Hoppa till huvudinnehåll

”Har vi råd med spårvagnar? Stöder stadsdirektören en folkomröstning om frågan?" - Åbopolitikerna pepprade stadsledningen med frågor kring spårvagnsvisionen

Spårvagn på Salutorget i Åbo.
Under fjolåret visades spårvagnsalternativ upp för Åboborna. Spårvagn på Salutorget i Åbo. Bild: Yle/Peter Karlberg spårvagn,Transtech Oy,Transtech Artic,Salutorget (Åbo)

Frågorna var många när Åbo stadsfullmäktige diskuterade framtiden för stadens kollektivtrafik.

Bland stadsbor har frågan kokats ner till en konkret fråga: ska Åbo satsa på att bygga en spårväg som ett svar på den ökande efterfrågan på kollektivtrafik - eller inte?

Stadsdirektör Minna Arve,som flaggat för en satsning på spårvägar, var mån om att på måndag kväll betona att det i hennes bedömning handlar om mer än bara en trafiklösning.

-Det är ett stort, strategiskt vägval med följder för flera årtionden framåt. Beslutet påverkar hur staden växer, hur och var företag väljer att etablera sig och hur Åbo kommer att kunna mäta sig i konkurrensen med andra städer i Finland.

Arve lyfte också fram klimatskäl, den ökande attraktionskraften, den ökade ekonomiska tillväxten och fastigheters och tomtmarkens ökade värde samt spårvägens användarvänlighet som argument för satsningen.

I bakgrunden finns Åbos ökande befolkningstillväxt. Staden förutspår att invånarantalet ökar från 220 000 år 2030 till 250 000 år 2050. Stadsdirektör Arve erkänner att prognoserna är svåra att göra och att de innehåller en hel del osäkerhet, men att den ökande trenden är tydlig. Åbo växer.

Ökningen i invånarantalet kräver nya lösningar för kollektivtrafiken. Frågan är hurudana lösningar? I den andra vågskålen finns de så kallade superbussarna som till exempel används i Malmö. Vissa menar också att staden i första hand bör utveckla det nuvarande stamnätet för busstrafiken.

Aftonskola om spårvagnen i Åbo stadsfullmäktige.
Klimatvänligt alternativ och en katalysator för tillväxt. Stadsdirektör Minna Arve presenterade sina argument för varför Åbo borde gå vidare med spårvagnsplanerna. Aftonskola om spårvagnen i Åbo stadsfullmäktige. Bild: Yle/Ville Hupa Åbo stadsfullmäktige

Arves förslag bygger på att staden i det så kallade första skedet bygger en spårväg från Kråkkärret till Kuppisområdet och vidare till Reso. Kostnaderna beräknas landa på 333 miljoner euro, fördelat på flera års tid, varav staten förväntas täcka 30 procent.

Prislappen gjorde vissa politiker ängsliga: har Åbo råd med spårvagnar?

Kostnaderna är det största orosmomentet för de politiker som åtminstone tillsvidare är skeptiska till spårvagnsplanerna.
De flesta frågor som ledamöterna pepprade stadsledningen med gällde just prislappen.

-Jag tror inte att 300 miljoner räcker, det kommer att kosta mer. Kan staden garantera att vi inte ser nedskärningar i servicen ifall vi satsar på det här, frågade Jaakko Lindfors (Vf).

Minna Arve svarade att budgetrisker finns men betonade att hon inte ser en motsättningen mellan spårvägar och service.

-Däremot ser jag en risk i om staden inte gör den här investeringen av rädsla för kostnader, det kan också ha långtgående följder, kontrade Arve och syftade på risken att Åbo inte klarar sig i kampen om invånare och företag i framtiden. Stadsdirektören sade också att kostnadskalkylerna preciseras ifall man går in i det så kallade andra skedet av planeringen.

Spårvagnsplanerna i korthet

  • Åbos antagna befolkningstillväxt och inflyttning kräver betydande satsningar på kollektivtrafiken
  • Stadsdirektör Minna Arve flaggar för att utveckla ett spårvagnsnät som en del av lösningen. Samtidigt ska det nuvarande stamnätet för bussarna också moderniseras.
  • I det så kallade första skedet skulle spårvägen gå från Kråkkärret till Kuppisområdet och vidare via Västra centrum till Reso. Linjen är ungefär 15 km lång.
  • Staden räknar med att ungefär 30% av invånarna skulle bo i närheten av den första linjen (Kråkkärret-Reso) av den planerade spårvägen. I framtiden planeras spårvagnsnätet bli mer omfattande.
  • Det första skedet antas kosta omkring 330 miljoner euro. Staten väntas täcka 30% av kostnaderna.
  • Superbussar har förts fram som ett alternativ till spårvagnarna. Det vore åtminstone inledningsvis en billigare investering (cirka 100 miljoner euro) men förmodligen mindre långsiktig, då bussarnas användningstid är betydligt kortare än spårvagnarnas.

Nicke Wulff (SFP) undrade vad den antagna passagerarökningen baserar sig på, som staden räknar med? Svaret kom från stadsplaneringschef Timo Hintsanen, som sade att den största tillväxtpotentialen finns i Kuppisområdet och i Österås.

En karta över Åbo spårväg
I det så kallade första skedet planeras spårvägen gå från Kråkkärret till Kuppisområdet och från Kuppis vidare via Västra centrum i Åbo till Reso. En karta över Åbo spårväg Bild: Åbo stad kartor,spårvägar,åbo spårväg

Kritiska synpunkter kom också från andra partier. Det frågades om Åbo alls är lämpligt för spårvägar, hur tillförlitliga befolkningsprognoserna är, vilka lärdomar man kan ta från Tammerfors som redan gått in för spårvagnar och hur mycket stadens skuldbörda ökar som ett resultat av investeringen.

Centerns Pauli Kossila passade på att fråga om stadsdirektör Arve kunde tänka sig en rådgivande folkomröstning för Åboborna i frågan?

Arve svarade att en eventuell folkomröstning i så fall är en fråga för följande fullmäktige och att det inte är aktuellt för närvarande.

Aprilmötet ett vägskäl - hur väljer Åbopolitikerna?

Den nästan tre timmar långa diskussionen skedde mestadels under civiliserade former. En orsak till att diskussionen höll sig rätt väl till ramarna var, att det på förhand var klart att inget beslut skulle fattas denna måndag.

I stället får mötet ses som ett slags generalrepetition in för följande fullmäktigemötet den 15 april.

Då väntas fullmäktige besluta om man går in i det så kallade andra skedet i planeringen.

Det skulle innebära mer konkreta steg mot att bygga spårvägen: bland annat en projektplan, planändringar, letande efter samarbetspartners och preciserade kostnadskalkyler.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland