arbete, framförallt nyskapande grundforskning.

Att kända forskare flyttar utomlands är en varningssignal för att vi är inne på en ohållbar väg.

De Gröna skulle ändra högskolornas och forskningens finansieringsarrangemang så att långsiktig grundforskning stöds. Vi skulle höja högskolornas grundfinansiering och införa en komponent som är helt avskild från allt resultatansvar. Vi skulle skjuta tyngdpunkten från kortsiktiga projekt till långsiktigare finansiering för doktorsprogram, sådan som skriver avhandlingar, forskare och forskningsgrupper.

Vi skulle frigöra tid från pengainsamlande byråkrati till själva forskningen. Vi satsar på grundfinansiering, grundforskning och undervisning så att alla forskare, lärare och studeranden får arbetsro.

VF:
Nivån på universitetens basfinansiering måste höjas. Forskningsfinansieringen som redan nu är konkurrensutsatt behöver bli tydligare och basfinansieringen får inte bli ytterligare konkurrensdriven. Den privata forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansieringens andel bör utökas kraftigt, ifall man eftersträvar en andel som motsvarar 4 procent av BNP.

SANNF:
Vi vill göra nedskärningar i mål som är sekundära för det finska folket, såsom invandring och rikta investeringarna till förnuftiga mål som utbildning och forskning. Högklassig forskning bör försäkras om en tillräcklig och stabil långsiktig finansiering.

Högskolor bör utnyttja utomstående finansieringskanaler och bygga ut alumninätverk. Vissa högskolor bör få pengar direkt av staten som inte är beroende av årsbudgeten.

CENTERN:
I högskoleutbildningen behövs stabilitet och ro att utveckla sig. I budgeten har man poängterat andelen av budgeten som kommer från anbudsförfarande.

Centerns ideologi baserar sig på att kunnande och kreativa lösningar föds underifrån uppåt. man borde lita mer på högskolegemenskapernas eget kunnande och minska på ministeriets styrning. Det här ger utrymme för mer långsiktig forskning.

De gröna mest oroade över grundforskningens läge i landet

De Gröna är djupt oroade över det nuvarande läget och elaborerar saken mer i detalj. Partiet vill garantera högskolorna en tillräcklig fast grundbudget för grundforskning.

De Gröna vill bli av med kortsiktigt resultatinriktat projekttänkande och byråkratirumba som försvårar forskningen och gör att hjärnflykten till utlandet ökar.

En dykare som gör anteckningar om växter under havsytan.
All forskning sker inte på spännande platser men marinbiologerna får ofta se hur det ser ut under havsytan. En dykare som gör anteckningar om växter under havsytan. Bild: Privat / Alf Norkko dykare

Per Mickwitz säger att det är ett problem att den här regeringen och den föregående har skurit ner på resurserna till forskningen.

De direkta anslagen både till universitet och speciellt till forskningsinstitut har minskats.

- Sedan har det förvärrats av att många företag och ministerier har skurit ner forskningsanslag och följden blir att alla blir beroende av medel som man måste konkurrera om, säger han.

Socialdemokraterna och Kristdemokraterna säger kortfattat att universiteten och högskolorna måste garanteras tillräckliga resurser så att de kan upprätthålla en fungerande forskningsverksamhet.

Grekisk staty med efteråt ritade glasögon och mustasch
Konkurrens är bra för forskningens kvalitet. Grekisk staty med efteråt ritade glasögon och mustasch Bild: Paolo Gallo Modena - P.IVA 11478570010 staty,satir,humor,arkeologi,sten,Europe,Mustasch,Skulpturen,Statue,Antiquity,Greece,Italy,Old,Mythology,Traditional,Mall:Lang-el,Human,Face

Enligt Kristdemokraterna behövs det mera och bättre samarbete mellan universiteten och näringslivet.

Sannfinländarna lyfter som vanligt upp invandrarna som boven i dramat och vill dirigera pengar från dem till forskning och utbildning i Finland.

Partiet vill att högskolorna uppmuntras till att allt mer söka pengar från utomstående finansiärer. Vissa högskolor kunde garanteras en långsiktigare statlig finansiering än den som faller inom den statliga budgetramen.

Svenska folkpartiet säger att partiet har motsatt sig regeringens nedskärningar inom universitetsväsendet.

