Hoppa till huvudinnehåll

Den ryska statsmakten talar vitt och brett om hur levnadsstandarden i landet ska höjas – samtidigt köar fattiga barn för gratis mat hos välgörenhetsorganisationer

En person häller upp kakao i ett soppkök.
Soppköket får så mycket gratis mjölk att barnen kan dricka kakao varje dag. Svetlana Tujusova serverar mat åt femtio barn varje dag i Ryssland. En person häller upp kakao i ett soppkök. Bild: Yle/Kerstin Kronvall Soppkök

Rysslands president Vladimir Putins löften om att höja levnadsstandarden håller inte. Ett soppkök i Petrozavodsk i ryska Karelen lagar varje vardag mat till femtio barn.

Vid ett vanligt höghus vid Krasnoflotskaja-gatan i Petrsozavodsk står Svetlana Tujusova och väntar på mig. Hon sköter tillsammans med Galina Maltseva ett soppkök för barn i bottenvåningen och nu
vill hon vara säker på att jag hittar dit.

Det är bra att hon står där, jag höll på att gå förbi trots att platsen är bekant sedan många år och många besök.

Frivilliga bidrag håller verksamheten flytande

Soppköket har existerat i tjugo år, och i ungefär femton år har de fått bidrag från Finland. Föreningen Baltikumvännerna i Österbotten betalar regelbundet en summa som gör att köket kan köpa mat.

Här behövs en hel del. Köket serverar nämligen varje vardag lunch till omkring femtio barn. För många av barnen är det här dagens enda varma måltid.

Bröd och skorpor med vitlök  serveras varje dag.
Bröd och skorpor med vitlök serveras varje dag. Bröd och skorpor med vitlök serveras varje dag. Bild: Yle/Kerstin Kronvall bröd,Soppkök,skorpor

En del fattiga åldringar i området kommer också hit för att äta lunch. En del kommer och hämtar soppa som de tar med sig hem.

Staden ger lokalen men inga pengar

Köket upprätthålls av en fond, Miloserdtse eller Barmhärtighet, som också får lokala bidrag. Bland annat ger några företag bröd och mjölk. Många privatpersoner hjälper också med såväl varor som
pengar.

Staden Petrozavodsk låter fonden hålla till gratis i lokalen men betalar inget, inte ens elström eller uppvärmning.

Fondens ordförande Manolis Gadzjemusaevitj önskar att staden skulle uppmärksamma fonden på något sätt, men han förstår också att det inte finns pengar.

– Det här är en vanlig provinsstad, ekonomin är skral, säger Gadzjemusaevitj.

Hungriga barn

Då en grupp sjätteklassare kommer in får Svetlana och Galina brått att hälla upp soppa, te och kakao, samt lägga upp makaroner.

På matsedeln i dag finns ärtsoppa med rökt skinka och makaroner med ost. Te och kakao får den som vill dricka till, dessutom finns det rysk mors, en saft som man gör på frukt eller bär.

Svetlana Tujusova och Galina Maltseva  lagar varje vardag mat till cirka femtio barn.
Svetlana Tujusova och Galina Maltseva lagar varje vardag mat till cirka femtio barn. Svetlana Tujusova och Galina Maltseva lagar varje vardag mat till cirka femtio barn. Bild: Yle/Kerstin Kronvall Soppkök

Det är tydligt att barnen är hungriga. Makaroner med ost är favoriträtten för många och flera av pojkarna äter två portioner. En rysk lunch består alltid av en soppa och en varmrätt. Så är det
också på soppköket.

Samarbetet med skolor fungerar

De barn som äter här kan bo hemma, men familjerna lever med olika svårigheter. Det handlar om sådant som fattigdom, missbruk, arbetslöshet och sjukdomar.

Soppköket samarbetar med fyra skolor i närheten. Skolorna vet vilka barn som har det svårt och de får då äta på soppköket.

Artjom, Denis, Nikita och Maksim äter varje dag på soppköket
Artjom, Denis, Nikita och Maksim äter varje dag på soppköket. Artjom, Denis, Nikita och Maksim äter varje dag på soppköket Bild: Yle/Kerstin Kronvall Soppkök,barn (familjemedlemmar)

Svetlana Tujusova och Galina Maltseva är pensionerade och har därför tid att jobba här. Jobbet känns viktigt och många av barnen är bekanta sedan år tillbaka.

Medelklassen växer, men också de fattiga blir flera

Den ryska staten har under hela 2000-talet lanserat olika projekt, program och åtgärder för att minska fattigdomen i landet och jämna ut skillnaderna mellan fattiga och rika.

Forskaren Svetlana Mareeva på ekonomihögskolan Vysjaja sjkola ekonomiki i Moskva säger att staten också till en del har lyckats.

Dels har vissa fattiga fått det bättre, dels har vissa rika fått det sämre.― Svetlana Mareeva, forskare

I dag räknar man nämligen med att omkring fyrtio procent av befolkningen hör till medelklassen. För femton år sedan räknades bara tio procent höra till medelklassen. Förändringen har skett på
två sätt.

– Dels har vissa fattiga fått det bättre, dels har vissa rika fått det sämre, säger Svetlana Mareeva.

Men samtidigt har andelen fattiga inte blivit mindre. Enligt högskolan Vysjaja sjkola ekonomikis sätt att räkna är hela fyrtio procent av ryssarna fattiga. Det är en större andel än den som
officiell statistik uppvisar.

En del lever i absolut fattigdom och har alltså knappt mat för dagen eller tak över huvudet.

Påverkar hela samhället

Den största delen av de fattiga beräknas vara relativt fattiga. Det betyder att de inte har råd att äta hälsosamt, bo bra eller köpa nya kläder.

– Det här har följder för deras hälsa och studier, säger Mareeva.

Ur folkhälsosynvinkel är det allvarligt att omkring fyrtio miljoner invånare inte har det bra. Det leder till större utgifter inom social- och hälsovård och kan på sikt också ytterligare splittra samhället.

Den största orsaken till fattigdomen är dåliga löner.

Fattigdomen i Ryssland ter sig lite olika i städerna och på landet. I städerna går det lättare att få jobb och många har två jobb för att klara sig. På landet lever många med väldigt lite pengar, men
de kan odla sin mat.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes