Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Vad ska vi göra för att rädda Östersjön? – “Vi kan inte peka på vad våra grannar gör och inte gör – Finland är sämst i klassen”

Rolf Schwartz portsätt som seriesida med pratbubbla och texten "Hur kan Östersjön räddas?"
Rolf Schwartz Rolf Schwartz portsätt som seriesida med pratbubbla och texten "Hur kan Östersjön räddas?" Bild: Rolf Schwartz val,politik,partier,Östersjön,rolf schwartz

Östersjön mår lite bättre än vad den mått på 30 år, men mår fortfarande dåligt. Vad kan vi som väljare göra för att påverka utvecklingen till det bättre? Det undrar Iniöbon Rolf Schwartz.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

- Jag lever i skärgården och Iniö är mitt hem. Ett samarbete med naturen hör till vardagen, så till exempel Östersjön är en stor del av min vardag. Jag undrar vad som kan göras för att rädda Östersjön så att det finns möjlighet att bo i skärgården även i framtiden?

Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, med ett särskilt intresse för Östersjöns och skärgårdens ekologi och miljö, svarar på frågan.

Erik Bonsdorff står iklädd en blå skjorta vid en ljusgrå tegelvägg.
På trettio år har vi kommit långt, säger professor Erik Bonsdorff, men vi är ändå bara en tredjedel påväg. Det kan ännu ta trettio till sextio år till innan vi får bukt med övergödningen i Östersjön. Erik Bonsdorff står iklädd en blå skjorta vid en ljusgrå tegelvägg. Bild: Malin Valtonen / Yle Ekenäs,professorer,Västnyland,Åbo Akademi,Erik Bonsdorff

"Det finns mycket som kan och bör räddas i Östersjön"

Enligt Bonsdorff finns det mycket som kan och bör räddas i Östersjön.

- Om vi med Östersjön avser havet, vattnet, och inte alla fåglar, människor och djur som finns runtom, så kan vi säga att om man sticker huvudet under vattenytan en sommardag så ser man jättemycket som är vackert och värdefullt och viktigt att rädda. Så det finns enormt mycket liv som vi måste värna om i Östersjön.

Det tråkiga är ändå att Östersjön inte mår så bra, fortsätter han. Innanhavet mår lite bättre än vad det gjort för 30 år sedan, men det mår inte så bra som det borde och kunde göra.

Sinilevää itä Helsingissä  Kalvik uimaranta
Östersjön har tre övergripande problem säger Bonsdorff. Det är övergödning, algblomning längs med kusterna och syrebrist. Dessutom kan det på vissa lokala ställen vara problem med miljögifter. Sinilevää itä Helsingissä Kalvik uimaranta Bild: Jaani Lampinen / Yle blågrönalger,Östersjön,Helsingfors,simning,aquatic locomotion,naturen,miljöskydd

Politikernas roll är "helt avgörande" för Östersjöns framtida tillstånd

Vad kan vi som väljare då göra för att rädda Östersjön?

Erik Bonsdorff har ett klart svar på den frågan.

- Om du frågar mig hur du ska rädda miljön eller göra miljön bättre så är mitt svar att leta efter en kandidat som du tror att står för vad hen säger i frågor om miljön. Politikernas roll är A och O, de är helt avgörande.

Samtidigt förstår Bonsdorff det dilemma som många riksdagskandidater står inför då det gäller miljöfrågor. För här talar vi inte om kortsiktiga beslut som sträcker sig enbart över en mandatperiod.

- Vi vet, när det gäller Östersjön, att man inte räddar någonting på fyra år. Här pratar vi om årsperioder på 40 eller 400 år - det är en väldigt lång tidsram. Och det är jättesvårt då att som riksdagskandidat å ena sidan värna om de lokala väljarna och å andra sidan ha sitt nationella och internationella ansvar.

Alla statsministrar runt Östersjön samarbetade för att förbättra Östersjön på 80-talet - och det lyckades

Politikerna kan skapa förändring. Det gjorde man redan på 1980-talet och det syns nu idag, berättar Bonsdorff.

- I början på 1980-talet var halterna av näringsämnen som högst i Östersjön och då bestämde politikerna att halvera utsläppen i stort sett, och det gjordes, med alla statsministar runt Östersjön. Man lyckades i stort sett halvera utsläppen av fosfor och kväve.

Skärgårdsbild med en segelbåt på havet
Finland har ett stort ansvar, säger Bonsdorff och till sommaren blir ansvaret ännu större då Finland tar över EU-ordförandeskapet. Finland är dessutom redan ordförande i Helcom, Helsingforskommissionen för skyddandet av Östersjön. Trots det säger Bonsdorff att Finland har gjort alldeles för lite för att förbättra Östersjöns tillstånd. Skärgårdsbild med en segelbåt på havet Bild: Yle/ Nora Engström Östersjön,aspö

Men det här tog ändå 20, 30 år och nu är vi alltså ganska nära den målsättning som man har, för vilka utsläppsmängder som Östersjön kan tåla.

- Vi är inte där ännu, och de facto har både fosfor- och kväveutsläppen ökat lite de senaste åren igen, men poängen är att halterna i vattnet, den mängd som finns i ekosystemet och som driver övergödningen - den har inte gått ner lika snabbt, eftersom det finns en inneboende tröghet.

Finland är enda landet i Östersjöområdet som skurit ner på forskning och vetenskap

Finland har ett stort ansvar när det gäller Östersjöfrågorna, säger Bonsdorff och det gäller också för politikerna att hålla tungan rätt i mun.

Det enda land runt Östersjön där kustmiljön fortsätter att bli sämre är Finland. Och det gäller inte en specifik region utan hela Finland, alla våra havsområden, vilket gör att vi inte ens kan peka på grannen till exempel här i Åboland och säga att Nyland är sämre eller att Österbotten är sämre eller att Åland är sämre, utan vi gör alla fel med någonting.― Erik Bonsdorff
En dykare som gör anteckningar om växter under havsytan.
Finland är enda landet i Östersjöområdet som skurit ner på forskning och vetenskap, så universitetens möjligheter att bedriva forskning för att rädda Östersjön har inte blivit bättre precis, säger Bonsdorff. En dykare som gör anteckningar om växter under havsytan. Bild: Privat / Alf Norkko dykare

- Politkerna behöver inse att när det gäller Östersjön och klimatfrågor så kan man inte nöja sig med att peka på vad grannarna gör och inte gör. Om vi ser på våra kuster så är Finland värst och sämst i klassen.

Jord- och skogsbruket är de stora bovarna i Finland

Ur ett finländskt perspektiv är det två områden som står för den största delen av övergödningsproblemen i Östersjön: jord- och skogsbruket.

I vissa regioner finns det också problem från akvakultur och fiskodling, säger Bonsdorff.

Vi finlandssvenskar vill gärna snacka om sälar och skarv med mera som miljöproblem, men de är ju egentligen inget annat än symboler för att det finns för mycket produktion i havet. Man kan tänka det som att det finns för mycket fisk i havet som en följd av övergödningen. Så får vi bukt med övergödningen får vi också balans i ekosystemet i övrigt.
kuva pellosta
Det enda sättet att få bukt med övergödningen är att se till att det kommer ut mindre mängder från land, säger Bonsdorff. kuva pellosta Bild: Yle/ Lea Froloff odling,lantbruk,jordbruk,åkerbruk

- Och det finns ny forskning som visar att den interna belastningen, alltså det som färdigt finns där, är marginell, i förhållande till det vi fortfarande släpper ut. Vi gödslar fortfarande för mycket för att uttrycka det krasst.

Klimatförändringen påverkar också Östersjön redan nu - men hur vet man inte riktigt ännu

Förutom politikernas roll behövs det också mera forskning om Östersjön, speciellt hur klimatförändringen påverkar Östersjön, säger Bonsdorff.

- När det blir varmare och vi får lite mindre salt och det blir en större skiktning i vattnet i Östersjön, så finns riskerna att syreproblemet i centrala Östersjön blir ännu värre. Men hur klimatförändringen samverkar med de miljöproblem som redan finns, det är fortfarande det stora okända och det är en krävande forskningsinsats som behövs.

Men Finland är ett rikt land, säger Bonsdorff, och uppmanar alla politiker att lyssna på den sakkunskap som finns för att rädda Östersjön.

- Östersjön är så värdefull och så vacker och så fin att det är värt vartenda öre.

En motorbåt kör förbi sommarstugor och höstgula träd.
Det som förenar finlandsvenskarna utöver språket är närheten till kusten, säger Bonsdorff. Som väljare måste man då fråga sig om ens riksdagskandidat värdesätter "långsiktiga och altruistiska mål" mer än "kortsiktiga och egoistiska" i miljöfrågorna. En motorbåt kör förbi sommarstugor och höstgula träd. Bild: Linus Hoffman / Yle Pargas,Hessund,sommarstugor,fritidshus,Åboland,Skärgården (öar),Skärgård,Motorbåt,Skråbbo

Läs mera:

Nu är det dags att rädda Östersjön – här är 7 tips för hur just du kan hjälpa

Att Östersjön ropar på hjälp har knappast gått någon förbi, men det är inte för sent att rädda den. Nu behövs det räddningsinsatser främst inom jordbruket. Men också du kan hjälpa till, bland annat genom att äta mindre kött.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val