Hoppa till huvudinnehåll

Finlands tidigare ambassadör i Venezuela: President Nicolás Maduro förlorar i det långa loppet militärens stöd - riskabelt om det blir utländsk inblandning

Demonstration mot regeringen i Venezuela 12.3.2019 i Caracas
Demonstration mot regeringen i Venezuela 12.3.2019 i Caracas. Demonstration mot regeringen i Venezuela 12.3.2019 i Caracas Bild: AFP / Lehtikuva Caracas,demonstration,Venezuela

Mikko Pyhälä har tidigare varit verksam som Finlands ambassadör i Venezuela. Han anser att det är den förra presidenten Hugo Chávez och hans efterträdare Nicolás Maduro som står bakom en stor del av dagens svåra läge i Venezuela. Han tror inte att Maduro kan hålla sig vid makten särskilt länge.

Venezuela är djupt nere i ett skuldträsk, och de grundläggande produktionsmekanismerna har slutat att fungera.

Vems var felet då allt gick fel i Venezuela?

- President Hugo Chávez började med att slösa pengar, han ville inte lyssna på ekonomernas råd och han sparade inte då han borde ha sparat.

- Han tog inte hand om till exempel kraftverk, industriella anläggningar och broar. Mycket pengar gick till korruption.

- Chávez tog också hand om banker och oljebolag, men han lyckades inte upprätthålla produktionsmekanismerna. Manskapet på oljetankrarna har inte fått någon lön.

Mikko Pyhälä, diplomat och tidigare ambassadör i Venezuela.
Mikko Pyhälä. Mikko Pyhälä, diplomat och tidigare ambassadör i Venezuela. Bild: Johannes Tabermann/Yle Mikko Pyhälä,Venezuela,ambassadörer,Latinamerika

- Oljebolagen har så stora skulder att de inte klarar sig alls, och oljeproduktionen har gått tillbaka till den nivå den låg på efter andra världskriget.

- Venezuela producerade tidigare sin egen bensin, men i dag måste landet köpa bensin utomlands eftersom underhållet av oljeraffinaderierna inte har skötts.

- I dag går det inte heller längre att producera aluminium. Elbristen ledde till nedfrysning av produktionsenheter och eftersom värmen inte har upprätthållits går det inte att använda dem längre. En mycket viktig exportprodukt för Venezuela har gått förlorad.

- Lån skulle nu behövas för inköp av mat och mediciner.

Kan inte Venezuela låna pengar för att få ekonomin på fötter?

- Hugo Chávez och hans efterföljare Nicolás Maduro tog stora lån på den internationella marknaden, men ville inte sköta återbetalningarna.

- Det har lett till att inga länder, inte ens Kina och Ryssland, vill bevilja Venezuela nya krediter.

- Kina väntar på att Venezuela ska betala sina gamla räkningar. Chávez lovade att betala tillbaka lånen i form av olja, men nu finns det bara lite olja att skicka.

Oljeanläggning i Lake Maracaibo
Oljeanläggning i Lake Maracaibo Bild: EPA/CHICO SANCHEZ oljeindustri

- Maduro och hans militära och civila kompisar är jätterika. Den härskande eliten vill inte ge bort det som den har.

- Nu har många länder börjat frysa rika venezuelaners tillgångar till exempel i Spanien, Andorra, Schweiz och USA. Vicepresidenten har egendomar i USA som är värda flera hundra miljoner dollar och de har nu frysts ner.

Varför finns det ingen mat?

- Förr var Venezuela ett matproducerande land. Numera produceras det bara en bråkdel av efterfrågan i Venezuela, och också jordbruket är helt på fall. Maten måste mestadels importeras.

- Chávez ville inte ha förmögna jordbruksproducenter för det stred mot regeringens socialistiska politik. I början gav Chávez mark åt de fattiga.

- Han grundade hundratusentals kooperativ, men alla utom några hundra har dött bort. Nästan alla pengar gick till enskilda privata införskaffningar och bara lite gick till det allmänna goda.

- Boskapen och odlingarna höll man för sig själv. Det var inte möjligt att odla i större skala för marknaden, eftersom marknadspriserna var så låga att de inte kunde täcka produktionskostnaderna.

Den härskande eliten är jätterik och vill inte ge bort sin rikedom― Mikko Pyhälä

Hur har USA påverkat läget i Venezuela?

- USA importerade förr cirka 7 procent av sin olja från Venezuela. Småningom sjönk andelen till 4 procent och är i dag nära noll.

- Nu är det bland annat Ryssland som exporterar olja till USA - och den oljan kan Ryssland i och för sig ha köpt i Venezuela.

Är inte Venezuela ett socialistiskt samhälle?

- Både Hugo Chávez och Nicolás Maduro har betraktat sig som socialister - men inte var det någon socialism.

- Chavismen skapade massor med miljardärer - man talar om "bolibourgesie".

- Det är sådana människor som snabbt har blivit väldigt rika. Den lättaste metoden vara att spela med valutakurser. Det var inte lätt att se det.

- Venezuelas rikedomar gick i fickorna på vänner till Chavez och Maduro som kunde spela med valutakurser. De köpte politiskt stöd från karibiska och sydamerikanska stater. Där har vi en av de största förlusterna.

Nicolás Maduro den 24 januari 2019 i Caracas
Venezuelas president Nicolás Maduro. Nicolás Maduro den 24 januari 2019 i Caracas Venezuela,Nicolas Maduro

Vad har hänt med radio, tv, tidningar och internet?

- Hugo Chávez tog kontrollen över radio- och tv-stationer och de som inte ville böja sig blev nationaliserade. Chávez grundade ungefär femhundra kommunala radiostationer som skulle stöda bara honom.

- Bristen på papper har förlamat tidningsutgivningen.