Man arbetar för att det i framtiden ska finnas en tillräcklig finansiering så att också den för helheten nödvändiga grundforskningen har tillräckliga resurser.

Samlingspartiet missnöjt med högskolornas koordinering

Samlingspartiet är däremot skeptiskt till arbetsfördelningen inom forskningen i de de olika högskolorna idag.

Partiet anser att högskolornas forskning är splittrad och att man borde sikta på bättre helheter där varje högskola koncentrerar sig på att gå mera på djupet inom sitt eget forskningsområde.

- Jag säger så här: för tio år sedan skulle jag absolut ha hållit med om det. men jag tycker att det har skett en del under de senaste fem åren, säger han.

BioRID och EvaRID
Utan forskning skulle trafiksäkerheten också vara mycket sämre. BioRID och EvaRID Bild: Fred Chang, Humanetics krockdocka

Mickwitz nämner profileringspengar som universiteten söker och sex “flaggskepp” som får extra finansiering. Olika universitet koncentrerar sig nog på olika saker, menar han.

- Jag tror att man till en del kan gå vidare, men samtidigt är det viktigt inom forskning att det finns konkurrens. Om vi har bara ett ställe där en sak görs så kan vi inte ha olika forskningsgrupper som konkurrerar om olika sätt att närma sig samma frågor, säger han..

Centern anser att högskolornas egen grundforskning gynnas av att man ger högskolorna större frihet och minskar på ministeriets starka styrning. De utlovar inte mer resurser för grundforskningen.

Professor Mickwitz suckar innan han svarar.

- Jo… man har fått mer frihet och den nya universitetslagen har gjort att universiteten är mer oberoende och själva kan bestämma mer än tidigare hur de använder sina resurser.

- Men när det nu har kombinerats med en nedskärning av de ekonomiska medlen har det blivit svårt för många universitet att faktiskt använda de anslag de har för att strategiskt styra in på nya områden, säger han.

En hand visar upp en lurvig fladdermusvinge och pekar på texturen på vingen.
Att studera fladdermuskacka är inte nödvändigtvis det lukrativaste forskningsområdet, men det behövs ändå. En hand visar upp en lurvig fladdermusvinge och pekar på texturen på vingen. Bild: imago/blickwinkel/ All Over Press fladdermöss

Anbudsförfarande höjer kvaliteten

Vänsterförbundet tycker precis tvärtemot som Centern. Vänstern vill minska på anbudsförfarande för att få pengar till högskolorna medan Centern vill öka på det.

Per Mickwitz tycker att anbudsförfarande är bra.

- Det är ett sätt som höjer kvaliteten och ett sätt som gör att nya idéer kommer fram, säger han.

Det andra alternativet är att universiteten har sina direkta anslag som de sedan fördelar till olika fakulteter och institutioner.

Det här leder lätt till att vissa ämnesområden får mera pengar än andra bara därför att de också tidigare fått mer pengar.

- Nya grupper med nya idéer får sällan resurser via den här direkta fördelningen fastän de skulle vara det bästa för framtiden, säger Mickwitz.

Han lyfter upp vikten av välplanerad forskning

- Att skriva en ansökan är ett ganska bra sätt att planera forskning, säger han.

- Det är väldigt viktigt att vi satsar mera, och inte mindre, på forskning och utbildning i framtiden, poängterar Mickwitz.

En manlig forskare med skägg och blåa handskar  häller blå vätska i ett provrör i ett laboratorium. Ansiktet syns inte. Snygg bildsättningsbild.
Det är bra att olika forskarteam närmar sig samma ämne från olika håll. En manlig forskare med skägg och blåa handskar häller blå vätska i ett provrör i ett laboratorium. Ansiktet syns inte. Snygg bildsättningsbild. Bild: Viktor Cap 2016 forskning,medicin,Provrör,forskare,Laboratorium

Om han själv var politiker så skulle han göra som man gjorde i början av nittiotalet i Finland när vi hade ekonomiskt svåra tider men man ökade satsningarna på forskning.

- Det hjälpte Finland att komma ut ur den krisen, säger han.

Vad funderar du på inför riksdagsvalet?

Alla kontaktuppgifter behandlas konfidentiellt, och raderas efter valet.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val