- Internet finns, men det är världens långsammaste. Det finns fria tidningar på internet men nätet stängs ofta av.

- De sociala nätverken stängs av regelbundet. Om oppositionen håller ett tal eller om det händer något lite speciellare så stänger Maduro av internet.

- Maduro använder sig nu allt mer av det han enligt lag får göra, det vill säga ta över alla radio- och tv-sändningar "i nationens intresse". Han tar hela tiden över radio- och tv-sändningar och håller tal i flera timmar.

Har inte Venezuela drabbats hårt av sanktioner?

- Sanktionerna infördes långt efter det att ekonomin kollapsade.

- Den ekonomiska krisen syntes redan 2007, då det blev problem med att erbjuda lunch i skolorna. Det började råda brist på kött och ägg. År 2012 var bristen redan stor och det var till exempel svårt att få tag på toalettpapper.

- USA:s sanktioner som riktades mot olja och guld kom i början av år 2019. Landets nuvarande sanktioner kommer att göra livet svårare för venezuelanerna.

Vad händer med de rika människornas tillgångar?

- Det finns jätterika chavister i Venezuela. Nu har många länder börjat frysa deras korrupta tillgångar utomlands, bland annat Spanien, Andorra och USA.

- President Nicolás Maduro håller på att förlora kontrollen över Venezuela, tack vare stödet från över 50 länder som erkänner oppositionens ledare Juan Guaidó som tillfällig president på grund av att han är det lagliga parlamentets talman.

Varför stöder militären Maduro?

  • Många generaler är inblandade i narkotikahandel, och otaliga officerare är inblandade i bensinsmuggling och smuggling av guld, diamanter och mineralen coltan.
  • Anställda inom militären har fått en nyckelroll i produktion och försäljning av livsmedel. Militären kontrollerar nästan all produktion i Venezuela just nu, och många kan ha personlig nytta av den här rollen.
  • Många inom Venezuelas militär är nära lierade med Kuba. Det finns tusentals personer som arbetar för den kubanska militära underrättelsetjänsten och som har kontroll över Venezuelas militär. Personer som talar mot Maduro blir omhändertagna, fängslade och torterade. Det finns i dag hundaratals militära politiska fångar i Venezuela och det har det inte funnits tidigare.
  • Det militära etablissemanget befarar åtal och ekonomiska förluster om Maduro faller. De här rädslorna kan ses som en av orsakerna till att inget regimskifte har skett i Venezuela. För att skingra den här sortens rädslor hos militären har oppositionen försökt locka med amnestilöften till officerare som hoppar av - så länge de inte har gjort sig skyldiga till brott emot mänskligheten. Det behövs troligen ändå mer än amnestilöften för att få dem att byta läger.

Kan Maduro hålla sig vid makten?

- I det långa loppet kommer Nicolás Maduro att förlora militärens stöd.

- Venezuela är nästan helt och hållet i kollaps. Det finns inga sedlar att idka handel med. Kreditkorten fungerar - men då måste också strömmen fungera.

- Nästan ingenting produceras. Maduro har inte pengar att betala importvaror som mat och mediciner - vilka inte är utsatta för sanktioner.

- Då USA:s sanktioner mot det venezuelanska oljebolaget PDVSA småningom får effekt kommer Maduro att få problem med utbetalningarna, både till de anställda inom militären och till de regeringsstödda - men mindre disciplinerade - paramilitära styrkorna "colectivos".

Venezuela är nästan helt och hållet i kollaps.― Mikko Pyhälä

- Nu börjar folk inom militären att hungra. Bristen på mediciner och sjukvård syns i allt fler samhällsskikt.

- Den allmänna anti-Maduro-stämningen kommer nu att växa enormt varje månad, tills det en dag blir så mycket att Maduro, och de några hundra ytterst rika medarbetare han har i det socialistiska enhetspartiet, kommer att förlora sin position. Det är oundvikligt att det händer.

- I värsta fall kan det uppstå en utdragen, våldsam konflikt där militära och paramilitära element som är lojala med Maduros regim - med eventuellt kubanskt och ryskt stöd - skulle inleda en blodig kampanj mot den nya regimen.

Juan Guaidó
Oppositionsledaren Juan Guaidó. Juan Guaidó Bild: EPA-EFE/MIGUEL GUTIERREZ Venezuela,Juan Guaidó

Kommer USA att intervenera militärt?

- Det tror jag inte. Riskerna är för stora för USA. De håller möjligheterna öppna, men det vore inte klokt.

- Det finns stora mängder halvmilitära beväpnade personer inom "colectivos". De är halvkriminella och har bättre vapen, motorcyklar och kommunikationsmedel än polisen. Om de börjar agera som en gerillastyrka mot en invasionsarmé så blir det blodigt.

- Venezuela har en milis som Maduro säger att omfattar en miljon människor, men jag tror inte att de är så många. Men också armén är som sagt splittrad i olika intressegrupper.

- Situationen är mycket komplicerad och det är svårt att förstå hur allt hänger ihop, säger Mikko Pyhälä.

Presidentval och återdemokratisering i Venezuela kräver:

  • Att det bildas en övergångsregering som består av både pro-Maduro-anhängare och anti-Maduro-anhängare
  • Att en övergångsregering kan förnya valinstitutionerna och förhandla fram en överenskommelse om att den politiska makten återgår till nationalförsamlingen
  • Att ändringar görs i nuvarande grundlag så att maktbefoghenheterna fås i balans
  • Att politiska minoriteter skyddas
  • Att politiska fångar friges
  • Att Högsta domstolen förnyas
  • Att det ges troväriga garantier för att samarbetande nuvarande regimledare inte blir förföljda

Källor: Utrikespolitiska institutet /Mikael Wigell och Mikko Pyhälä

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes